Patienter inom den psykiatriska heldygnsvården återfaller lätt i destruktiva beteendemönster och fastnar i långvariga inläggningar. Många är inte delaktiga i sin egen vård och det förekommer inte sällan förutfattade meningar från vårdpersonalen. Brukarstyrda inläggningar är en tillsynes ny inläggningsmetod inom psykiatrisk hälso- och sjukvård i Sverige. Metoden möjliggör att psykaitriska patienter som utgör en tung sjukhusbörda kan lägga in sig själva på avdelning under kortare perioder. Inläggning sker utifrån eget behov och patientkontraktets omfång och undanhåller patienten från att åka till akutmottagning. SlutsatsBrukarstyrda inläggningar bidrar till en lättillgänglig vård med närhet till personligt stöd och krishantering. Att patienter med psykisk ohälsa tillåts att läggas in utifrån den egna upplevelsen av ohälsa ökar respekten för patientens autonomi och dennes förutsättningar att förbättra sin hälsa.

Det blir allt viktigare för organisationer att vara mer flexibla och anpassningsbara då marknaden idag blir allt mer snabbförändlig. En pusselbit i att uppnå detta är att vara en organisation med hög grad av autonomi, vilket bland annat betyder att anställda får större arbetsfrihet inom organisationen. En annan pusselbit är att organisationens interna verksamhet och de aktiviteter som utförs fungerar väl, vilket då skapar behov av effektiv koordinering. Utifrån detta såg vi möjligheter att bidra med en studie som undersöker autonomi och koordinering tillsammans utifrån ett internt perspektiv. Studiens syfte är därför att undersöka vilka behov som finns för att koordinera effektivt i olika situationer inom en organisation med hög autonomi. Studien har inkluderat en mindre organisation som fallföretag, Sankt Kors. Ett fastighetsbolag med cirka 25 stycken anställda och med verksamhet i Linköpings kommun. I början av studien gjordes en litteraturstudie som även gav upphov till studiens analysmodell. Från litteraturstudien fick vi bland annat med oss att hög autonomi i en organisation behöver kompletteras med kontroll för att undvika förluster inom koordinering. Det råder delade meningar mellan olika författare huruvida det går att balansera autonomi och kontroll och om balansen i så fall kan variera i olika situationer. En situation kan innefattas av olika aktiviteter och det är att hantera beroenden mellan olika aktiviteter som innebär att koordinera. Utifrån vilket beroende som finns kan olika typer av koordinering vara passande. Vi har även sett olika möjligheter att kategorisera dessa beroenden och att det finns både specifika och allmänna koordineringsprocesser för att hantera dem. De viktigaste är kommunikation samt samarbete och samverkan. Analysmodellen användes som underlag för att skapa en intervjuguide till de 15 stycken intervjuer som genomfördes med anställda på Sankt Kors. Genom att analysera insamlad teori med den empiriska data som intervjuerna givit kunde vi nå fram till studiens slutsatser. Vi har bland annat kunnat visa att graden av autonomi och kontroll varierar i olika situationer som uppstod på Sankt Kors och att det gick att kombinera autonomi och kontroll på olika sätt. Olika situationer skapade olika behov för hur autonomi och kontroll bör balanseras, detta för att uppnå en effektiv koordinering. I vissa situationer fanns behov mer kontroll, både för att upptäcka behov för koordinering samt att kunna koordinera effektivt. Samtidigt såg vi att det i situationer med låg autonomi och hög kontroll är viktigt att motivera för anställda varför kontroll behövs. Studien påvisade även att det finns behov av att anställda grupperar sig tydligare och striktare i vissa situationer för att få till stånd en mer effektiv koordinering. / The market is changing more rapidly than ever and due to that it is important for organizations to be adaptable and flexible. High autonomy in organizations is one way to achieve such thing, which involves giving employees a greater work freedom. Another is to make sure internal activities work well, which is achieved by an effective coordination. Together with limited studies of autonomy and coordination together in an internal context, we’ve realized a need for this study. The purpose is therefore to investigate what needs there are to be able to coordinate more effectively in an organization with high autonomy. The case study was conducted at Sankt Kors, a real estate company in Linköping with approximately 25 employees. A framework to further analyze was created based on the frame of reference, which covered the areas autonomy and coordination. From the academic literature we recognized that autonomy needs to be complemented with control to avoid losses in coordination. We could not find a consensus regarding how to manage and achieve the right balance between autonomy and control, and if the balance varies regarding the situation. A situation could consist of one or many activities and most often there are dependencies between different activities. Coordination is to manage these dependencies, and the most effective way to do it varies. The academic literature also gave information in how to categorize these kinds of dependencies and that there are both processes for managing specific dependencies and more general processes for managing different dependencies. The most important general processes are communication, cooperation and collaboration. The framework was used as a basis to create questions used in our interviews with 15 employees at Sankt Kors. The framework was further used to analyze empirical data and the frame of reference in order to answer the purpose of this study. We’ve for example found that the level of autonomy and control can vary in different situations and that it is possible to achieve a balance between them. These different situations create different needs on how to manage the balance, which is important to consider in order to have an effective coordination. In a more general matter, more control in some situations seems to be desirable in organizations with high autonomy. More control can help to discover dependencies between activities and to coordinate more effectively. Although, it is not possible to only ad control in situation with low autonomy without being able to describe and motivate for employees why control is used. The study also showed a need to in some situations organize in groups, in order to coordinate effectively.

