<p>När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.</p>

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer. Studien bygger på deltagande observation och intervjuer med tio äldre resenärer i två närtrafiksområden: Gubbängen/Svedmyra och Lidingö. Resultatet visar att de främst förekommande sociala interaktionsmönstren i närtrafiken är s.k. interpersonella ritualer som hälsnings- och konversationsritualer. De sociala relationerna mellan resenärerna kan beskrivas som s.k. svaga band och s.k. känslomässiga-sekundära relationer. Relationen till föraren upplevs som särskilt betydelsefull och kan beskrivas som s.k. känslomässig-sekundär relation. Närtrafikens offentliga rum kan beskrivas som en informell social mötesplats som delar många av den s.k. tredje platsens egenskaper och är en miljö där interaktionsritualer kan skapas. Resultatet ger ett visst stöd för att lyckade interaktionsritualer har ägt rum i närtrafiken.

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv. Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer. Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna. Huvudprincipen i artikel 9.1 i sjätte direktivet är baserad på ursprungs-landsprincipen, men i artikel 9.2 finns ett flertal undantag från huvudregeln, där tjänsten istället anses tillhandahållen där den konsumeras. Att destinationslandsprincipen tillämpas kan innebära att tjänsten exempelvis anses tillhandahållen där kunden är etablerad eller där tjänsten fysiskt utförs. Avgörande för vilken regel kunskapstjänsten omfattas av är hur den klassificeras. I uppsatsen framkommer att det föreligger tolknings- och gränsdragningsproblem, emellan de olika reglerna i artikel 9 i sjätte direktivet, samt att medlemsstaterna inte tolkar direktivet enhetligt. En oenhetlig tolkning kan leda till att en kunskapstjänst, vid handel mellan två medlemsstater, blir dubbelbeskattad eller icke-beskattad. En oenhetlig tolkning av begreppen fast driftställe och skattskyldig i artikel 9 kan också få samma konsekvenser, eftersom tolkningen av begreppen kan vara avgörande för platsen för tillhandahål-landet. När det gäller handel mellan ett EU-land och tredje land kan också icke-beskattning och dubbelbeskattning uppkomma. I ett sådant fall är orsaken dock inte en oenhetlig tolkning av sjätte direktivet. Om dubbel- eller icke-beskattning uppkommer är istället beroende av om det tredje landet mervärdesbeskattar tjänsten eller inte. Om ursprungslandsprincipen eller destinationslandsprincipen används för att avgöra platsen för tillhandahållandet i artikel 9 påverkar dock om en situation av dubbel- eller icke-beskattning kan uppkomma. Om en tjänst dubbelbeskattas eller icke-beskattas resulterar detta i snedvridning av konkurrensen, eftersom liknande tjänster beskattas olika. En snedvridning av konkurrensen kan också uppkomma genom att tjänsten beskattas med olika skattesatser. Om ursprungsprin-cipen tillämpas beläggs tjänsten med den skattesats, som finns där leverantören är etablerad. Skattesatserna inom EU inte är harmoniserade, vilket kan resultera i att samma typ av tjänst beläggs med olika skattesatser, beroende av var leverantören är etablerad. Om istället destinationslandsprincipen tillämpas, beläggs tjänsten med den skattesats som finns där kunden är etablerad. Det innebär att tjänsten påförs samma skattesats, oavsett i vilket land leverantören är etablerad. Vid valet av princip måste dock även hänsyn tas till andra kriterier, såsom vilken administration principen kräver och hur enkel den är att tillämpa. Kommissionen har lagt fram två lagförslagsändringar rörande platsen för tillhandahållandet av tjänster, som syftar till att bättre anpassa reglerna till dagens handel. Det utgör därför ett andra delsyfte att analysera vilken påverkan dessa har, i jämförelse med de nuvarande reglerna, på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster. Om reglerna införs kommer de i princip inte att förändra platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster till icke-skattskyldiga. Vid tillhandahållanden till skattskyldiga kommer dock de nya reglerna ha en påverkan på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster.

