Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svårighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det påverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjälp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjälp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 år som under en dag besökte en framlottad vårdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkäter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien. Ett validerat mätinstrument ICIQ-UI SF (The International Consultation on Incontinence Modular Questionnaire-Urine Incontinence Short Form) på svenska användes och två tilläggsfrågor konstruerades. Resultatet visar att 54% av kvinnorna besvärades av urininkontinens där ansträngningsinkontinens var den vanligaste typen. Kvinnorna hade urinläckage av mindre omfattning, liten mängd, och påverkan på dagliga livet var låg, dock var de kvinnor med blandinkontinens mera påverkade. En stor andel sökte inte hjälp för sin urininkontinens då de ansåg att besvären inte var så stora. De få kvinnor som sökt hjälp var nöjda med den hjälp de fått. Svårighetsgraden av urininkontinens enligt ICIQ-UI SF visade att övervägande delen av kvinnorna hade obetydliga till måttliga besvär. Resultatet tyder på att urininkontinens är ett dolt hälsoproblem.

Våldtäkt förklaras vara ett stort samhällsproblem som ökar i Sverige. Definitionen av ett sexualbrott är att genom misshandel eller tvång utföra en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Det är all hälso- och sjukvårdpersonals skyldighet att veta var, när och hur patienten kan få bästa möjliga hjälp och stöd. Trots detta får många kvinnor ännu inte tillräckligt med medicinsk behandling och stöd efter en våldtäkt. Synen på våldtäkt har genom tiden förändrats. Förr var kvinnans nej till samlag något som inte alltid respekterades, men efter årtionden av diskussioner kring ämnet, har kvinnojourer uppstått och lagändringar om sexualbrott har skett. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse efter en våldtäkt, för att sedan diskutera sjuksköterskans bemötande och agerande i mötet med den utsatta kvinnan. En litteraturstudie med innehållsöversikt av åtta kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts enligt Friberg (2012, s. 100). Resultatet bygger på två teman: Kvinnors upplevelse av sig själva och kvinnors upplevelse av att vilja söka hjälp. Studiens resultat visar att våldtäkt påverkar kvinnors självbild och självkänsla negativt, vilket gör att de i efterhand har svårigheter att stå ut med sin egen kropp. Efter våldtäkten upplevde kvinnorna skamkänslor och skuldbelade oftast sig själva för händelsen. Alla problem medförde att även sexlivet påverkades negativt för många kvinnor. En och annan uttryckte även en önskan att ibland vilja skada eller till och med döda gärningsmannen på grund av ilska.  Något som yttrade sig i kvinnornas vardag var en känsla av oro. Det kunde även förekomma inslag av depression och posttraumatiskt stressyndrom. Många valde att inte anmäla eller söka hjälp efter övergreppet. Detta kunde bero på en rädsla, osäkerhet eller en misstro till samhällets förmåga att ge hjälp. Genom att sjuksköterskan ger information, tar hänsyn till patientens livsvärld, integritet och autonomi kan den utsatta kvinnan uppleva trygghet och en minskad psykisk påfrestning. Sjuksköterskan bör vara medveten om sitt bemötande och agerande, något som kan bidra till ett minskat vårdlidande.

<p>Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna. Avseende locus of control visade den nyarbetslösa gruppen signifikant mer intern locus of control än den långtidsarbetslösa gruppen. Intern locus of control visade positivt samband med söka arbete self-efficacy för nyarbetslösa men inte för långtidsarbetslösa. Resultatet avseende personlighetsdimensionerna är i linje med Costa & MacCraes teori om att personligheten är stabil i vuxen ålder. Studiens resultat indikerar att personlighet och söka-arbete self-efficacy har relativt liten påverkan på arbetssökandet, vilket kan vara en konsekvens av att arbetslöshetsförsäkringen styr arbetssökandet. Locus of control kan tolkas som en mer föränderlig aspekt av personligheten, vilken både kan påverka och påverkas av arbetslöshet.</p>

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna. Avseende locus of control visade den nyarbetslösa gruppen signifikant mer intern locus of control än den långtidsarbetslösa gruppen. Intern locus of control visade positivt samband med söka arbete self-efficacy för nyarbetslösa men inte för långtidsarbetslösa. Resultatet avseende personlighetsdimensionerna är i linje med Costa & MacCraes teori om att personligheten är stabil i vuxen ålder. Studiens resultat indikerar att personlighet och söka-arbete self-efficacy har relativt liten påverkan på arbetssökandet, vilket kan vara en konsekvens av att arbetslöshetsförsäkringen styr arbetssökandet. Locus of control kan tolkas som en mer föränderlig aspekt av personligheten, vilken både kan påverka och påverkas av arbetslöshet.

