Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.

The purpose of this master thesis is to investigate if and how upper secondary school librarians can work in a more deliberately pedagogical way with fiction from the perspective of upper secondary school students. In the essay inspiration is fetched from phenomenography in order to determine the different perspectives that may exist amongst the students. In addition to the phenomenography, theories on how learning occurs, individual and social constructivism, are also included in the essay. In the essay three upper secondary schools are included. Interviews were conducted with the librarian of each school and with three students at each school. The interviews were taped, transcribed and subsequently categorized, as inspired by phenomenography. The result shows that the students require more activity from the librarian, but they realize that the librarian’s work is limited by scarce resources. The result also shows that the students wish fiction to be used more frequently within the different subjects of the school. In order for this to work the librarian and the teachers need to develop a well-functioning collaboration. Internet was mentioned as a way for the librarian to reach a large number of people at the same time. However, the students were not wholly convinced about the approach of using the Internet as a medium, since they expressed a preference for the physical meeting over the virtual. The result has contributed to a deeper understanding about the upper secondary students’ thoughts about how a librarian can develop his/her work with fiction. Our hopes are that this can be used in a librarian’s practice. / Uppsatsnivå: D

No description available.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.