<p>Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv.</p><p>Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer.</p><p>Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna. Huvudprincipen i artikel 9.1 i sjätte direktivet är baserad på ursprungs-landsprincipen, men i artikel 9.2 finns ett flertal undantag från huvudregeln, där tjänsten istället anses tillhandahållen där den konsumeras. Att destinationslandsprincipen tillämpas kan innebära att tjänsten exempelvis anses tillhandahållen där kunden är etablerad eller där tjänsten fysiskt utförs. Avgörande för vilken regel kunskapstjänsten omfattas av är hur den klassificeras. I uppsatsen framkommer att det föreligger tolknings- och gränsdragningsproblem, emellan de olika reglerna i artikel 9 i sjätte direktivet, samt att medlemsstaterna inte tolkar direktivet enhetligt. En oenhetlig tolkning kan leda till att en kunskapstjänst, vid handel mellan två medlemsstater, blir dubbelbeskattad eller icke-beskattad. En oenhetlig tolkning av begreppen fast driftställe och skattskyldig i artikel 9 kan också få samma konsekvenser, eftersom tolkningen av begreppen kan vara avgörande för platsen för tillhandahål-landet.</p><p>När det gäller handel mellan ett EU-land och tredje land kan också icke-beskattning och dubbelbeskattning uppkomma. I ett sådant fall är orsaken dock inte en oenhetlig tolkning av sjätte direktivet. Om dubbel- eller icke-beskattning uppkommer är istället beroende av om det tredje landet mervärdesbeskattar tjänsten eller inte. Om ursprungslandsprincipen eller destinationslandsprincipen används för att avgöra platsen för tillhandahållandet i artikel 9 påverkar dock om en situation av dubbel- eller icke-beskattning kan uppkomma.</p><p>Om en tjänst dubbelbeskattas eller icke-beskattas resulterar detta i snedvridning av konkurrensen, eftersom liknande tjänster beskattas olika. En snedvridning av konkurrensen kan också uppkomma genom att tjänsten beskattas med olika skattesatser. Om ursprungsprin-cipen tillämpas beläggs tjänsten med den skattesats, som finns där leverantören är etablerad. Skattesatserna inom EU inte är harmoniserade, vilket kan resultera i att samma typ av tjänst beläggs med olika skattesatser, beroende av var leverantören är etablerad. Om istället destinationslandsprincipen tillämpas, beläggs tjänsten med den skattesats som finns där kunden är etablerad. Det innebär att tjänsten påförs samma skattesats, oavsett i vilket land leverantören är etablerad. Vid valet av princip måste dock även hänsyn tas till andra kriterier, såsom vilken administration principen kräver och hur enkel den är att tillämpa.</p><p>Kommissionen har lagt fram två lagförslagsändringar rörande platsen för tillhandahållandet av tjänster, som syftar till att bättre anpassa reglerna till dagens handel. Det utgör därför ett andra delsyfte att analysera vilken påverkan dessa har, i jämförelse med de nuvarande reglerna, på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster. Om reglerna införs kommer de i princip inte att förändra platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster till icke-skattskyldiga. Vid tillhandahållanden till skattskyldiga kommer dock de nya reglerna ha en påverkan på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster.</p>

Abstract Value Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. Despite the extensive work of harmonization of the VAT system relating to electronic services, it can be difficulties in determining the taxable land, something that could affect the internal market in a negative way. The Swedish companyStardollABwas double taxed on certain electronic services that they provided consumers in theUK. The problems that lead to double taxation must be identified to ensure free competition and free movement within the internal market. The principle of neutrality pervades the whole of the EU VAT system which can be derived from principles of the Treaty, establishing the common market, and the introduction of the VAT Directive. Neutrality is also in the nature of VAT, as the design of the tax is to burden the consumer. Double taxation is contrary to the principle of neutrality. The VAT system is no longer neutral if the double taxation means that the company is burdened with VAT. The problems in this case arise because of gaps in legislation on who is tax duty. Rules are needed for interpretation of whether the operator shall be considered a mediator or not, and if the provision is made in two stages or not. The government gaveStardollABexemption from the obligation to pay VAT on the occasion of new rules, which will take effect in 2015. The legislation states thatSwedenno longer will be the