Denna studie är ett examensarbete. Studien syftade till att ge ökad kunskap om lärares föreställningar om arbetet med elever de upplever som amotiverade inför matematik i årskurs 1–3. Fenomenet studerades genom kvalitativa intervjuer vars uttalanden granskades genom kategorisering utifrån ett teoretiskt ramverk av de psykologiska basbehoven; kompetens, tillhörighet och autonomi från medbestämmandeteorin (SDT) samt de olika motivationstyperna från samma teori. Informanterna såg flera olika möjligheter och utmaningar som påverkar elevernas psykologiska basbehov samt motivation. Möjligheterna var verktyg för lärarens lektionsplanering gällande de psykologiska basbehoven och utmaningar beskrev fallgropar. De flesta lärarna ville ge eleverna en inre motivation inför matematiken även vid svårigheter med att uppnå detta ursprungliga motivationsmål. Detta stöttade även lärarnas klassrumspraktik till stor del. Studiens slutsats är att för att lärare ska kunna nå elever som är amotiverade vid olika tillfällen så behöver lärare ha varierade metoder i sin klassrumspraktik.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

Krav- och resursmodellen centreras kring antagandet att olika krav och resurser inom arbetet påverkar medarbetare och dess mående, prestation och agerande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur utvalda krav och resurser korrelerar med de arbetsrelaterade utfallen arbetstrivsel, arbetsprestation och intention till uppsägning samt om resurserna mildrar kravens samband med dessa tre utfall. Studien baserades på en enkätundersökning inom handel- och besöksnäringen (N=207), en bransch som är känd för sin höga personalomsättning och som under de senaste åren rapporterat utmaningar med sin kompetensförsörjning. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade ett positivt samband mellan autonomi och arbetstrivsel, autonomi och arbetsprestation, feedback och arbetstrivsel samt rollkonflikt och intention till uppsägning. Ett negativt samband kunde ses mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Vidare fann studien att feedback har en mildrande effekt på det negativa sambandet mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Ytterligare interaktionseffekt sågs mellan autonomi och arbetsbelastning på utfallsvariabeln intention till uppsägning. Studien belyser i sin helhet att handel- och besökningsnäringen med fördel bör arbeta för arbetstagares självstyre samt en god feedbackkultur för att proaktivt kunna arbeta med rådande kompetensbrist. Fler studier bör dock utföras inom området för att kunna dra ytterligare slutsatser. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

