Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen. Synen på individen som en unik människa är grundläggande för ett gott bemötande. Studien för även en diskussion kring möjligheten för patienten att fatta egna beslut, och vad som styr denna möjlighet. För att öka det goda bemötandet inom demensomsorgen visar denna studie på vikten av att utarbeta verktyg för att etablera en god kommunikation. Framför allt betonas att vårdare bör få utökad kunskap om icke-verbal kommunikation och hur man tolkar denna, samt att använda sig mer av beröring i sitt omvårdnadsarbete. / This study highlights carer's treatment of people with dementia. The applied method is general literature study were 10 articles were chosen for further analysis. From the result three basic elements of good treatment emerge related to the topic, dementia care. These are: a good humanity, an established communication between carers and patients and to respect patient integrity and highlight their autonomy. The study shows that there is a general consensus that individual-based treatment should be given to patients with dementia, but it does not always come naturally in the clinical nursing situation. The view of the individual as a unique human being is fundamental to good treatment. The study obtains a discussion about the ability of patients to make their own decisions, and what controls this possibility. In order to increase the good treatment in dementia care, this study draws the conclusion of a need to develop tools so good communication can be established. In particular, this study stress that carer's should have increased knowledge of non-verbal communication and how to interpret this, and to make further use of touch in their nursing work.

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi / ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.   Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

De senaste 20 åren har svensk offentlig verksamhet styrts med resultatstyrning, vilket totalt ändrat statliga organisationers landskap. De som sägs ha påverkats mest av denna förändring är professionsyrken vilka utgör en femtedel av svensk yrkeskår. Denna studie beskriver hur professionella påverkas av resultatstyrning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av respondenter som arbetar inom professionsyrkena lärare och polis har resultat kunnat utrönas ur perspektiv av tre centrala teman: “makt”, “ansvar” och “rationalitet/intellekt”. Resultatet av studien har kunnat utröna tendenser till vissa likheter med tidigare forskning på ämnet resultatstyrning samtidigt som andra delar av dessa studier står motsagda. Till exempel upplevde sig professionella fortsatt ha självständighet i sin yrkesutövning på samma gång som vissa däremot vittnar om minskad tillit och ökad administration. Uppsatsen utmynnade i sju mindre sammankopplade slutsatser där det viktigaste, övergripande är att verksamhetsmål och resultat inte anses vara verklighetsförankrade. Detta spås ha bidragit till det förståelseglapp mellan ledning och profession som respondenterna har tyckts berätta om där resultatstyrning bidrar till dubbla verkligheter: en verklighet berättad i form av resultat och en av profession. En annan insikt är däremot att inget allmänt motstånd mot resultatstyrning uttrycktes hos någon av respondenterna.

Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.

