No description available.

<p>This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?</p><p>  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. </p> / <p>Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?</p><p>  Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.</p>

Bakgrund Palliativ vård ges till patienter med obotlig sjukdom och utgår från fyra hörnstenar symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Syftet med denna vård är att främja livskvalitet och lindra lidande, vilket i dag är möjligt tack vare den medicinska kunskapsutvecklingen. Att vårda palliativa patienter är en utmaning sjuksköterskan kan ställas inför och innefattar etiska överväganden samt kunskap om etiska principer. Trots att sjuksköterskans handlingar styrs av lagar, förordningar, riktlinjer och etiska koder utmanas det ständigt av etiska dilemman som kräver etiskt beslutsfattande. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av etiska dilemman i mötet med patienter och närstående samt hur sjuksköterskan hanterar de etiska dilemman som uppkommer. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Åtta legitimerade sjuksköterskor från samma arbetsplats intervjuades. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades av författarna genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att etiska dilemman är något sjuksköterskan utmanades av inom den palliativa vården. Det framkom att autonomi i omvårdnaden, patientens närstående, kommunikation och relationen kunde vara anledningar till att etiska dilemman uppkom. Resultatet visade också att sjuksköterskan hade stöd av teamet när ett etiskt dilemma uppstod och att det hanterades genom diskussion och reflektion. Slutsats Föreliggande studie belyste att etiska dilemman är återkommande inom den palliativa vården och att sjuksköterskan hamnar i situationer där de inte vet vad som är rätt beslut. De beskrev utifrån sin erfarenhet vilka etiska dilemman som uppkommer och hur de hanteras. Patientens autonomi är i centrum och skall respekteras vilket skapar etiska dilemman mellan sjuksköterskan och patient när sjuksköterskans behov att göra gott inte kan uppfyllas. Det är av stor vikt att skapa en god relation till patienten, det förebygger uppkomsten av etiska dilemman och främjar en god personcentrerad omvårdnad. I relationen finns kommunikation då sjuksköterskan är skyldig hålla patienten informerad, det etiska i detta är hur ärlig sjuksköterskan skall vara. Trots en etisk medvetenhet så finns det brister i kunskap om de etiska principerna, vilket är viktigt att lyfta fram. Etiska dilemman hanterades i teamet genom diskussion och reflektion och sjuksköterskan kände en trygghet i det stöd som fanns när ett etiskt dilemma uppstod.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?   Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. / Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?   Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen. Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen. Upplever konstproducenterna ett hot av den konstnärliga integriteten i sponsorsamarbetet? Vilken konst är mer eller mindre lämpad att producera tillsammans med sponsorpengar. Teorin diskuterar PR-teori och teorier kring hur en god relation mellan två organisationer bör se ut enligt den aktuella PR-diskursen. Teoridelen behandlar även begreppen populärkultur och finkultur. Metoden utgår från kvalitativa metoder och gör tolkande analys av dem. Tre personer från en konstproducerande verksamhet är intervjuade samt en representant för företaget som sponsrar med pengar. Uppsatsen kommer fram till att integriteten i den konstnärliga processen inte hotas i det undersökta fallet. Relationen mellan konstverksamheten och det sponsrande företaget kan inte uppnå de kriterier för en god relation som PR-teorin efterlyser. Detta beror på respekten för den konstnärliga integriteten hämmar öppen dialog, mellan organisationerna

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

No description available.