Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld. Känslan av att vara beroende kan få den äldre att känna att autonomin begränsas och livskvalitén försämras. Syftet var att beskriva vad äldre människor i behov av hjälp, upplever som reducerande respektive stärkande av deras autonomi. Vi har valt att granska kvalitativa artiklar enligt Evans (2002) analysmodell. Artiklarna har vi funnit i databasen Cinahl. Resultatet redovisas i två teman med subteman: Att tillhöra en social gemenskap och Att uppleva livskvalité. Vi tycker att det vore beaktansvärt att finna de äldres upplevelser, av hur de upplever sin vardag och sin autonomi. Vad tycker de gamla är viktigt för dem?Vi anser att det är viktigt att belysa dessa frågor, för att vi ska kunna ge den bästa möjliga omvårdnad och en bevarad livskvalité. Detta är extra viktigt idag då den äldre andelen i befolkningen kommer att öka. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Studiens syfte var att undersöka målkonflikter inom primärvården i Region Skåne samt vilken inverkan patientens fria val har på dessa konflikter. En kvalitativ fallstudie av sju vårdcentraler i Region Skåne genomfördes. Fyra av vårdcentralerna var belägna på landsbygden och övriga tre var lokaliserade i två utav Skånes största städer. Semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen för respektive vårdcentral utfördes.Region Skåne styr primärvårdsverksamheten genom fastställande av budget samt genom att bestämma hur aktuellt ersättningssystem ska vara utformat. Dagens ersättningsystem upplevs komplicerat att använda, men enkelt att manipulera.Patientens fria val, med obegränsat antal omlistningsmöjligheter, påverkar vårdcentralernas budgetplaner. För vissa verksamheter innebär ett ständigt varierat patientunderlag snabbt inaktuella budgetunderlag. Det fria valet påverkar även patientsäkerheten genom avsaknad av kontinuitet.Det horisontella och vertikala ledningssystemet är sammanhängande och medför en ständig balansgång för verksamhetscheferna inom primärvården Region Skåne. / The purpose of this study was to investigate goal conflicts in primary care in Region Skåne and what impact the patient's free choice has on these conflicts. A qualitative case study of seven health centers in Region Skåne was conducted. Four of the health centers were located in the countryside and the other three were located in two of Skåne's largest cities. Semi-structured interviews with the head of operations for each health center were conducted.Region Skåne manages the primary care operations by determining the budget and by deciding how the current compensation system should be designed. Today's replacement system is perceived as complicated to use, but easy to manipulate.The patient's free choice, with an unlimited number of re-listing options, affects the health centers' budget plans. For some operations, a constantly varied patient base means rapidly outdated budget bases. Free choice also affects patient safety through a lack of continuity.The horizontal and vertical management system is coherent and entails a constant balancing act for the heads of operations within primary care in Region Skåne.

<p>Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess.</p><p>Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem.</p><p>Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare.</p> / <p>Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making.</p><p>The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them.</p><p>The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.</p><p> </p>

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess. Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem. Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare. / Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making. The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them. The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om och hur en tvåårig intervention med ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet upplevdes som en behovsstödjande miljö för eleverna. Fyra frågeställningar var centrala för studien: a) Hur beskrev eleverna sina möjligheter att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet genom ett inriktningsval? b) Hur beskrev eleverna sin motivationskvalité när de fått genomföra kursen idrott och hälsa 1 genom ett inriktningsval? c) Hur upplevde elevernas lärare interventionens möjligheter att tillfredsställa de psykologiska behoven hos eleverna? d) Hur arbetade elevernas lärare med behovsstödjande ledarskap i sin undervisning i interventionsgrupperna? Metod: Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sju elever rekryterades genom ett bekvämlighetsurval från grupperna ”dans och träning till musik” och ”boll-, slag- och nätspel”. Elevernas undervisande lärare i interventionen intervjuades också. Intervjuerna transkriberades och därefter användes Braun och Clarkes (2019) sex steg för tematisk analys som grund i analysarbetet med en abduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att interventionen upplevdes som en stödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens. Behovet av tillhörighet hämmades för en del av eleverna. De tre behoven samvarierade starkt med varandra och den grupp som upplevde behovsfrustration på grund av bristande tillhörighet beskrev en kontrollerad motivationskvalité som följd. För de elever som beskrev en behovstillfredsställelse upplevdes det inverka positivt på den självbestämmande motivationskvalitén. Vidare framkom det att de homogena grupperna som bildades upplevdes positivt både utifrån kompetens- och tillhörighetsbehovet, men också för lärarnas behovsstödjande arbete som resultatet visade upplevdes som stort. Slutsats: Resultatet tyder på att ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet kan skapa en behovsstödjande miljö men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna. / Aim: The purpose of the study was to investigate if and how a two-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school was perceived as a need-supporting environment for the students. Four questions were central to the study: a) How did the students describe their opportunities to satisfy the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness through a choice of specialization? b) How did the students describe their motivation quality when they were allowed to complete physical education through a choice of specialization? c) How did the students’ teachers experience the intervention´s opportunities to satisfy the students’ psychological needs? d) How did the students’ teachers work with need-supporting leadership in the intervention groups? Method: The method was qualitative semi-structured interviews. Seven students were recruited through a convenience selection from the group “dance and training to music” and “ball-, stroke- and net games”. The students‘ teachers in the intervention were also interviewed. The interviews were transcribed and Braun and Clarke´s (2019) six steps were used for thematic analysis as a basis for the analysis work with an abductive approach. Results: The results showed that the intervention was perceived as a supportive environment primarily for the psychological needs autonomy and competence. The need for relatedness was thwarted for some of the students. The three needs covaried strongly with each other and the group that experienced need frustration due to lack of relatedness described a controlled motivation quality as a result. Students who described greater need satisfaction, it was felt to have a positive effect on the self-determination quality of motivation. Furthermore, it emerged that the homogeneous groups that were formed were experienced positively both on the basis of competence and the need for relatedness, but also for the teachers´ need supporting leadership as the result showed was perceived as large. Conclusions: The results indicate that a choice of specialization in physical education in upper secondary school can create a need-supporting environment, but that it needs to be combined with other methods to meet the need for relatedness among students.

Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet.