Sammanfattning Förmågan till ständig utveckling och omställning är central när det gäller tillväxt både för företaget och för samhället. Denna kvalitativa studie består av en litteraturöversikt, en enkätundersökning, samt en fallstudie av ett framgångsrikt företag. Syftet med studien är att undersöka hur framgångsrika företag beaktar faktorer, som enligt forskning, har betydelse för framgångsrik rekrytering. Resultaten bygger på svar från enkätundersökningen som genomfördes med tolv framgångsrika företag i Jönköpings län med en omsättning på&gt; 499 miljoner kronor, samt resultat från fallstudien i ett framgångsrikt företaget. Fallstudien omfattar analys av fallföretagets enkätsvar, en djupintervju, samt en dokumentanalys av fallföretagets rekryteringsdokument. Könsfördelningen bland deltagarna i enkätundersökningen är 2:1, dvs. åtta män och fyra kvinnor. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys, vilket innebär att materialet kategoriserades och analyserades utifrån ett index av centrala teman – de i teoribakgrunden funna framgångsfaktorerna för rekrytering: rekryteringsverktyg, urvalskriterier, diskriminering och mångfald, profilering, samt företagskultur. I arbetet redogörs först för den teoretiska bakgrunden, vilken är en tidigare genomförd litteraturöversikt i syfte att kartlägga forskningsresultat avseende faktorer som är betydelsefulla att beakta vid rekrytering. Därefter belyses, med utgångspunkt i den empiriska studien, a) rekryteringsstrategier hos framgångsrika företag, samt b) huruvida en koppling mellan rekryteringsstrategier och framgång hos företag kan identifieras.   Sökord: psykologi, personalvetenskap, framgång, samhällsvälfärd, anskaffning av personal, human resources. / Abstract The ability to constantly keep evolving and converting is critical to both the employer and society's growth. This study endeavors to examine how successful enterprises take into account some of the key factors that are – according to previous research results – important in the recruitment context. The results are based on questionnaire data collected through a survey of twelve successful enterprises in Jonkoping county with turnover of &gt;499 million Swedish crowns. In addition, data collected through a case study consisting of one in-depth interview with one of the twelve successful enterprise as well as analyses of this enterprise documents, are used. Sex distribution among the participants in the survey is 2:1, namely eight males and four females. The material were categorized and analyzed thematically from an index of central themes by a constant comparative method, which in conclusion generated and proposed five key themes as important in coming to terms with the increasing probability of successful personnel selection: recruitment methods, selection criteria, branding, discrimination and diversity, and corporate culture. The known recruitment patterns are issues discussed first. Then follows a focus on a) the recruitment practices of successful employers and b) whether a clear link between their recruitment practice and business success can be identified. It is a qualitative study, consisting of a literature review, a questionnaire survey as well as a case study of the recruitment process among employers who are rewarding. Keywords: psykologi, personalvetenskap, framgång, samhällsvälfärd, anskaffning av personal, human resources. / <p>Bilagor 19 sidor.</p>

Krav- och resursmodellen centreras kring antagandet att olika krav och resurser inom arbetet påverkar medarbetare och dess mående, prestation och agerande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur utvalda krav och resurser korrelerar med de arbetsrelaterade utfallen arbetstrivsel, arbetsprestation och intention till uppsägning samt om resurserna mildrar kravens samband med dessa tre utfall. Studien baserades på en enkätundersökning inom handel- och besöksnäringen (N=207), en bransch som är känd för sin höga personalomsättning och som under de senaste åren rapporterat utmaningar med sin kompetensförsörjning. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade ett positivt samband mellan autonomi och arbetstrivsel, autonomi och arbetsprestation, feedback och arbetstrivsel samt rollkonflikt och intention till uppsägning. Ett negativt samband kunde ses mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Vidare fann studien att feedback har en mildrande effekt på det negativa sambandet mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Ytterligare interaktionseffekt sågs mellan autonomi och arbetsbelastning på utfallsvariabeln intention till uppsägning. Studien belyser i sin helhet att handel- och besökningsnäringen med fördel bör arbeta för arbetstagares självstyre samt en god feedbackkultur för att proaktivt kunna arbeta med rådande kompetensbrist. Fler studier bör dock utföras inom området för att kunna dra ytterligare slutsatser. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

Högre utbildning i relation till arbete är ett högst aktuellt ämne att diskutera då kravet på att ha en eftergymnasial utbildning blir allt högre. Däremot går det att ifrågasätta huruvida utbildningar faktiskt förbereder studenter inför arbetsmarknadens krav. Med detta som bakgrund ville vi undersöka HR-specialisters upplevelser av deras personal- eller arbetsvetenskapsutbildning, kopplat till användningen i deras nuvarande yrkesroll. Genom denna förståelse syftar vår undersökning till att skapa förståelse för viljan kring att etablera en HR-profession. Tidigare forskning och teorier visar på att HR-yrket inte uppfyller de kriterier som definierar en profession, men uppfyller vissa av kraven. Vidare beskrivs att anställningsbarhet är något som är upp till den enskilde individen att skapa, genom exempelvis en högre utbildning. Undersökningens empiri baserades på sju intervjuer med HR-specialister. Med hjälp av dessa intervjuer avsåg vi besvara de forskningsfrågor som formulerats för studien. I resultatet framkom bland annat att respondenterna var eniga kring att deras högre utbildning varit betydelsefull på dagens arbetsmarknad. Vidare visade resultatet att de utbildningar respondenterna läst inte kunnat ge en helt tydlig bild av vad HR-yrket faktiskt innebär, att det först var i yrkeslivet som de förstod vad HR-yrket är och arbetar med. Samtliga respondenter hade tagit med sig vissa konkreta verktyg och abstrakta kunskaper från sina utbildningar in i deras nuvarande yrkesroll. Under diskussionsavsnittet framkom att utbildning inte var allt som krävs för att kunna få och klara av jobbet som HR-specialist. Däremot bidrog utbildningen med kunskap som krävdes för att klara av de strategiska arbetsuppgifterna som HR-specialisterna utförde i sitt arbete. Att HR-yrket inte kan anses vara en profession stärktes av det respondenterna beskrev, kopplat till det som definierar en profession. Däremot kunde en vilja kring att etablera en profession utläsas av det respondenterna berättade om sin yrkesroll, vilket gav en djupare förståelse för viljan som råder kring att etablera en HR-profession.

HR-avdelningars roll är att tillgodose medarbetarnas, chefers och organisationens behov och utveckla de mänskliga- och organisatoriska resurserna. Det verkar vara vanligt att tro att de ekonomiska resurserna är viktigast för en organisations överlevnad, men medarbetares prestationer kan direkt påverka organisationers konkurrenskraft. Syftet var att utifrån ett HR-perspektiv öka förståelsen för organisationskultur och motivation och beskriva vad som utgjorde en innovativföretagskultur samt vilken roll arbetsmotivation hade för ett innovativt arbetsbeteende. Genom ett bekvämlighetsurval intervjuades åtta respondenter inom innovativa företag. En tematisk analys användes för att analysera intervjuerna och resulterade i två huvudteman som var innovativ företagskultur och motivation. Förutsättningarna för innovativa kulturer och beteenden samt motivation visade sig bero på graden av autonomi, socialt stöd och upplevelsen av kompetens samt återkoppling i arbetet. Autonomi och återkoppling var sätt för medarbetare att få tillåtelse att våga testa samt utvärdera sina innovativa idéer, vilket kunde leda till en mer autonom motivation och främja innovationskraften. Arbete med organisationskultur och motivation skulle kunna vara användbara sätt för HR-avdelningar och organisationer att arbeta för att behålla och förstärka sin position på marknaden.