This qualitative study aims to examine the potential challenges consumers face regarding their integrity and personal autonomy due to the advancement of artificial intelligence (AI) in digital marketing. Technology is continuously developing, especially with the integration of AI-driven marketing strategies implemented by companies. Therefore the concerns regarding integrity and personal data information have become of vital importance. Thus this study aims to shed light on the challenges of consumers maintaining their personal autonomy and integrity with the help of a theoretical framework. The focus groups for the interviews were “young adults” and “middle-aged adults” to further analyze and compare the difference of attitudes between the two groups. The study came to a conclusion that there are significant differences between the two groups but also similarities. The main difference was that “young adults” have a more negative attitude toward AI, viewing it as a tool used to exploit data from consumers. A similarity found was that both subgroups are concerned about potential threats to their privacy, integrity and the lack of personal autonomy as a result of AI-systems in marketing.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med förtroendearbetstid upplever balansen mellan arbete och privatliv. Studien baserades på en induktiv kvalitativ design där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i tre olika organisationer via en digital plattform. Den insamlade data transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Insamlat material genererade fyra huvudteman och nio underteman. Resultatet visade att det fanns både en upplevelse av en god balans mellan arbete och privatliv där utmärkande upplevelser som hade betydelse för balansen var flexibilitet och kontroll över sin arbetstid. Balansen tenderade att variera under stressiga perioder. Bland respondenterna fanns även en upplevelse av låg balans mellan arbete och privatliv, där stress och krav från chefer hade en betydande roll som innebar minskad möjlighet att spendera tid med deras familjer. / The aim of the study was to examine how managers with flexible work time experience their work life balance. The study was inductive and eight qualitative semi structured interviews were held in three different organizations through a digital platform. The collected data were transcribed and analyzed through thematic analysis. That resulted in a total of four themes and nine sub-themes. The result showed that the managers in general experienced a well balanced everyday life where distinguishing feelings that seemed to be important for the balance were flexibility and the possibility to control the working hours. The balance tended to fluctuate during stressful periods. Among the respondents, there were also an experience of low work life balance, where stress and demands from managers were important because it could mean a reduced opportunity to spend time with their families.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press. Den upplevda autonomin varierade något men överlag var det en yttre motivation som drev dem varpå beteendet därmed inte var helt självbestämt. Resultat är tänkt att ge en ökad förståelse för damfotbollsspelarnas motivation i samband med deras rehabilitering så att sjukgymnaster, tränare m.fl. som är en del i rehabiliteringsprocessen kan bidra till att öka den autonoma motivationen och på så sätt förbättra följsamheten och utgången av rehabiliteringen. / When rehabilitating after a sports injury poor adherence of the rehabilitation program can be seen and one of the main causes that affects if the rehabilitation is followed and the outcome of it is the athlete’s motivation. Here you can see how it is primarily an autonomous motivation that results in a rehabilitation training that is performed. Aim: The aim of this study was to investigate the perceived motivations of female football players during rehabilitation after a sports injury and the extent to which these motivators were seen as autonomous. Method: Qualitative interviews based on a semi-structured interview guide with female football players undergoing rehabilitation after a sports injury analyzed with content analysis and the basis of the self-determination theory. Results: The players were motivated by the reasons to why they performed the rehabilitation, their goals, social support and an external and internal pressure. The perceived autonomy varied somewhat but overall it was an external motivation that drove them whereupon behavior therefore was not entirely self-determined. Results are supposed to provide a better understanding of women's football players' motivation in relation to their rehabilitation so physical therapists, coaches, etc. which is part of the rehabilitation process can contribute to increasing the autonomous motivation and thus improve compliance and outcome of rehabilitation.

The legislation governing the care of people with dementia is based on consent and therefore reflects the western society’s idealization of autonomy. However, common symptoms of dementia include decreased ability to make adequate decisions and an impaired judgement. The purpose of this study was to understand the rationality in organizing the care of people with dementia without the presence of coercion, based on experience of nursing staff working in dementia care. How does the nursing staff reason about the use of coercion in the care of people with dementia? How do they relate to current legislation? To answer these questions three focus group interviews were made, consisting of nursing staff working at special units for people with dementia. The study was based on a critical hermeneutic perspective where ruling norms, values and beliefs were questioned. The result showed that the nursing staff considered use of coercion as an inevitable part of their work to ensure safety for people with dementia. Additionally, the result showed that the nursing staff used various strategies to work in a way that was compatible with the current legislation, although these strategies often failed to be sufficient enough to ensure the protection of people with dementia. Based on the result, this study discusses the conflict occurring between the discourses on autonomy in the society in relation to organizing a safe dementia care

Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor. / Health development in Sweden is advancing, but the self-rated health is low. Self-assessment is a measure based on the individual's own perception of their health. Health is a subjective estimate where each individual has his views on the experience of health. Autonomy, social community and understandability are different dimensions of the concept of health based on the patients' experience of health. Many measuring devices in healthcare today intends to measure  health by the absence of symptoms. The purpose of this study was to ask how patients in a general psychiatric outpatient clinic self-rate their health on the basis of the dimensions of autonomy, social community and comprehensibility. The method used was a cross-sectional study with quantitative approach. A survey was conducted over three weeks. The result is based on 49 questionnaires. The result shows that the autonomy dimension were estimated lowest average and that the participants estimated highest average on the claim "can care about others." The conclusion of this study is that one reason to low value in the dimension autonomy may depend on the nurses' working environment and medical approaches. Implications of care is that the findings may lead to an increased awareness of self-rated health among both patients and nurses.

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.