Introduktion: Stroke är en sjukdom som kan komma plötsligt och innebära svåra förändringar i det vardagliga livet till följd av funktionsnedsättningar fysiskt, psykiskt och socialt. Inte sällan har det konsekvenser för hur det går att klara av att hantera vardagen och arbetslivet. Genom adekvata omvårdnadsinterventioner kan sjuksköterskan genom sitt kunnande förbättra utfallet för patienter som drabbats av stroke, avseende hälsa och livskvalité. Omvårdnadens primära målsättning är att för den enskilde individen skapa förutsättningar för att denne ska bibehålla autonomi, oberoende och hälsa samt delaktighet. Syfte: Att identifiera omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databaser som använts för sökning efter vetenskaplig forskning rörande syftet är CINAHL och PubMed. Antalet artiklar som svarade mot syftet var 14. Resultat: Genom granskning av 14 artiklar skapades två huvudteman Effekter på det dagliga livet och Patientundervisning förstärker egenvårdsförmågan. Båda huvudtemana är av betydelse för strokepatienternas återhämtning fysisk, psykiskt och socialt. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokedrabbade patienter, både i den akuta fasen och i eftervården. Oberoende och självkänsla hos strokedrabbade patienter är nedsatt i relation till att de har en försämrad autonomi och möjlighet till delaktighet. Genom olika omvårdnadsinterventioner ökar deras autonomi och möjlighet till delaktighet.

Bakgrund: En god kommunikation mellan patient och sjuksköterska är betydelsefullt för patientsäkerheten, patientens välbefinnande och hälsa. År 2019 drabbades cirka 25 700 personer av en stroke i Sverige. Efter en stroke är det cirka 40 % som drabbas av afasi, vilket innebär en del eller helt nedsatt språkförmåga. Att drabbas av afasi påverkar patientens förmåga att kommunicera, vilket kan göra det svårt för sjuksköterskan att ta del av patientens berättelse såväl som önskemål, behov och vilja. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och förutsättningar för att främja hälsa och lindra lidande, är det av betydelse att sjuksköterskan har en förståelse för hur strokepatienter upplever kommunikation vid afasi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna (18+) strokepatienters upplevelser av att kommunicera vid afasi. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats, där nio artiklar med kvalitativ design inkluderades. Analysprocessen genomfördes med inspiration från Fribergs (2017a) analysmodell vid en litteraturöversikt. Resultat: Analysen av de nio vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier; Känslomässig påverkan av att kommunicera, Upplevelser av identitet och roller, Upplevelser av stöd, Upplevelser av delaktighet med hjälp av kommunikationsstrategier, Upplevelser av omgivningens påverkan. Slutsats: Att drabbas av afasi efter en stroke medförde en omfattande känslomässig påverkan på grund av den bristfälliga kommunikativa funktionen. Det påverkade även patienternas identitet och de roller som livet gestaltat. Stöd från familj, vänner och sjuksköterskor var betydelsefullt för individernas välbefinnande och livskvalitet. Vid kommunikation upplevde patienterna att omgivningen var avgörande för en gynnsam kommunikation. De flesta patienterna upplevde ökad delaktighet i daglig kommunikation och beslutstagande genom användning av kommunikationsstrategier. Genom att tillämpa kommunikationsstrategier kan sjuksköterskan ta del av patientens berättelse och subjektiva upplevelser för att utforma en god omvårdnad. Till följd av att sjuksköterskor får ökad kunskap om patienternas upplevelser, kan det medföra stöd i omvårdnaden för sjuksköterskan och främjat välbefinnande för patienten.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke.