taxable land in similar transactions. After 2015, taxation will be paid in the country where the consumer is located and therefore, only one jurisdictional will determine the taxation. When a transaction only comprises one consumer, then only one law can be applied on determine the taxation. The tax liability is therefore determined on the same VAT rules and the problems should be solved, thus the primary purpose of the rules is considered something else. / Sammanfattning Det svenska bolaget Stardoll AB riskerade att dubbelbeskattas på vissa elektroniska tjänster tillhandahållna konsumenter i Storbritannien då de ansågs skattskyldiga för mervärdesskatt i Sverige trots att de redan belastats av mervärdesskatt i Storbritannien. Betalningen tillhandahölls av konsumentens teleoperatör genom sms, som ansågs skyldig att erlägga mervärdesskatt i Storbritannien för den elektroniska tjänsten. Stardoll belastades indirekt av mervärdesskatten då ett avdrag gjordes på den del som Stardoll erhöll. De mervärdesskatterättsliga problem som leder till dubbelbeskattning måste identifieras för att fri rörlighet på den inre marknaden ska kunna säkerställas. Neutralitetsprincipen genomsyrar hela det EU: rättsliga mervärdesskattesystemet vilket kan härledas utifrån fördragets principer om den gemensamma marknaden samt ur mervärdesskattedirektivet. Neutraliteten ligger även i mervärdesskattens karaktär, då konstruktionen syftar till att belasta konsumenten. Om dubbelbeskattning leder till att företaget belastas av mervärdesskatt är inte längre mervärdesskattesystemet neutralt. Problemen i det aktuella fallet uppstår p.g.a. brister i lagstiftningen avseende vem som är skattskyldig. Tolkningsregler för huruvida operatören ska anses vara förmedlare eller inte behövs för att problemen ska kunna lösas. Regeringen gav Stardoll dispens från skyldighet att erlägga mervärdesskatt med anledning av att bestämmelser, vilka kommer träda ikraft 2015, leder till att Sverige inte längre kommer vara beskattningsland i liknande transaktioner. Då transaktionen endast kan omfatta en konsument blir även endast en lagstiftning tillämplig och därmed avgörs skattskyldigheten utifrån samma mervärdesskatterättsliga bestämmelser och problem torde vara lösta. Ändock kvarstår brister i harmoniseringen då reglerna inte innebär att de olika tolkningarna av lagstiftningen undanröjs.

Denna essä handlar om ett dilemma på fritidshemmet när delar av verksamheten sker i naturen. Dilemmat handlar om svårigheter med att bedriva verksamhet utomhus och om utomhuspedagogik kan vara en metod för att öka förståelsen för naturen och uppfylla läroplanens mål. Syftet med essän är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med verksamhet utanför klassrummet. Övriga frågeställningar belyser mina handlingsmöjligheter och om intresset hos eleverna har förändrats gällande utomhusverksamhet. Uppsatsen använder sig av essäskrivande som metod, vilket utifrån mitt dilemma ska få mig att reflektera med hjälp av litteratur och forskning för att kunna nå en djupare reflektion och se på mitt dilemma med nya perspektiv. Min essä belyser vikten av utomhuspedagogik och presenterar för- och nackdelar med att bedriva verksamhet utomhus. Essän förklarar vilka hinder som pedagoger kan uppleva när de använder utomhuspedagogik som metod för verksamheten i skolan och på fritidshemmet. I essän har jag tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Britta Brügges teorier om utomhuspedagogik. De förespråkar utomhuspedagogik som en metod för lärande och för att öka intresset för att upptäcka naturkunskap i dess rätta miljö. David Thurfjell anser att svenska medborgare har ett eget förhållande till naturen och Yusra Moshtat har arbetat med att få människor med invandrarbakgrund att uppskatta och lära känna naturen. Med hjälp av reflektioner har jag genom essän fått insikter i hur olika elever och pedagoger kan uppfatta naturen och vilka möjligheter/nackdelar utomhuspedagogiken medför. / This essay focuses on the dilemma in the after-school care when some of the activities take place in nature. The dilemma concerns the difficulties of having activities outdoors and if outdoor pedagogy can become a method to increase the understanding of nature and to meet the requirements of the curriculum. The purpose of this essay is to investigate the advantages and disadvantages of activities outside the classroom. The other research questions investigate my alternatives of action and whether the interest of students has changed regarding outdoor activities. The method used is essay writing which, based on my dilemma, will make me reflect with the help of research literature at a deeper