Saknar barn motivation till skolan finns det en risk att de misslyckas vilket skulle kunna leda till dålig självkänsla och beteendeproblem. Tar vi inte beteendeproblem på allvar redan i tidig ålder så är risken att problemen växer och följer med barnen upp i skolåren och även in i vuxenlivet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger i förskolan och skolan. Vi har undersökt förskollärares och grundskollärares uppfattningar om sitt arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i förskola och skola, samt vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med dessa. Vi fokuserade både på förskola och skola för att kunna se om det fanns likheter och skillnader i vad pedagogerna uttryckte. Vårt resultat visade att pedagogerna anser att arbetet med barns motivation har betydelse för beteendeproblem som uppstår i förskola och skola. Resultatet visade även att pedagogerna anser att förutsättningarna har en betydelse för deras arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i verksamheten. Förutsättningarna såg olika ut i de olika verksamheterna, men utöver det framkom ingen större skillnad mellan dem.

Motiverade medarbetare är nyckeln till framgång. Trots att motivation är ett komplext fenomen är det både omtalat och omdiskuterat inom organisatorisk forskning. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Herzbergs tvåfaktorteori samt Ryan och Decis självbestämmandeteori kan appliceras som förklaringsmodeller för motivationen hos servicetekniker på Företag X. Tvåfaktorteorin gör en åtskillnad mellan yttre hygienfaktorer och inre motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är grundläggande för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen samtidigt som motivationsfaktorerna associeras till medarbetarens motivation och arbetstillfredsställelse. Likaså avser självbestämmandeteorin att det finns en diskrepans mellan inre och yttre motivation, men detta anses vara förknippat med arbetets grad av autonomi samt tillfredsställelsen av basbehoven autonomi, kompetens och samhörighet. Därtill framhåller teorin att inre motiverat beteende är prototypiskt autonomt, medan yttre motivation kan internaliseras och således vara kontrollerad eller autonom.  För att besvara frågeställningarna genomfördes digitala intervjuer med sju servicetekniker på Företag X. I förhållande till tvåfaktorteorin visar resultatet att hygienfaktorerna är avgörande för minskad vantrivsel, men även betydande för ökad trivsel samt motivation. Dock framkommer att motivationsfaktorerna arbetet i sig, personlig utveckling och bekräftelse är de som övergripande bidrar till serviceteknikernas motivation i arbetet. Resultatet visar vidare i relation till självbestämmandeteorin att arbetsuppgifter som upplevs som intressanta och roliga innefattar en hög grad av autonomi samtidigt som betungande arbetsuppgifter genomförs enligt regler satta av arbetsgivaren. Företag X fokuserar på belöningar i syfte att motivera servicetekniker i arbetet, men detta ger sammantaget inte önskad effekt.    Med beaktning av resultatet och den kritik som lyfts fram i studien, kan man diskutera relevansen av tvåfaktorteorin och självbestämmandeteorin som förklaringsmodeller för motivationen för serviceteknikerna på Företag X.

Att utveckla elevernas delaktighet var ett prioriterat mål i arbetet inom grundsärskolan men den allmänna uppfattningen bland pedagogerna gjorde att diskussionerna gärna stannade i tankar som att “eleverna får välja om de vill ha röd eller blå penna” och “de får välja vilken sida de ska börja med”. Eftersom pedagogerna upplevde att diskussionerna inte kom längre, började vi leta material som kunde stärka diskussionerna och utveckla tänkande. Vi bestämde oss för att använda Szönyi och Södergvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell som bygger på sex delaktighetsaspekter. Syftet med vår studie var sedan att ta reda på hur pedagoger i grundsärskolan, utifrån modellens sex aspekter, skapar delaktighet genom sin planering av undervisningen. Vi ville veta vilka hinder och möjligheter som finns för elevernas delaktighet, samt hur pedagogerna gör för att eleverna ska förstå att de är delaktiga. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar på en grundsärskola. Resultatet från studien visar att delaktighetsbegreppet är väl förankrat hos pedagogerna. Genom struktur, tydlighet och ett ständigt pågående arbete med anpassningar för den enskilde eleven ges det möjligheter till delaktighet utifrån var och ens förmåga. Med stöd av de olika delaktighetsaspekterna upplevde vi att det i vår studie blev lättare att synliggöra vilka olika sätt pedagoger arbetar för delaktighet. I studien tycker vi oss se att samtliga pedagoger arbetar för att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det ständigt poängteras att alla är olika och behöver lära på olika sätt. Studien gav oss även insikt i svårigheter för delaktighet. Elevens funktionshinder i sig kan vara en utmaning för att skapa delaktighet och elever med utåtagerande beteende ställer den pedagogiska kompetensen på sin spets och kan komplicera möjligheten att hitta tillfällen till delaktighet med övriga elever. Elever som inte känner att grundsärskolan är rätt skolform för dem är en annan stor pedagogisk utmaning vad gäller delaktighet. Studien har gett insikt om att ett gemensamt språk och kartläggning av när delaktighet syns i verksamheten, ökar möjligheterna till att gemensamt hitta förbättringsområden som kan gynna verksamheten och framförallt eleverna.

