Covid-19 pandemin satte stort tryck på den redan överbelastade hälso- och sjukvården.För landets alla vårdanställda innebar det en påfrestande arbetssituation. Syftet var attundersöka vårdanställdas upplevda arbetsmotivation under och efter pandemin. Studienhar sin teoretiska utgångspunkt i motivationsteorin Self-Determination theory för attförklara samt analysera vårdanställdas upplevda arbetsmotivation. En kvalitativ studiehar genomförts med insamlingen av empiri från åtta semistrukturerade intervjuer. Ettmålstyrt urval användes och avgränsades till vårdanställda som arbetat patientnära underpandemin och arbetar kvar inom vården. Resultatet visade att största förändringen varhögre upplevd kompetens efter pandemin. Arbetsmotivationen som respondenternaupplevde grundade sig i en inre känsla av meningsfullhet och att göra skillnad därpandemin resulterade i minskad upplevd autonomi för hälften av respondenterna.Sammanhållningen under pandemin hade ökat arbetsmotivationen och minskat efter.

Samplanering har visat sig vara ett svårdefinierat begrepp och ett begrepp som förekommer i många olika kontexter. Samplaneringens exakta innebörd blir därför svår att förstå. Tidigare forskning visar på begränsningar inom området, när begreppet samplanering förekommer tas det upp med andra närliggande begrepp. Studiens syfte är att belysa en samplaneringsprocess mellan tre lärare i årskurs 1, från första skedet där lärarna planerar undervisning gemensamt, till dess utfall i klassrummet samt lärarnas reflektion kring lektionen och dess koppling till samplaneringen. Frågeställningarna blir därmed: 1.     Hur går samplaneringen till och vilken form av samarbete sker? 2.      Hur sker samplaneringsprocessen från styrdokument till lektionens utfall? 3.     Hur inverkar samplaneringen på undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi? Studies teoretiska utgångspunkter är Akkers (2013) olika läroplansnivåer, samhandlingstrappans representationer av samarbete (Hillbom, 2021), ramfaktorteorin (Lundgren 1999) samt begrepp närliggande samplanering.  De metoder som använts är observationer av samplanering och lektioner samt semi-strukturerade intervjuer. Den totala insamlade empirin omfattar cirka 52 datorskrivna A4-sidor, som sedan sammanfattas och analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. De resultat som framkommit är att lärarna utgår från en grovplanering, för att veta vad som ska planeras inför varje samplaneringstillfälle. Lärarna diskuterar lektionens utförande på en kollegial nivå, sedan delas arbetet upp genom att lärarna planerar varsin lektion utifrån ett varsitt ämne. De färdiga lektionsplaneringarna används sedan i undervisningen av samtliga lärare, där de anpassar lektionsplaneringen utefter elevgrupp.  Studiens resultat visar, i likhet med tidigare forskning (se t.ex. Cook & Friend, 1995; Hawley Miles & Darling Hammond 1997; Lundgren 2021) att ett välfungerande samarbete är en viktig faktor för en lyckad samplanering. Resultatet visar även att lärarna kan utöva autonomi och improvisation i samplaneringsprocessen, vilket tidigare forskning (se t.ex. Biesta 2015; Frostenson 2015; Maheux & Lajoie 2010) har lyft som viktiga delar inom lärarprofessionen. Till sist visar resultatet på att lärarna i denna studie får avsatt tid till samplanering, vilket skiljer sig från tidigare forskning (se t.ex. Nordgren et al., 2019) där lärare upplever missnöje med att få tid avsatt till planering.  Ovanstående resultat kan vara en förklaring till varför lärarna känner sig nöjda med samplaneringen.  De slutsatser som kan dras från denna fallstudie är att samplanering har potential att främja undervisningen. För att samplaneringen ska lyckas krävs det att lärarna samarbetar, får avsatt tid till samplanering och bearbetar lektionsplaneringarna med kollegor, men också enskilt. Detta kan i så fall gynna undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi.    Nyckelord: samplanering, kollegialt samarbete, autonomi, improvisation, likvärdighet, ramfaktorteori, samverkan

