Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

Organisationskultur, styrning och uppköp är ämnen som separat har forskats mycket kring inom internationellt företagande, men forskning som för dessa samman finns i liten omfattning. Denna studie kombinerar dessa begrepp och syftar därmed till att undersöka vilket samband skillnader i organisationskultur har med hur ett huvudkontor styr uppköpta enheter. Detta är intressant då det ofta förekommer kulturkrockar och problem relaterade till organisationskultur vid uppköp. Scheins modell används för att jämföra organisationskulturen på ett huvudkontor och två uppköp. Skillnaderna mellan organisationskulturerna appliceras sedan på styrningsmekanismen processkontroll. Intervjuer baserade på Likertskalan används för att fånga organisationskulturen på huvudkontoret och respektive uppköp, samt fånga hur huvudkontoret styr dessa. Resultaten visar att det finns ett samband, där vissa organisationskulturella skillnader har ett tydligare samband med ett huvudkontors styrning än andra, samtidigt som vissa delar inom styrningen påverkas mer av dessa skillnader. Resultaten visar även att upplevd skillnad i organisationskultur har ett tydligare samband med styrningen än den faktiska skillnaden.

Bakgrund: Behandling med parenteral nutrition innebär att näringsbehovet tillgodoses utan förtäring av föda. Behandlingen ses av anhöriga som livsavgörande och av sjuksköterskor som avancerad och resurskrävande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av sin livssituation i samband med parenteral nutritionsbehandling i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes, där tio artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem subteman. De teman som framkom i resultatet var Att uppleva förändringar i vardagen och Att hantera den nya vardagen. Patienterna upplevde fysiska och sociala begränsningar samt att de var i behov av stöd från anhöriga och sjukvården. De upplevde även en oro och rädsla för komplikationer. Trots detta var patienterna tacksamma till behandlingen då den medförde en större frihet och kontroll. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet medför förändringar i det dagliga livet. Det innebär både möjligheter och begränsningar där patienterna uttrycker ökat behov av stöd inom flera områden. Därmed är det av betydelse för sjuksköterskor att skapa en ökad förståelse om hur patienterna upplever sin livssituation för att kunna erbjuda god omvårdnad. / Background: Treatment with parenteral nutrition means that the nutritional need is satisfied without eating. The treatment is viewed upon by relatives as life-saving and by nurses as advanced and demanding. Aim: To describe patients ́ experiences of their life situation in association with home parenteral nutrition. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive approach, where ten articles were analyzed. Results: The analysis resulted in two themes and five subthemes. The themes that emerged was To experience changes in the daily life and To handle the new daily life. The patients experienced that they were physically and socially restricted and in need of support from relatives and healthcare. They also experienced anxiety and fear of complications. The patients were grateful despite all of this because the treatment offered them more freedom and control. Conclusion: Treatment with home parenteral nutrition resulted in changes in their everyday life. This brings possibilities and restrictions where the patients expressed an increase of support in many different areas. It is therefore important for nurses to increase their knowledge of how the patients perceive their life situation to be able to offer better care.

Denna studie bygger på en analys om religionsfrihetens gränser och om konfessionell skola går att rättfärdiga utifrån de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien har varit att problematisera religiösa friskolor som vilar på konfessionell grund, i förhållande till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i Sverige. Studien har undersökt barnets autonomi i relation till paternalismen för att granska spänningen som finns mellan dessa två parter. Fokuset ligger på barnets autonomi och artikel 14 från barnkonventionen, även artikel 18 från den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna har tolkats för att applicera dessa på den konfessionella skolan. Begreppen som har identifierats är barnets autonomi, paternalism, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. För att sedan ha applicerat dessa på artikel 14 samt 18 och analyserat till att resultatet blir en mängd olika faktorer som antingen rättfärdigar eller inte. Detta på grund av att barnkonventionen ännu är i process och behöver tolkas för att tillämpas i samhället, men också svår tolkat för spänningen som finns mellan dessa rättigheter. Artiklarna säger att föräldrarna har rätt till att fostra barnet in till en egen religiös övertygelse samtidigt som barnet själv får bestämma sin egen tro. Föräldrarnas paternalistiska agerade kan utgå från en agenda att vilja fostra barnet till ens egen övertygelse och detta strider mot barnkonventionen. Barnet har rättigheten till att tro på sin egen övertygelse som barnet själv kan resonera fram till. Detta för att barn under 18 år kan vara autonoma och det ligger snarare på föräldrarna att kunna se det. En viktig aspekt har också för denna studie grundat sig i att den konfessionella skolar är olika uppbyggda beroende på skola. Det avgör också om det sker en spänning mellan de mänskliga rättigheterna eller inte.

Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan. / Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered.   Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles  experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

<p>Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa. På vår väg till vårt resultat och vår diskussion, har vi studerat Röris, profession och yrkesstatus för lärare i idrott och hälsa, för att få ett empiriskt underlag. Vi finner i denna studie att Röris är en produkt som går med vinst för Friskis & Svettis, men även att produktens inne-håll utför moment som läraren i ämnet idrott och hälsa utför. Därmed finner vi att det kan kom-ma att påverka professionen för lärare i ämnet idrott och hälsa, för att lärare med andra ämnen lär ut kunskap som ligger till grund för professionen för lärare i idrott och hälsa.</p>

<p>I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.</p>

<p>Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor. Trots att många av de arbetslösa ungdomarna inte söker jobb de är kvalificerade för, visar studien att de ansluter sig till den samhälleliga diskurs som menar att ungdomsarbetslösheten är en konsekvens av samhällsstrukturen. De studerande ungdomarna ser sig i större utsträckning som aktivt handlande och ansluter sig istället till den diskurs där problemet istället betraktas som en konsekvens av en individrelaterad passivitet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem. Vi har även studerat hur Örebro kommun har valt att tillämpa Lag om valfrihetssystem med utgångspunkt från lagstiftarens intentioner. De slutsatser vi kan dra från vår studie är att Örebro kommuns ambition är att uppnå ett ökat brukarinflytande för de äldre. Dock ser vi att det är de äldre som har kunskap, kraft och ork att föra sin talan, som kommer att kunna åtnjuta brukarinflytande. De äldre som inte besitter dessa egenskaper kommer dock att behöva ett mer omfattande stöd och hjälp från kommunen för att uppnå ökat brukarinflytande.</p> / <p>The purpose of this study was to analyze the written working material and public information documents on the basis of change for increased user involvement in terms of social care interventions and services in ordinary housing. We chose to study Örebro municipality and this through a qualitative approach in the form of a literature review. Our theoretical foundation consisted of the Social Services Act, Act on municipal authority to provide services to the elderly, the Act on freedom of choice system, salutogenic approach, Kasam and empowerment. Our results show that Örebro municipality has introduced four measures for enhanced user involvement. These are: change needs assessment, Act on municipal authority to provide services to older, the Service market with guides and the Act on freedom of choice system. We have also studied how Örebro municipality has chosen to apply the Act of freedom of choice system based on the legislator’s intentions. The conclusions we can draw from our study is that Örebro municipality has the ambition to achieve a greater user involvement of the elderly who have knowledge, power and energy to present the case. The elderly who do not possess these characteristics will need more extensive support and assistance from the municipality to achieve increased user involvement.</p>