Fokus för denna studie är inre motivation ur ett bilddidaktiskt perspektiv i relation till elever som är inlåsta. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar till att beskriva och förklara det som studeras. Frågeställningarna och analysen har sin grund i tre grundläggande behov som kan påverka elevens motivation. Dessa behov är tillhörighet, autonomi och synen på den egna förmågan. Behoven behandlas i relation till de förutsättningar som inlåsta elever har i sin skolgång. Som ett underliggande led i analysen undersöks även potentiella metoder inom det bildterapeutiska fältet, som skulle kunna anpassas och användas i bildundervisning. Resultatet visar tydliga indikationer på att alla de tre behoven, och därmed även motivationen, kan stärkas genom medvetna bilddidaktiska val och förhållningssätt. Resultaten tyder även på att det finns bildterapeutiska metoder som kan ha fördelaktiga effekter på motivationen, i synnerhet för elever med social problematik.

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar. Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning. Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild. Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.

Patientsäkerhetslagen och patientlagen är framtagna som komplement till Hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet genom att med sin etiska kompetens försöka eftersträva en god och säker vård där patienten får vara med och påverka sin vård. Litteraturstudiens syfte var att kartlägga patientens delaktighet i sin vård. Studiens resultat grundar sig på tio artiklar, både kvalitativ och kvantitativ forskning, där patientens perspektiv är i fokus. Resultatet redovisas genom två huvudteman som beskriver Möjligheter och Hinder för ett patientdeltagande i vårdandet. Resultatet visade att den största möjligheten till delaktighet fick patienten om sjuksköterskan bjöd in patienten i sin vård. Att patienten kunde känna trygghet, tillit och blev underrättad med anpassad information visade sig också vara av stor betydelse. Inkompetens hos vårdpersonalen, ignorans och dåligt anpassad information var faktorer som förhindrade patienten till delaktighet. I diskussionen lyfte författarna vad som var viktigt för att patienten skall få sin röst hörd, faktorer som ansågs viktiga i vårdmötet och vad som kan förväntas av sjuksköterskan och hennes roll. Oavsett om patienten önskar ett aktivt eller passivt deltagande är det upp till sjuksköterskan om patienten tillåts delta i sin vård. Studiens slutsats blir att patientens delaktighet formas beroende på hur det vårdande mötet ser ut mellan patient och sjuksköterska. Det innebär att dialogen i mötet skall vara ömsesidig och att båda parter får möjlighet att uttrycka sin åsikt utifrån sitt perspektiv.