Motivation och hur den förhåller sig till autonomi är ett relativt utforskat område. Däremot finns det få kvalitativa undersökningar som utforskar frågan från ett musikaliskt perspektiv. Föreliggande studie undersöker hur elever förhåller sig till autonomi och hur den påverkar motivationen i musikundervisningen jämfört med dem övriga ämnen. Studien genomfördes utifrån self-determination theory. Metoden var kvantitativ i form av en pilotenkät där tjugosex körsångselever från en högstadiemusikklass deltog samt kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer där sju av dessa elever intervjuades. Resultaten visar att behovet av kompetens ochsamhörighet utgör grunden som skapar plats för behovet av autonomi. Repertoar som är välanpassad till kören är viktig för att främja behovet av kompetens. En god kommunikation mellan elever och lärare, en god ledarstil samt möjligheten för elever att ge återkoppling till läraren är viktigt för att främja samhörigheten i kören. Resultaten visar även att körsångens fokus på kollektivet snarare än individen gör att behovet av autonomi inte prioriteras lika högt som behoven av samhörighet och kompetens samt öppnar upp nya möjligheter för att utmana elever. Dessutom visar resultaten att prestationsmål och en konkurrenskraftig lärandemiljö kan hämma autonomi och inre motivation, då eleverna styrs i dessa sammanhang av yttre motivatörer som prestation och konkurrens. I diskussionen diskuteras vikten av at medvetandegöra dessa parametrar som påverkar motivation samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja elevers inre motivation.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning har visat att autonomi är viktigt för att medarbetare ska kunna känna sig kreativa på sin arbetsplats. Samtidigt vill medarbetare känna sig kontrollerade till viss del för att inte känna sig övergivna. Det krävs därför att ledningen försöker balansera dessa två motsatta kraftfält. Syftet med denna studie är således att få förståelse för hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö.   Metod: Studien präglas av en hermeneutisk forskningstradition och har ett abduktivt tankesätt. Vidare har studien en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i olika branscher i Sverige. Strukturen i den teoretiska referensram, empirin och analysen är uppbyggd på samma sätt, med teman som skapades utifrån syftet.   Resultat & slutsats: Denna studie tyder på att en balansering av hög autonomi och låg kontroll är den styrning som gynnar en kreativ arbetsmiljö mest. Förtroende mellan ledning och medarbetare visade sig också vara av stor vikt vid balanseringen av autonomi och kontroll. Examensarbetets bidrag: Från ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att balanseringen mellan autonomi och kontroll även påverkas av förtroende. Detta utgör således en tredje variabel som ledare måste ta hänsyn till. Om man sedan ser det ur ett praktiskt perspektiv ger vi rådet att fundera på vilka avsikterna med sin styrning är. Det som dock framkommer i denna studie är att om man vill skapa en kreativ arbetsmiljö bör man balansera sin styrning med hjälp av hög autonomi och låg kontroll. Förslag till fortsatt forskning: Fler kvalitativa studier som belyser hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö behövs för att ge en djupare förståelse. Vidare anser vi att framtida forskning bör fokusera på den tredje variabeln, förtroende, som vi fann vara viktig i balanseringen. En intressant synvinkel är också hur medarbetarna upplever att förtroende påverkar deras arbete med koppling till autonomi och kontroll. / Background and Aim: Previous research has shown that autonomy is important for employees to be able to feel creative at their workplace. Employees want to feel controlled to some extent so they not feel abandoned. It is therefore required that the management tries to balance these two opposing force fields. The purpose of this study is thus to gain an understanding of how leaders balance autonomy and control in order to achieve a creative work environment. Method: The study is characterized by a hermeneutical research tradition and has an abductive mindset. Furthermore, the study has a qualitative approach in which nine semi structured interviews were conducted in different sectors in Sweden. The structure of the theoretical frame of reference, empirical and the analysis is structured in the same way, with themes created from the purpose. Result & Conclusions: This study suggests that balancing high autonomy and low control is the guiding that favors a creative work environment the most. Confidence between management and employees also proved to be of great importance when balancing autonomy and control. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the fact that the balance between autonomy and control is also influenced by trust. This therefore constitutes a third variable that leaders must take into account. If we then see it from a practical perspective, we advise the council to think about what the intentions of their management are. However, what emerges from this study is that if you want to create a creative work environment, you should balance your guiding with the help of high autonomy and low control. Suggestions for future research: More qualitative studies that illustrate how leaders balance autonomy and control to achieve a creative work environment is needed to provide a deeper understanding. Furthermore, we believe that future research should focus on the third variable, trust, which we found important in balancing. An interesting point of view is also how employees feel that trust affects their work with connection to autonomy and control.

Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld. Känslan av att vara beroende kan få den äldre att känna att autonomin begränsas och livskvalitén försämras. Syftet var att beskriva vad äldre människor i behov av hjälp, upplever som reducerande respektive stärkande av deras autonomi. Vi har valt att granska kvalitativa artiklar enligt Evans (2002) analysmodell. Artiklarna har vi funnit i databasen Cinahl. Resultatet redovisas i två teman med subteman: Att tillhöra en social gemenskap och Att uppleva livskvalité. Vi tycker att det vore beaktansvärt att finna de äldres upplevelser, av hur de upplever sin vardag och sin autonomi. Vad tycker de gamla är viktigt för dem?Vi anser att det är viktigt att belysa dessa frågor, för att vi ska kunna ge den bästa möjliga omvårdnad och en bevarad livskvalité. Detta är extra viktigt idag då den äldre andelen i befolkningen kommer att öka. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd. För detta krävs gedigen kunskap och erfarenhet. Under respiratorbehandling atrofierar andningsmuskulaturen som gradvis behöver avvänjas från andningsstödet, också kallat weaning. Detta är traditionellt en läkarstyrd process som kunnat överföras på sjuksköterskans genom införandet av weaningprotokoll. Sjuksköterskans roll i weaningprocess är bristfälligt utforskad. Syftet med denna studie är att utforska hur intensivvårdssjuksköterskan kan främja urträningsprocessen för patienten i behov av andningsstöd med hjälp av ett weaningprotokoll. Studien tog form i en systematisk litteraturstudie med syntetiseringsprocessen enligt Evans. Tre teman framkom som i resultatet; tillämpning av ett systematiskt tillvägagångssätt, möjlighet att utöva autonomi samt tvärprofessionellt samarbete. Weaningprotokollet gav en överblick och tydlighet i urträningsprocessen. Det främjade autonomi och känsla av säkerhet hos sjuksköterskorna. Dock krävdes en förmåga till flexibilitet och följsamhet för att inte göra processen för rigid. Intensivvårdssjuksköterskans ökade ansvarstagande bör också beaktas ur ansvarsynpunkt där hennes expertis ligger inom omvårdnad. Hennes autonomi får därför inte komma på bekostnad av patientsäkerheten. Protokollstyrningen förbättrade kontinuiteten av urträningsprocessen där kommunikation och teamarbete kring patienten framträder som en röd tråd. Intensivvårdssjuksköterskans och läkarens roller kompletterar varandra vars erfarenheter aldrig helt kan ersättas av ett weaningprotokoll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.