En enkätstudie genomfördes bland arbetslösa i åldern 18-30 år som var inskrivna på kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat på den positiva påverkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnät på arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns även ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Den teoretiska grunden för studien var bland annat Bandura´s (1977) teori om self-efficacy

No description available.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar ca 3-7% av befolkningen. Antalet personer som diagnostiseras med ADHD ökar successivt i samhället. En hög samsjuklighet leder till behov av kontakt med olika vårdinstanser. Studier visar att personer med ADHD ofta uteblir från vårdbesök och att de upplever bristande stöd och förståelse i vårdsammanhang. Det saknas studier som belyser upplevelser av vård och vårdsökande ur ett patientperspektiv. För att öka kunskapen och bättre kunna bemöta och tillgodose varje persons vårdbehov på ett personcentrerat sätt är det viktigt att belysa hur personer med ADHD själva upplever det att söka vård. Det salutogena synsättet valdes som teoretisk referensram. Syfte: var att belysa hur personer med ADHD upplevde det att söka vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem deltagare genomfördes. Insamlade data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier. Varierande tillgänglighet i vårde och Beroende av vårdpersonalens bemötande med totalt fem subkategorier: Beroende av fungerande sökvägar, Behov av kontinuitet i vårdkontakte, Skiftande kompetens hos vårdpersonal, Ansträngande att få tillgång till vård och Påverkade av tidigare vårderfarenheter.  Slutsats: För att kunna ge en personcentrerad och god omvårdnad där patienten upplever sig lyssnad till är kunskap bland vårdpersonal om ADHD viktigt, oavsett om personen söker somatisk eller psykiatrisk vård. Det är även viktigt med tydlighet, korrekt och relevant information och ett gott bemötande då det kan påverka upplevelsen av vården positivt. Ämnet behöver undersökas vidare för att se om det resultat som redovisas i aktuell studie speglar personer med ADHD upplevelser av vårdsökande generellt och belysa vilket stöd personer med ADHD önskar när det ska söka kontakt med vården.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

ABSTRAKT Bakgrund: Självskadebeteende är ett svårdefinierat och svårt problem att handskas med eftersom det oftast sker i hemlighet med en stor känsla av skam och skuld. Mörkertalet är stort och det är en känslig och svårbehandlad grupp, och denna grupp av människor har svårt att söka hjälp. Det finns en tydlig korrelation mellan självskadebeteende och suicidförsök. För att försöka få dessa personer att söka hjälp och minska risken för suicid måste det uppdagas varför dessa personer tvekar till att söka hjälp.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva varför personer med självskadebeteende tvekar till att söka hjälp.   Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativa data. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att slutligen sammanställas. Databaser som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO.   Resultat: 5 kategorier identifierades: ”Vad är vitsen egentligen?”, “Vissa ser på en som att man vore ett monster”, “Jag vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska vända mig”, “Jag skadade mig själv allvarligt med flit idag och nu skäms jag över det” och “Så länge det är under min kontroll är det lugnt”.   Konklusion: När personer med självskadebeteende söker hjälp och får ett negativt bemötande leder det till att deras rädsla att bli dömd bekräftas och känslorna av skuld och skam förstärks. Negativa erfarenheter av att söka vård leder till att hjälp inte söks i framtiden. För personerna som vill söka vård blir det inte lättare när vårdsystemet inte är tydligt med hur personen ska söka hjälp. / ABSTRACT History: Deliberate self-harm is a hard to define phenomena that is hard to deal with because it is often done in secret and with a great feeling of shame and guilt. These patients are hard to treat due to the sensitive nature of the subject and that is why there is a large number of unreported cases. There is a clear correlation between deliberate self-harm and suicide attempts. In order to facilitate help seeking in people who self-harm we need to find out why this group of people don’t seek help in the first place so that further suicide attempts are prevented.   Aim: The aim is to describe the hesitation to why people who self-harm does not seek help.   Method: This study is a qualitative literature review of 8 articles. The data was analyzed inspired by content analysis. The databases used were CINAHL, PubMed and PsycINFO.   Results: 5 categories were identified: “Really, what’s the point?”, “Some people look at you like you are some kind of monster”, “I don’t know what to do or where to turn”, “I hurt myself severely on purpose today and now I feel bad about it” and “As long as it’s under my control I’m fine”.   Conclusion: When people who self-harm seek professional help are met with a poor attitude by staff, their fear of being judged is confirmed and their sense of shame and guilt increases. A negative experience when seeking help may lead to a reluctance for future help-seeking. An unclear process on how to seek help is an obstacle for people trying to receive treatment.