Patienters autonomi är en central del i vårdandet. I litteraturen beskrivs att en vårdande relation med respekt för patienters integritet och autonomi är särskilt viktig i hemsjukvården, även om det inte alltid är lätt att uppnå. Hemsjukvård innebär vård som ges i hemmet och antalet patienter kopplade till hemsjukvård ökar idag i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur patienters autonomi kan stödjas i hemsjukvården utifrån distriktssköterskors perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En distriktssköterska och sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård deltog. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innebördsanalys. I resultaten framkom fyra teman vilka är: att göra patienten så självständig som möjligt, att vårda i samråd med patienten, att få patienten att styra över sitt liv och att se människan i hemmet. Resultaten beskriver olika nyanser och upplevelser av patienters autonomi vid vård i hemmet utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv, och hur den kan påverkas i olika riktningar genom distriktssköterskornas förhållningssätt. Distriktssköterskorna beskriver att patienters hemmiljö och möjlighet till delaktighet i vården kan ha betydelse för autonomin. Patienters autonomi erfars viktig och distriktssköterskorna anpassar sitt arbetssätt för att minimera vårdens påverkan på patienters autonomi och vardagsliv. Att värna om patienters autonomi och självständighet kan leda till att patienter kan bo kvar i sina hem i större utsträckning. Det är positivt för patienters hälsa vilket kan leda till en hållbar utveckling.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete realiseras av förskollärarna i relation till en lokal styrkedja. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöks den transformering av policy-uppdraget som sker i en lokal styrkedja med ett flertal policy-aktörer. Studieobjektet är det dokumenterade arbete som utförs i en lokal styrkedja och den utvärdering som görs på olika nivåer i styrkedjan. Bakgrunden till studien utgår från att det allt mer decentraliserade skolsystemet i Sverige tenderar att påverka i detta fall förskollärarnas särskilda ansvar för att utveckla verksamheten i linje med sin tolkning av uppdraget. Genom att fler nivåer tillkommer på realiseringsarenan ökar antalet aktörer som är inblandade i tolkning av uppdrag och kvalitetsbegreppet. Just förskollärarnas roll i detta system är det som studien fokuserar på. Studien utgår från ett antal övergripande teoretiska utgångspunkter; läroplansteori, språkhandlingar som redskap för styrning samt förskollärare som aktiva aktörer i implementering av policy. I det konkreta analysarbetet kommer teoretiska perspektiv på och aspekter av kvalitet ligga som grund. För att genomföra studien har en dokumentanalys gjorts av dokument (kallat utvärdering, verksamhetsanalys, kvalitetsrapport) på skilda nivåer i en utvald lokal styrkedja. Förskollärarnas utvärdering av kärnverksamheten har varit utgångspunkten och huvudfokus, och analysen har fokuserat vilka perspektiv på och aspekter av kvalitet som varit framträdande. Resultatet av den analysen har därefter varit utgångspunkt i en jämförande analys av skrivningar i resterande dokument i styrkedjan. Studiens resultat visar att förskollärarna i stor utsträckning beskriver kvalitet i verksamheten med tydligt fokus på relationellt samspel och att de värderar pedagogiska relationer högt. Resultatet visar även att på strategisk nivå i styrkedjan värderas ämneskunskap och konkreta, mätbara effekter av undervisningen högt. Förskollärarnas utsagor får däremot en mycket liten genomslagskraft i styrkedjan.  En slutsats som kan dras är att ett systematiskt kvalitetsarbete med flera aktörer ökar antalet tolkningar av uppdraget och att lokal centralisering riskerar att minska förskollärarnas autonomi. / This essay develops knowledge about how preschool teachers realize the systematic quality work, in relation to a local governing chain. From a curriculum theoretical perspective, the study examines the transformation of the policy assignment that takes place in a local governing chain, with a number of policy actors. The study object is the documented work conducted in a local governing chain, and the evaluation performed at different levels in the governing chain. The essay relates to the fact that the increasingly decentralized school system in Sweden tends to affect, in this case the preschool teachers, special responsibility to develop their practice in line with their interpretation of their assignment. With an increasing number of levels in the realization arena, the number of actors involved in the interpretation of assignments and the concept of quality increases. The study focuses on the preschool teachers' professional role in this system. From a curriculum theory perspective, this study explores the preschool teachers' agency and professional autonomy in order to visualize different dimensions and aspects of pedagogical quality. A document analysis was made of the written systematic quality work (named evaluation, activity analysis, quality report) at different levels in a selected local governing chain. The starting point is the preschool teachers' evaluation of their practice. The initial analysis focused on identifying and characterizing the most prominent perspectives and aspects of quality in the preschool teacher’s evaluation, compared with a comparative analysis of the remaining documents in the governing chain. The results show that preschool teachers mainly describe quality with a clear focus on relational interaction and that they value educational relationships highly. The result also shows that at the strategic level in the governing chain, subject knowledge and concrete, measurable effects of teaching are highly valued. The preschool teachers' statements, on the other hand, have very little impact in the governing chain.  One main conclusion from this study is that systematic quality work with several actors increases the number of interpretations of the core assignment and that local centralization risks reducing the autonomy of preschool teachers.

Patientens rätt till autonomi och självbestämmande är en central faktor i vårdandet och regleras i lagstiftningen. Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde och ska bygga på respekt för patientens integritet och självständighet. Det är många gånger komplext för den äldre patienten att behålla sin autonomi då kroppen försvagas och samtidigt blir behovet av vård större. Att vårdas i hemmet innebär för många en stor livsstilsförändring och när vårdpersonal kliver in genom dörren blir den trygga och privata platsen plötsligt offentlig. Syftet med denna studie var att beskriva den äldre patientens upplevelse av autonomi vid vård i hemmet. Metoden för denna studie är en litteraturstudie innehållande åtta kvalitativa artiklar som belyser ett patientperspektiv. Resultatet innefattar tre teman med subteman samt ett centralt huvudtema. Teman är Anpassning, Begränsningar och Vårdrelation. Huvudtemat framkom som ett Beroende med nyanser. Resultatet visar att autonomin blir svår att tillgodose när det blir aktuellt med vård i hemmet. Patienterna upplever att de måste anpassa sig till vårdens tider och rutiner och på så sätt hamnar de i en beroendeställning. Genom beroendet till vården framträder också begränsningar i fri vilja och självständighet då mycket av omvårdnaden bygger på vårdens planering. Resultatet belyser vikten av en god vårdrelation där patienten kan känna trygghet i vårdandet och där respekten och delaktigheten är av stor betydelse. Resultatet visar också att en del patienter erfar att det är en lättnad när hjälp finns till hands och uttrycker tacksamhet över att kunna vårdas i hemmet så långt som möjligt.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.