Bakgrund: Personcentrerad vård är inte bara vård med hög kvalitet, den möter även patientens specifika behov på lika villkor och skyddar patientens rättigheter. Patienter med sänkt vakenhet är en utsatt patientgrupp med bristande autonomi och hög mortalitet. Tidigare forskning visar att det varit svårt att implementera personcentrerad vård på akutmottagningen.   Syfte: Syftet är att studera förekomsten av faktorer grundade i personcentrerad vård hos patienter med sänkt vakenhet på en akutmottagning. Syftet är också att sammanställa den befintliga forskningen på personcentrerad vård på akutmottagning.    Metod: Den design som valdes var en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och observation som datainsamlingsmetod, nio observationer genomfördes. Litteraturen kring personcentrerad vård på akutmottagning är granskad utifrån innehållsanalys.    Resultat: Patienter med sänkt vakenhet informerades och involverades i sin vård framförallt de första 20 respektive 19 minuterna efter ankomst till akutmottagningen. Vårdpersonalen pratar om annat ovanför patientens huvud när det kommer till annat arbete, privat eller för patienten nedvärderande. I sex av nio observationer engagerades närstående i patientens vård. Litteraturen ger en gemensam bild av att information och kommunikation  är det centrala för att patienter ska känna trygghet och tillit samt för att skapa en god relation  till vårdpersonalen.  Slutsats: Personal som vårdar patienter med sänkt vakenhet arbetar utifrån personcentrerat förhållningssätt när de informerar och gör patienten delaktig i sin vård. Det förekommer dock nedvärderande händelser som kan påverka relationen mellan patient och vårdpersonal. När personalen utgår från personcentrerad vård kan patienten göras delaktig och därmed tillgodoses en anpassad och god vård för den enskilda individen. / Introduction: Person-centered care (PCC) is not just high-quality care, it also meets the patient's specific needs on equal terms and protects the patient's rights. Patients with reduced alertness are a vulnerable group with a lack of autonomy and high mortality. Previous research shows that it has been difficult to implement PCC at the emergency department, (ED).   Aim: The purpose is to study the prevalence of factors based on PCC in patients with reduced alertness in the ED. The aim is also to review existing research on PCC in the ED.   Methods: The design was a prospective cross-sectional study with quantitative design and observation as data collection. A literature review on PCC was conducted and analyzed with content analysis.    Results: Patients with reduced alertness were informed and involved in their care, especially the first 20 and 19 minutes after arrival at the ED. However, there were times when the practitioners talked about something else above the patient's head that could be perceived as degrading to the patient.  In six of nine observations, relatives were involved in the patient's care. The literature provides a common view that information and communication are central to the patient's feeling of safety and trust, and to build a good relationship with practitioners.    Conclusion: Patients with reduced alertness are being cared for according to a person-centered approach when being informed and engaged in their own care. However, numerous factors exist that work against patients receiving fully satisfying care from a PCC perspective. When practitioners work with a PCC perspective, patients can be more involved in their own care which could result in a better care being provided for the individual patient.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar smygande och pågår hela livet. Trötthet, ledstelhet, smärta, ledsvullnad, är några av symtomen vid RA. Kunskap om patienters upplevelser av reumatoid artrit är av stor betydelse för förståelsen av sjukdomens inverkan i det dagliga livet och därmed skapa rätt förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda bästa möjliga individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturöversikt var metoden som användes i detta arbete. Vetenskapliga artiklarna togs fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Begränsningarna som valdes för att utföra sökningen i databaserna var original vetenskapliga artiklar, peer reviewed, skrivna på engelska, vuxna personer och publicerade mellan 2010-2020. Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyserades och granskades enligt innehållsanalys av Friberg. Resultat: Resultaten presenteras i tre teman: Vardagen präglad av smärtsamma symtom som i sin tur indelas i Smärtsamma symtom, Förändringar och begränsningar i vardagen och Anpassningsstrategier. Det andra temat är Emotionella upplevelser vid RA och det tredje Ambivalenta relationer som inkluderar subtemat Mötet med vården. Slutsats: Att leva med RA upplevdes av patienterna som begränsande i alla aspekter av livet orsakade av smärtsamma symtom. Både närstående och vårdpersonal upplevdes sakna adekvat kunskap om RA. Samtidigt uppfattades mötet med vården som tudelat, patienterna upplevde en känsla av trygghet samtidigt som de kände sig objektifierade. Patienterna efterfrågade mer information, vägledning och psykologiskt stöd. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease that debuts slowly and lasts a lifetime. Fatigue, sadness, pain, joint swelling, are some of the symptoms of RA. Knowledge of patients' experiences of rheumatoid arthritis is of great importance for understanding the impact of the disease in daily life and thus creating the right conditions nurses to offer the best possible person-centered care. Aim: The aim was to highlight the patient’s experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: Literature overview was the method used in this work. The scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete and PubMed. The restrictions chosen to perform the search were original scientific articles, peer reviewed, written in English, adults and published between 2010-2020. Ten scientific articles of qualitative design were analyzed and reviewed according to content analysis by Fribergs. Results: The results are presented in three themes: Everyday life characterized by painful symptoms, which in turn is divide into Painfull symtoms, Changes and limitations in everyday life and Adaptation strategies. The second theme is Emotional experiences at RA and the third Ambivalent relationships comprehending the sub-theme Meeting with Healthcare. Conclusion: Living with RA was experienced by patients as limiting in all aspects of life due to painfull symtoms. Both loved ones and healthcare professionals were perceived to lack adequate knowledge of RA. At the same time, the meeting with the healthcare system was perceived as twofold, patients experienced a sense of security while feeling objectified. Patients demanded more information, guidance and psychological support.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som används för att skapa patientcentrerad vård. Vid patientdelaktig rehabilitering ger fysioterapeuten patienten möjlighet att delta och engagera sig i sin egen rehabilitering genom att informeras om olika behandlingar och dess möjliga konsekvenser. Patienten får då chansen att göra val efter sina egna preferenser och villkor. Enligt self determination theory är det en persons egna val som gör människan tillfredsställd samt att det gör beteendeförändringar mer hållbara och långsiktiga. Reumatisk sjukdom är kronisk, därav bör rehabiliteringen eftersträva en beteendeförändring. Syfte: Att beskriva upplevelserna av ett aktivt patientdeltagande vid besök hos fysioterapeut för personer med reumatisk sjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie, med deskriptiv design. Deltagare till studien rekryterades med ett ändamålsmässigt bekvämlighetsurval. Sex deltagare i studien intervjuades och hade en medelålder på 77 år. Intervjuerna analyserades med en induktiv ansats. Resultat:  Studien resulterade i 4 huvudkategorier: ”Att göra egna val”, ”Att ta del av information”, ”Att ha gemensamma diskussioner” och ”Att inte bestämma självständigt” med totalt 12 tillhörande underkategorier. Slutsats:  I studien visade det sig att respondenterna upplever aktivt patientdelatagande då respondenterna blev involverade i behandlingen genom att bli informerade och få göra egna val. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, patientcentrerad vård, personlig autonomi, reumatism.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns variation i vad värdighet innebär, begreppet varierar av olika anledningar och kan förstås och betyda olika för människor. Tidigare forskning visar även att flertal äldre patienter är missnöjda med sin vård och anser bland annat att relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna är en viktig del i deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att bevara värdighet hos patienter. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades: 1. Utmaningar i sjuksköterskornas vård. 2. Skapa en vårdrelation mellan sjuksköterskorna och de äldre patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att genom att visa medkänsla och skapa en god kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienterna bevarades de äldre patienternas värdighet under vårdandet, samt att sjuksköterskorna följde lagar och riktlinjer.

