Den 1 januari 2014 trädde en stor strukturförändring i kraft i Svenska kyrkan. Den förde med sig en ny styrelseform, församlingsråd. En utmaning för församlingsrådet är frågan om dess autonomi och självstyre i ett pastorat. Ett pastorat består dels av ett kyrkoråd, som styrelse, med ett övergripande ansvar. Därtill har det minst två församlingar med ett församlingsråd var. Ett pastorat har därmed minst tre styrelser, men kan ha fler. I mötet mellan flera styrelser och styrelsenivåer uppstår en otydlighet om församlingsrådets roll och funktion. Syftet med den här studien är att undersöka församlingsrådets autonomi, vilket inkluderar att studera de styrrelationer som berör församlingsrådet. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av dokument från den nationella nivån, vilket inbegriper betänkanden, skrivelser, remisser och kyrkomötesbeslut. Därefter övergår studien till att undersöka hur församlingsrådets autonomi framträder på den lokala nivån. Uppsatsen använder sig av ett analysinstrument som tagits fram för att under-söka lärares autonomi. Det tydliggör autonomins mångdimensionalitet och identifierar komplexa styrrelationer. Jag har anpassat instrumentet till Svenska kyrkans kontext. Analysen av dokumenten från nationell nivå visar på möjligheten att tolka in både en stor autonomi och en liten autonomi. I materialet från nationell nivå framträder dubbla budskap angående församlingsrådets autonomi, vilket avspeglar sig i att autonomin skiljer sig mycket åt mellan olika församlingsråd. Studien föreslår att församlingsrådets autonomi behöver förtydligas. Det kan ske på nationell nivå genom att kyrkoordningen ger förklarande anvisningar om församlingsrådet funktion och på lokal nivå genom att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd tydliggörs i församlingsinstruktionen.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser. Datamaterialet består av ordböcker vilka låg till grund för en etymologisk och en semantisk analys.Begreppet autonom härstammar från grekiskans auton´omos och dess prefix återfinns i litteratur från 1700-talets senare del. Autonomi är ett komplext begrepp med många innebörder. I vår analys har vi fördjupat oss kring innebörderna självstyre, självständighet, oberoende, självbestämmande och självrådighet. Motsatsen till autonomi är paternalism och heteronomi. Vår sammanfattande tolkning av innebörder av begreppet autonomi ur ett vårdande perspektiv är att som patient ha en fri vilja, genomföra egna val och inneha kunskap. Genom att få patienten delaktig i vården och vårdrelationen ges möjlighet till patienten att utöva sin autonomi. En ökad autonomi möjliggör ett större urval av vårdhandlingar som befrämjar hälsa och välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet visas det hur anestesisjuksköterskan arbetar utifrån flera perspektiv i stödjandet av människans värdighet; dels utifrån ett medicinskt perspektiv, dels ett humanvetenskapligt. Det medicinska perspektivet kännetecknas av att skydda kroppen och att observera kroppsliga funktionerna, medan det humanvetenskapliga perspektivet yttrar sig i värderingar om människan och ett handlande i försvar för hennes mänskliga rätt. Anestesisjuksköterskan utför handlingar som styrker patientens värdighet men det finns risk att hon ställs inför dilemman då hon ofta utgår ifrån hur hon själv skulle vilja bli behandlad. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

The aim of this Bachelor thesis is to analyse how the libraries in the district of Tranemo was affected by the fusion of municipalities between 1952 and 1974, when 13 municipalities was merged into one. My major findings are that one of the libraries became the main library and libraries of the other villages became branch libraries. The main library could increase its quality by employ an educated librarian and move to a place that was more adapted to its purpose. The library loans increased. This course of events seems to be common for what happened to Swedish libraries when there were a lot of fusions of municipalities these years.

No description available.

I den här studien undersöktes hur Skolverkets stödmaterial kan påverka lärares autonomi. I studiens teoretiavsnitt presenteras begreppet continuing professional development  (CPD) som handlar om den fortbildning lärare förväntas genomgå under sitt yrkesliv och hur CPD kan ses som ett sätt att styra lärares arbete. Skolverket anses vara en betrodd källa vid val av fortbildning. I avsnittet behandlas även vad autonomi innebär för lärare. Studiens empiriska material bestod av fyra av Skolverkets stödmaterial i undervisningen. Det analytiska verktyg som användes för att kunna undersöka stödmaterialens påverkan på autonomin baserades på LaCoes (2008, s. 39) sex dimensioner av den individuella autonomin. I studiens forskningsöversikt presenteras ett urval av den forskning som genomförts rörande styrningen och olika faktorer som kan påverka styrningen av den svenska skolan. I bakgrunden presenteras den Tillitsdelegation som Regeringen tillsatte år 2016 för att undersöka hur styrningen av bland annat skolan kan förbättras och hur reformerna påverkat hur styrningen av skolan sett ut. Studiens resultat visade att lärares autonomi kan påverkas av innehållet i stödmaterialen och att stödmaterialen kan anses styrande. Analysen av empirin visar även att det finns detaljstyrning i materialens innehåll som liknar en regelstyrning.

<p>Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.</p>

<p>En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivation</p><p>framstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.</p><p>Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.</p><p>Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger de</p><p>grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och</p><p>relaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplar</p><p>motivation med personlighetsorienteringar genom tre</p><p>motivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil och</p><p>opersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandet</p><p>mellan en individs inre motivation och individens generella</p><p>arbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med de</p><p>olika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87</p><p>deltagare. Resultaten visade ett signifikant samband mellan</p><p>arbetsmotivation och de psykologiska behoven. Vidare, även ett</p><p>signifikant samband mellan de psykologiska behoven och typ av</p><p>motivationsstil. Resultaten indikerar att det är av intresse att ta vara</p><p>på personers behov av autonomi, kompetens och relaterande för</p><p>arbetsmotivationen samt för vilken typ av motivationsstil individen</p><p>besitter.</p>

<p>I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården</p>

<p>I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.</p>