<p>Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.</p>

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><strong><p> </p></strong><p> </p>En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. <strong>Syfte: </strong>Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. <strong>Resultatet: </strong>Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. <strong>Slutsats: </strong>Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.<p> </p></strong></p>

Bakgrund:     En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. Resultatet: Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. Slutsats: Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.

Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

Introduktion/Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar cirka 2,5 % av Sveriges befolkning och är ett livshotande tillstånd vars symtom kan lindras med till exempel fysisk aktivitet. Det är en utmaning för sjuksköterskan att motivera patienter med hjärtsvikt till egenvård i form av fysisk aktivitet på grund av sjukdomens symtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsinterventioner för att främja   egenvård i form av fysisk aktivitet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie gjordes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Databassökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar, varav åtta var kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method. Resultat: Studien resulterade i två interventionsformer, nämligen aktivitetsinterventioner och utbildningsinterventioner. Aktivitetsinterventioner innehåller fysiska interventioner medan utbildningsinterventioner fokuserar på att informera och utbilda patienter med hjärtsvikt. Undervisning och kunskap var två viktiga faktorer i interventionerna. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner för att främja egenvård i form av fysisk aktivitet hos patienter med hjärtsvikt bör innehålla utbildning och uppföljning. Fysisk aktivitet leder till förbättrat hälsotillstånd samt ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt. Därmed har sjuksköterskan en betydande roll i att motivera samt att främja följsamheten hos denna patientgrupp.

Introduktion: Varje år avlider cirka 90 000 personer i Sverige och mellan 70 000–75 000 personer bedöms vara i behov av palliativ vård. Det är vanligt att palliativa patienter upplever ångest och det är viktigt att sjuksköterskan i tidigt skede identifierar de psykosociala behoven. Genom användning av komplementära omvårdnadsinterventioner kan patientens symtom lindras och behov tillgodoses. Syfte: Syftet var att beskriva komplementära omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda för att lindra ångest i tidigt palliativt skede. Metod: Litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. Sökning gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades sju kvantitativa artiklar och tre mixed method artiklar. Resultat: Efter databearbetning framkom följande kategorier, konstnärliga interventioner, kognitiva Interventioner och sinnesstimulerande interventioner. Resultatet visar att komplementära omvårdnadsinterventioner kan användas för att minska ångest. Slutsats: Användning av komplementära omvårdnadsinterventioner tillsammans med traditionell behandling kan minska ångest och öka patientens välbefinnande.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

Introduktion/Bakgrund: Varje år avlider cirka 100 000 barn i åldrarna 0–19 år med cancer. Föräldrarna träder ofta in i en ny roll som vårdgivare när deras barn insjuknar i cancer. Genom att undersöka föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för deras behov och preferenser, vilket i sin tur kan förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonal och föräldrar. Syfte: Beskriva föräldrars erfarenheter av palliativ vård av deras barn med cancersjukdom. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017) granskningsprocess. Databassökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna resulterade i åtta artiklar varav sex kvalitativa, en kvantitativ och en med sekventiell metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg &amp; Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier av föräldrars erfarenheter identifierades: vårdplatsens betydelse, personcentrerad vårds betydelse, livsförlängande behandlingars betydelse, acceptansstrategiers betydelse och palliativa teamets betydelse. Slutsats: Föräldrarna föredrog att vårda sitt barn palliativt i hemmet. Respekt och förtroende var viktigt mellan familjen och sjuksköterskan, detta stärktes genom en personcentrerad kommunikation och stöd av vårdpersonalen under hela den palliativa fasen samt efter dödsfallet. Ett palliativt team är viktigt för vägledning i livets slutskede. Resultatet visade vikten av att uppnå acceptans och hur livsförlängande behandling och dess biverkningar påverkade föräldrarna negativt.

Introduktion/bakgrund: Behovet av palliativ vård har de senaste åren ökat, och förväntas öka ytterligare. Smärta är ett av de vanligaste symtomen vid palliativ vård. Sjuksköterskans mål vid smärta är att minska lidande hos patienten. Det finns evidens för att enbart farmakologisk smärtbehandling inte är lika effektivt som multimodal smärtbehandling med både farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter.  Metod: Litteraturstudien har följt Roséns granskningsprocess, utifrån ett induktivt förhållningssätt. I arbetet har systematiska sökningar genomförts, vilket ligger till grund för urvalet i denna litteraturstudie. De artiklar som valts ut i urvalet har kvalitetsgranskats och analyserats. Totalt togs 10 artiklar med i resultatet, som redovisas i både tabeller och text.  Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att beröring, konst- och musikterapi, mind body, samtal, akupunktur och Virtual Reality kan användas som omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter. Resultatet visar även att vissa av interventionerna uppvisat en smärtlindrande effekt.  Slutsats: Interventionerna kan användas i klinisk verksamhet som komplementär smärtlindring. Resultatets betydelse för omvårdnad kan exempelvis vara ökad kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventionerer som kan användas för smärta hos palliativa patienter. Fortsatt forskning om omvårdnadsinterventionerna för att kunna fastställa dess tillämpbarhet, smärtstillande effekt och varaktighet rekommenderas.

Introduktion: Beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) är vanligt förekommande hos personer med Alzheimers sjukdom. Det påverkar den enskilde, närstående och vårdgivare negativt. Läkemedelsbehandling ska inte ses som ett förstahandsalternativ utan fokus ska istället ligga på omvårdnadsinterventioner. Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som kan lindra beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var litteraturstudie där tio artiklar inkluderades efter kritisk granskning. Artiklarnas innehåll analyserades och sex kategorier med omvårdnadsinterventioner bildades: musikterapi, fysisk aktivitet, ljusterapi, kognitiv rehabilitering, terapeutiska samtal samt djurterapi. Resultatet visade att det fanns omvårdnadsinterventioner som påverkade BPSD för stunden men inget som varade över tid. Slutsats: Studien visar att det finns begränsat med forskning där omvårdnadsinterventioner ger god effekt på BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom. / Introduction: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are common in people with Alzheimer’s disease. This affects the individual, family members and caregivers adversely. Drug treatment should not be seen as a first choice, but the focus should instead be on nursing interventions. The aim was to describe nursing interventions that can alleviate behavioral and psychological symptoms in people with Alzheimer's disease. The method was a literature review in which ten articles after critical review were included. The contents of the articles were analyzed and six categories of nursing interventions were formed: music therapy, physical activity, light therapy, cognitive rehabilitation, therapeutic conversation and animal assisted activity. The results showed that there were nursing interventions that affected BPSD for the moment but nothing that lasted over time. Conclusion: The study shows that there is limited research in which nursing interventions gives good effect on BPSD in people with Alzheimer's disease.