level of reflection and look at my dilemma with new perspectives. My essay highlights the importance of outdoor pedagogy and presents the pros and cons of having outdoor activities. The essay explains the obstacles that educators can experience when they use outdoor pedagogy as a method for activities during school and after-schoolcare. In the essay, I have taken part of Anders Szczepanski, Patrik Grahn and Britta Brügge’s theories about outdoor pedagogy. They advocate outdoor pedagogy as a method of learning and to increase interest in discovering science in its proper environment. David Thurfjell believes that Swedsish citizens have their own relationship with nature and Yusra Moshtat has worked to make people with an immigrant background appreciate and get to know nature. With the help of reflections, I have gained insights through the essay into how different students and educators can perceive nature and what opportunities/disadvantages outdoor pedagogy entails.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22). Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om tjänsterna tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, som är beläget på en annan plats än där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska mervärdesbeskattning ske där. Artikeln ger upphov till tolkningsproblem och behörighetskonflikter mellan konkurrerande stater, varför en enhetlig tolkning av begreppet fast etableringsställe erfordras. Tolkningsproblemen avser definitionen av ett fast etableringsställe och frågan när en tjänst kan hänföras till ett fast etableringsställe. En utredning av EG-domstolens praxis visar att ett fast etableringsställe måste uppvisa en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att självständigt kunna tillhandahålla bestämda tjänster. Platsen där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet är den primära anknytningspunkten. Hänsyn till en annan plats, till eller från vilket tjänsterna tillhandahålls, kommer endast i fråga om den primära anknytningen inte leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt eller då en konflikt med en annan medlemsstat uppstår. Slutsatsen är att mervärdesbeskattning vid tillhandahållande av tjänster till fasta etableringsställen i olika medlemsstater bör ske vid den plats där de fasta etableringarna är belägna. En sådan slutsats leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt vilket medför att tjänsterna kan hänföras till de fasta etableringarna. Vid ett sådant fastställande tillgodoses den allmänna principen om att beskattning bör ske i konsumtionslandet. Slutligen tillgodoses det grundläggande syftet med artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse vilket är att förhindra behörighetskonflikter och snedvridning av konkurrensen.

<p>Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av <em>rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22)</em>.</p><p>Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om tjänsterna tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, som är beläget på en annan plats än där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska mervärdesbeskattning ske där. Artikeln ger upphov till tolkningsproblem och behörighetskonflikter mellan konkurrerande stater, varför en enhetlig tolkning av begreppet <em>fast etableringsställe</em> erfordras. Tolkningsproblemen avser definitionen av ett fast etableringsställe och frågan när en tjänst kan hänföras till ett fast etableringsställe.</p><p>En utredning av EG-domstolens praxis visar att ett fast etableringsställe måste uppvisa en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att självständigt kunna tillhandahålla bestämda tjänster. Platsen där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet är den primära anknytningspunkten. Hänsyn till en annan plats, till eller från vilket tjänsterna tillhandahålls, kommer endast i fråga om den primära anknytningen inte leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt eller då en konflikt med en annan medlemsstat uppstår.</p><p>Slutsatsen är att mervärdesbeskattning vid tillhandahållande av tjänster till fasta etableringsställen i olika medlemsstater bör ske vid den plats där de fasta etableringarna är belägna. En sådan slutsats leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt vilket medför att tjänsterna kan hänföras till de fasta etableringarna. Vid ett sådant fastställande tillgodoses den allmänna principen om att beskattning bör ske i konsumtionslandet. Slutligen tillgodoses det grundläggande syftet med artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse vilket är att förhindra behörighetskonflikter och snedvridning av konkurrensen.</p>