Björklund, C & Du Rietz, C. Omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. En intervjustudie: Sjuksköterskors upplevelse om påverkan på omvårdnadskvalité. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011Bakgrund: Patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke är en stor patientgrupp som är i behov av god omvårdnad för att förbättra patienternas återhämtningsprocess då de annars har en ökad risk för depression och dödlighet jämfört med de strokepatienter utan kommunikationssvårigheter.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter.Metod: Empirisk intervjustudie med sex informanter från avdelningar av neurologisk art på ett sjukhus i södra Sverige, med induktiv metodologisk ansats. Strukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes för datainsamling. Insamlad data analyserades med innehållsanalys med utgångspunk från Burnards 14-stegsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier resulterade efter analys: omvårdnadspåverkan, etiska prioriteringar och förbättringsåtgärder, vilka visade att omvårdnadskvalitén blir påverkad vid vård av patienter med kommunikationssvårigheter jämfört med dem utan. Detta p g a brist på tid, utbildning, riktlinjer och hjälpmedel. Svårigheter vid samtal med patienterna upplevdes av samtliga informanter och de ledde till frustration hos både personal och patient. Att ge patienterna tillräckligt med information angående deras vård och omvårdnad var också ett problemområde. Majoriteten av informanterna uttryckte att en del etiska aspekter äventyrades i arbetet med patienter med kommunikationssvårigheter, som ansågs påverkas i omvårdnadsarbetet var samtycke, självbestämmande, kontroll över sin egen kropp, egen vilja och integritet. För att förbättra omvårdnaden för patientgruppen och därmed minska påverkan önskade informanterna mer utbildning, etablering av riktlinjer och mer tid till sitt förfogande. Slutsats: Mer utbildning och tid hade möjligtvis eliminerat en del svårigheter vid samtal, etiskt svåra situationer och ökat användningen av hjälpmedel. Nyckelord: kommunikationssvårigheter, omvårdnadskvalité, omvårdnadspåverkan, strokepatienter. / Björklund, C & Du Rietz, C. Nursing quality for stroke patients with communication difficulties. An interview study of nurses experience of the influence of nursing care quality. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Background: Patients with communication difficulties after stroke are a large group of patients who are in need of good nursing care to improve patients' recovery process, as they would otherwise have an increased risk of depression and mortality compared with stroke patients without communication difficulties.Aim: The purpose of this study is to illuminate nurses' perception of quality nursing care for stroke patients with communication difficulties. Method: Empirical interviews with six informants from departments with neurological nature in a hospital in southern Sweden were made. An inductive methodological approach was used. Structured interview with open questions based on an interview guide was used for data collection. Collected data was analyzed using content analysis with the starting point from Burnard 14-step analysis.Results: Three main categories resulted after analysis: impact of nursing, ethical priorities and improvement. The results showed that the nursing care quality is affected when caring for patients with communication difficulties compared with those without. This is due to lack of time, education, guidelines and tools. Difficulties in conversations with the patients were experienced by all informants. The difficulties led to frustration for both staff and patients, providing patients with sufficient information about their care and nursing care was also a problem area. The majority of respondents expressed that some ethical issues was compromised in the process of patients with communication difficulties. Ethical aspects that the respondents found influenced in nursing was consent, autonomy, control over their own bodies, their own will and integrity. In order to improve the care for the patient group and thereby reduce the influence the informants wanted more education, establishment of guidelines and more time available.Conclusion: More education and time probably had eliminated some difficulties in conversations, ethically difficult situations and the increased use of assistive devices. Keywords: communication difficulties, nursing influence, nursing quality, stroke patients.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna som kan drabba unga och äldre och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke varav ungefär 8 000 avlider. Att drabbas av stroke innebär också ofta rollförändringar när det gäller roller i hemmet, på arbetet också vidare. Detta i sin tur ställer höga krav på samhället och närstående. Vård av personer med stroke har stor tonvikt på omvårdnad, som ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt finna omvårdnadsinsatser som är anpassade efter patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke. Metod: Litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa medan en hade mixad metod. Vid datainsamlingen användes databaserna CINHAL complete, Medline och Pubmed. Sökningen begränsades med Peer reviewed, abstract och full text samt en avgränsning mellan år 2004 till 2016 Resultat: Fem teman och två sub-teman identifierades: 1. Upplevelser av den förändrade kroppen, 2. Upplevelser av hinder i praktiska aktiviteter, 3. Upplevelser av förändringar i det sociala livet med två sub-teman: Social interaktion och Hinder som begränsar deltagandet i sociala aktiviteter, 4. Självuppfattning och emotionella upplevelser samt 5. Upplevelser i nära relationer.  Diskussion: Metodens styrkor och svagheter diskuteras. Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodellens fyra adaptiva funktionsområden: fysiologiska funktioner, självuppfattning, rollfunktioner samt relationer och samhörigheter samt konsensus begreppet människa och andra studier. / Background: Stroke is one of the most common diseases that can affect both young and older people. This disease is one of the most common causes of death in Sweden.  Every year almost 30 000 of the population becomes diagnosed with stroke of which 8000 die as a result. When a person is affected by stroke, different stages in life changes such as the role the individual has or bares at home, at work, at school and many more. This disease can sometimes create a higher demand on the society, family members and even the people in your surroundings. The role of a healthcare professional in caring for people with stroke is to have emphasis on care which must be based on scientific and proven experience and have a nursing intervention that is suitable for the patient’s needs.  Aim: To describe patients’ experiences of everyday life after stroke Method: Literature review was based on ten scientific articles of which nine have qualitative design and one uses mixed method design. Data were collected through the databases CINAHL complete, Medline and Pubmed. The searching of data was limited with peer reviewed, abstract, full text and a limitation between the year of 2004 and 2016. Results: Five main themes and two sub-themes were identified: 1. Experience of changed body, 2. Experiences of barriers in practical activities, 3. Experiences of changes in the social life with two sub- themes: Social interaction and Barriers limiting participation in social activities, 4. self- concept and emotional experiences and 5. Experience in close relationships. Discussion: The methods strength and weakness were discussed. The results were discussed based on Roy adaptations model’s four adaptive modes (physiological needs, self-concept, role function and interdependence) and consensus concept of person and other studies.