Abstract This is a study about the role of love for an individualistic human being. The study aims to examine whether our strive to become our autonomous self and the longing for love is in conflict with each other and how it is expressed. The study examines the importance of feeling secure when it comes to love and whether it creates a dependence that challenges our independence. This study is grounded in qualitative method, we take part in interviews with the respondents and their personal experiences about the subject and how it impacts them. The interviews have been performed with five individuals, men and women in the age between 25-40 years old, where they have been asked questions in the areas; love, romance, the individual and relationships. The material is analyzed using theory derived from sociology and social psychology of pure relations, embededness and liquid love. The result indicates that there is a conflict between love and autonomy, which raises anxiety and the uncertainty of the individual. The respondents don´t want to be dependent on another person and don´t want love at any cost. We also see that love creates positive energy and a form of security. In the result it is discussed about love as rational and as an emotion. Love is a feeling that is difficult to structure and control. The lack of control doesn´t always match with our quest for independence.

Bakgrund: Globalt sett ökar debatten gällande vaccinationer inom såväl vården som samhället i stort. Årligen skapas även ett nytt influensavaccin anpassat för det virus som tros dominera under säsongen. Sjuksköterskor som arbetar i vården behöver även indirekt ta personlig ställning till om de vill vaccinera sig mot influensa.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning till att vaccineras mot influensa. Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att beskriva sjuksköterskornas upplevelser gällande vaccination. Databaserna Cinahl complete och Medline with full text användes för att hitta vetenskapliga artiklar som grund för litteraturöversikten. Totalt tio kvalitativa artiklar analyserades för att forma teman som svar på syftet. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: influensavaccin upplevdes som mindre viktigt, negativa erfarenheter av influensavaccination, autonomi och önskan om mer information.  Diskussion: Sjuksköterskorna hade en negativ inställning till influensavaccination samt att de uppgav deras egna kunskaper om sådan vaccination som bristfällig. Inom sjukvården är det av vikt att sjuksköterskor innehar evidensbaserade kunskaper för att kunna utbilda patienterna gällande influensa och influensavaccination. I enlighet med Jean Watsons holistiska beskrivning av sjuksköterskans arbete har även sjuksköterskan ett moraliskt ansvar att skydda och värna om patientens säkerhet gentemot sjukdomar och smittspridning. / Background: Globally, the debate regarding vaccinations in both healthcare and society is increasing. Each year, a new flu vaccine adapted for the virus that is believed to dominate during the season is also created. Nurses working in health care indirectly need to take a personal position on whether they want to vaccinate themselves or not against influenza. Aim: The aim was to describe nurse’s attitude towards being vaccinated against influenza.   Method: A qualitative method was used to describe the nurses' experiences regarding vaccination. The Cinahl complete and Medline with full text databases were used to find scientific articles as the basis for the literature review. A total of ten qualitative articles were analyzed to form themes in response to the purpose. Results: The result consists of five themes: influenza vaccine was perceived as less important, negative experiences of influenza vaccination, autonomy and the desire for more information. Discussion: The nurses had a negative attitude towards influenza vaccination and they stated their own knowledge about such vaccination as inadequate. In health care, it is important that nurses possess evidence-based knowledge in order to be able to educate patients regarding influenza and influenza vaccination. In accordance with Jean Watson's holistic description of the nurse's work, the nurse also has a moral responsibility to protect and guard the patient's safety against disease and spread of infection.

Studien syftar till att utveckla förståelsen för autonomi i självstyrande team vid en övergång från samlokaliserat arbete till distansarbete. Covid-19-pandemin medförde en övergång till distansarbete, vilket innebar ett skifte från fysisk till digital kommunikation. För självstyrande team, vars arbetssätt vilar på kommunikation samt autonomi, får detta omfattande betydelse. Autonomi undersöks i form av två komponenter, team-autonomi (teamets kollektiva självständighet i förhållande till sin ledare) och individuell autonomi (medlemmarnas självständighet i förhållande till varandra). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett team samt deras teamledare. Resultatet visar att det undersökta teamet vid en övergång till distansarbete upprätthöll en hög nivå av autonomi. Team-autonomin var konstant medan den individuella autonomin ökade något under distansarbete. Avseende samspelet mellan individuell autonomi och team-autonomi visar resultatet att det är möjligt att upprätthålla en hög nivå av dessa simultant, oavsett lokalisering. Resultatet utvidgar tidigare kunskap om autonomi från traditionella till självstyrande team.