Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården. Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier. Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden. Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

<p>Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.</p>

Sammanfattning   Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Elva artiklar, nio kvantitativa, en kvalitativ och en mixad kvalitetgranskades och analyserades med manifest innehållsanalys med fokus på likheter och skillnader. Resultat: Fyra sömnstörande huvudgrupper av faktorer identifierades, ljud, ljus, smärta och omvårdnadsåtgärder. Resultatet diskuterades utifrån Hendersons och Erikssons omvårdnadsteorier. Slutsats: I sjuksköterskans kompetens är det viktigt att känna till sömnens fysiologi och sömnstörande faktorer. Kunskapen bör uppmärksammas redan på utbildningsnivå. Vidare forskning om sömn i sjukhusmiljö behövs med tanke på hur vården har utvecklats.

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning. Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd. Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling. Sjuksköterskor som arbetar i arbetstidsmodell 1 (n=50) och arbetstidsmodell 3 (n=50) som befann sig på arbetsplatser inom VLL vid besök under mars - maj 2013 ombads fylla i enkäterna. Resultat. Studien fann statiskt signifikanta skillnader mellan arbetstidsmodellerna i hur sjuksköterskorna trivs med arbetstiderna, var för trött att orka med familj, vänner och fritid och om de fick tid för återhämtning mellan arbetspassen. Sjuksköterskorna i modell 1 och modell 3 upplever hälsa. Slutsats. Större andel sjuksköterskor i modell 1 än modell 3 är nöjda med sina arbetstider och har mer tid för återhämtning.Implikation. Att kunna använda resultatet som underlag till framtida arbetstidslösningar och andra hälsofrämjande åtgärder.

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter. Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet. Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn. Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant. Inga skillnader i sömnen kunde ses efter MMR jämfört med före. Slutsats: MMR i denna form förbättrade patienternas upplevda aktivitetsbegränsning och ökade self-efficacy, men avseende sömnkvalitet framkom ingen skillnad. För att bättre kunna möta och behandla sömnproblem hos smärtpatienter föreslås förbättringar i innehållet i MMR angående de behandlingsmodaliteter som erbjuds.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är en komplex fysiologisk process som förbättrar individers   hälsa, välbefinnande, återhämtning och produktivitet. En god och hälsosam sömn är därmed en viktig förutsättning för individers hälsa och välbefinnande. Sömnsvårigheter är välkänt inom slutenvården och det kan förklaras av flertalet olika sömnstörnade faktorer. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja patienters sömn inom slutenvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie. Vid litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. 14 artiklar utgör grunden för studiens resultat och samtliga artiklar analyserades med integrerad analys. I samband med dataanalysen uppstod huvudkategorierna personcentrerade omvårdnadsåtgärder, omvårdnadsåtgärder som förbättrar vårdmiljön och omvårdnadsåtgärder som förbättrar vårdmiljön. Huvudkategorierna delades in i sammanlagt 14 underkategorier.  Resultat: Huvudkategorierna och underkategorierna med tillhörande omvårdnadsåtgärder presenteras i studiens resultat. Några exempel på underkategorier var regelbunden kommunikation om sömn, regelbunden bedömning av sömn, reducering av omgivningsljud, reducering av stark belysning samt samordning av nattliga kontroller och åtgärder.  Slutsats: Det finns flertalet olika omvårdnadsåtgärder som kan främja patientens sömn inom slutenvården. Det central är dock att sjuksköterskor behöver identifiera sömnstörnade faktorer och därefter upprätta personcentrerade omvårdnadsåtgärder och vårdplaner.

Sömnen är viktig för att barn och ungdomar ska må bra och kunna bevara sin hälsa.  Som skolsköterskor träffar vi ofta på barn och ungdomar som är trötta eller sover dåligt. Barn och ungdomar har ett sömnbehov på åtta till elva timmar per natt med stora individuella variationer. När sömnen fungerar bra klarar kroppen lättare av stress och påfrestningar under dagen. Hälsa är vårdandets mål, med huvudsyfte att stödja och stärka människors hälsoprocess. Syftet är att belysa hur barn och ungdomars sömn påverkas vid användning av olika typer av bildskärmar. Tolv artiklar som belyser barn och ungdomars sömn i samband med användning av bildskärmar i sovrummet, det vill säga TV, dator och mobil valdes ut till litteraturstudien. Artiklarna analyserades enligt Axelssons modell. Resultatet visar att barn och ungdomar som spenderar lång tid vid bildskärmar innan de ska somna riskerar att ha en senare läggtid och en kortare sömntid. Har de mobilen på under natten riskerar de att väckas av bland annat sms. Barn och ungdomar som har flera bildskärmar i sitt sovrum fick också kortare sömnlängd. Det gick att se vissa könsskillnader, flickor använde sin mobil mer och pojkarna använde TV och dator i större utsträckning. Samtliga artiklarna hade en kvantitativ ansats, någon kvalitativ studie fanns inte under den valda tidsperioden. I framtiden behövs kvalitativa studier för att få ett annat perspektiv på barn och ungdomars sömn och användningen av olika bildskärmar. Ett antal sömnråd som stöd för föräldrar så att barn och ungdomar ska må bra och uppleva hälsa och nå målen i skolan redovisas.

<p>Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline. Vid analysen växte tre huvudkategorier fram: information, insatsinriktade alternativ samt rutininriktade alternativ med tillhörande underkategorier. Genom att informera patienter om effekter av exempelvis kaffe, tillämpa avslappningsövningar, ändra rutiner samt skapa stimulans under dagtid till patienter med insomnia kan sömnen förbättras på flera sätt. Effekter av den ickefarmakologiska behandlingen mot insomnia är till exempel minskad insomningstid, ökad sovtid, reducerad användning av sömnläkemedel, en större upplevd livstillfredsställelse samt ökad vakenhet dagtid.</p>