Denna studie undersöker huruvida lärare i fritidshems yrkespositionering och autonomipåverkats av legitimationsreformen i fritidshem (SFS 2010:326). Fokus är på lärare ifritidshems upplevelser av yrkespositionering och autonomi i förhållande till de övrigapersonalgrupper som arbetar i fritidshem utan legitimation. De teoretiska angreppssättsom tillämpas är dels delar av Giddens (1984) struktureringsteori via begreppen regler,resurser och yrkesposition samt delar av Brantes (2009) betoningar av professionsteorivia begreppet autonomi.Studiens resultat påvisar att legitimationsreformen i fritidshem SFS 2010:326 inte haftnågon signifikant påverkan på lärare i fritidshems autonomi, yrkesposition och iförlängningen; arbetssituation. Detta beror av att legitimationsreformen motarbetas avden lärarbrist som råder i Sverige och rektors svaga ledarskap i fritidshem. Dessutomsker en kompetensutveckling ledd av lärare i fritidshem för icke-legitimerad personalsom en konsekvens av lärarbrist som är problematisk för lärare i fritidshems autonomioch yrkespositionering. Studien påvisar dessutom att legitimationsreformen skapatslitningar och interna konflikter i arbetslag mellan legitimerad och icke-legitimeradpersonal när en tidigare samarbetskultur ifrågasätts av legitimationsreformens krav påen hierarkisk ansvarsfördelning och struktur utan stöd och ledning av rektor.

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården finns det ibland behov av tvångsåtgärdersom direkt strider mot patientens autonomi och rättigheter.Syfte: Syftet är att lyfta fram och presentera erfarenheter och upplevelser hospatienter som utsatts för tvångsåtgärder under sin vistelse inom psykiatrisk vård.Metod: Litteraturgenomgång baserad på 10 vetenskapliga artiklar med enkvalitativmetod. Data samlades in genom Cinahl och PubMed. De utvaldaartiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Patienterna rapporterade olika typer av upplevelser av tvångsåtgärdersom nästan enhälligt föll under det negativa spektrumet, dessa negativaupplevelser var relaterade till deras tid under och efter tvångsåtgärden, denansträngande relationen mellan patient och vårdgivare och ytterligare faktorerrelaterade till hur tvångsåtgärden åtgärd upplevdes sådan och brist påkommunikation och stöd.Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visar på att flesta av patienternasupplevelser och erfarenheter av tvångsåtgärder beskrivs som negativa. För att ökachansen att patienten ska uppleva tvångsåtgärden som positiv enligt patientbehöver vårdpersonalen säkerställa att patienten är välinformerad, upplever sigdelaktig, har tillit till personalen genom att patienten känner sig respekterad, seddoch hörd.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet. / Strategies for work with gender and equality in schools

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod. För att analysera det empiriska materialet och därmed bidra med teoretisk förklaring till hur personalen arbetar har empowermentbegreppet, som en process på individ- och gruppnivå använts. Analysen byggs även på Motivational Interviewing, [MI-metodens] principer och begrepp: empati, diskrepans, ambivalens samt ”rulla med motstånd”. Slutligen har vi valt att behandla begreppen: gruppdynamik och inducerade krafter, då vi syftar till att förklara hur individers åsikter, attityder och beteenden kan förändras genom en grupp. Analysen visar att personalen i projektet arbetar med att uppnå individuella målsättningar utifrån gruppen. Huvudresultatet visar att personalens arbetssätt grundas på den empowermentinspirerade MI-metoden vars princip bygger på att individen själv har förmåga och kapacitet att ta sig vidare mot ett önskvärt mål.

A litterature review concerning nurses experiences of different workschedules in healthcare. / En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av arbetstiderna i vården.

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens. / The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.

Den här kunskapsöversikten berör ämnet matematikångest. Matematikångest är ett utbrett fenomen och var tredje elev i samtliga OECD-länder uppger att de ofta känner ångest inför matematikundervisningen (OECD, 2015). Kunskapsöversikten har sammanställts av kvalitativa och kvantitativa studier samt andra kunskapsöversikter. I texten definieras begreppet matematikångest och dess symptom beskrivs. Metoder och strategier för att motverka matematikångest sammanställs i hopp om att vara till hjälp för professionen. Grupparbeten, vikten av ett tryggt klassrumsklimat och ett growth mindset samt övning i att kommunicera och diskutera matematiska begrepp är några av de strategier och metoder som beskrivs vara hjälpsamma för elever med matematikångest.