I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / The possibility of manipulating the amount of negative thoughts before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated in a single case crossover experimental design (SCED). The attempt to change the amount of thoughts consisted of two experimental conditions, savoring and induced rumination. Significant correlations were found between the amount of negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep onset latency and number of awakenings. There were also correlations between the amount of negative thoughts and distress related to the thoughts. The experiments did, however, not influence the amount of negative thoughts before sleep onset. Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and the impact of the amount of negative thoughts were made impossible by the large variability in the scores. The results are discussed in relation to previous research.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.</p><p><strong>SYFTE:</strong> Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.</p><p><strong>METOD:</strong> En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.</p><p><strong>RESULTAT:</strong> Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: <em>egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, </em>och <em>stödprogram.</em> Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna. Hos patienter med långvariga sömnproblem har de stödjande åtgärderna visat sig ge ökad sömn- och livskvalitet. <em></em></p><p><strong>SLUTSATS: </strong>Forskningen kring de långvariga sömnproblemen har ökat under de senaste åren men trots det finns det bristande kunskap om hur sjuksköterskan kan ge de behandlingar och det stödet som patienterna med insomni och sömnapné behöver.</p> / <p><strong>BACKGROUND:</strong> Sleep is a periodic state which is essential for the body to recover in a proper manner. Insomnia and people with sleep apnea are two groups of patients out of long-term sleep problems. There are many causes of poor sleep, and that’s why there are so important for the nurse to be sensitive and support patients through their knowledge concerning the actions and processes that exist to use.</p><p><strong>AIM:</strong> The purpose of this literature review was to illustrate which measures nurse can apply to support patients with long-term sleep problems.</p><p><strong>METHOD:</strong> A literature overview, including 13 reviewed and analyzed articles. Fribergs (2006) model for literature overview were used in data collection and analysis procedure.</p><p><strong>RESULT:</strong> Four categories emerged from the analysis of the articles: <em>self-care, acupuncture, cognitive behavioral therapy, </em>and<em> support program</em>. These categories make it enable for the nurse to apply support to patients who suffer out of prolonged sleeping problem. Patients perceive that both their sleep and quality of life improves with the help of different treatments.</p><p><strong>CONCLUSION:</strong> Research into long-term sleep problems has increased in recent years. Despite this, there is a lack of knowledge about how nurse can provide treatment and support for patients with insomnia and sleep apnea.</p>

Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet. Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.

Hur preferens påverkar behandlingsutfall är ett ämne som diskuteras och undersöks allt mer. Tidigare forskning indikerar en liten till moderat effekt av preferens på behandlingsutfall. Syftet i den här studien var att undersöka preferens, preferensstyrka och de närliggande begreppen förväntan och trovärdighet i relation till behandlingsutfall för två internetbaserade behandlingar för insomni, kognitiv terapi och beteendeterapi. 112 deltagare randomiserades till en av de två behandlingarna eller till att få välja behandling. Signifikant fler deltagare valde kognitiv terapi. Preferens för typ av behandling påverkade inte behandlingsutfallet. Det fanns heller inget samband mellan preferensstyrka och utfall, men deltagarna skattade det som viktigt att få välja. Det fanns en svag signifikant korrelation mellan förväntans- och trovärdighetsskattningarna och utfall. På grund av små och ojämna grupper är det svårt att dra några vidare slutsatser om hur preferens påverkar behandlingsutfall. / Behandling via Internet av Sömnproblem (BIS)

Insomni är utbrett i befolkningen och dysfunktionella övertygelser om sömn verkar ha en vidmakthållande effekt på insomni. Syftet med studien var att undersöka eventuella effektskillnader av internetbehandling av insomni med kognitiv terapi respektive beteendeterapi på dysfunktionella övertygelser om sömn, direkt efter behandling, samt om det fanns någon skillnad i förloppen. Deltagarna randomiserades till kognitiv terapi eller beteendeterapi under 10 veckor och besvarade enkäter under förmätning, vecka 2, 4, 6 och 8 samt vid eftermätning. Båda gruppernas resultat på DBAS-16, både på hel- och delskalenivå, sänktes generellt sett för varje mätning (η2 = .62). Mellan vecka 4 och 6 uppvisades en signifikant skillnad mellan grupperna, där gruppen som erhållit kognitiv terapi visade en större sänkning av resultatet (η2 = .038–.06). Skillnaderna mellan grupperna kan bero på den kognitiva terapins modulinnehåll.

Stress and sleep problems are common in the working population and cause considerable costs for society. Sleep is the most important part of recovery, and poor sleep has a negative impact on overall functioning, which might have important consequences for both the employee, the employer and society. In order to find strategies to alleviate this contemporary public health concern of stress and poor sleep in the working population, this thesis evaluated interventions performed at the workplace to target these issues. The first intervention is a randomized controlled trial of a 25% work time reduction for full-time workers within the public sector in Sweden. Study I evaluated the impact of work time reduction on subjective sleep quality, sleep duration, sleepiness, perceived stress, and bedtime worries. Assessments included diary data from one week at three occasions over 18 months. Study II investigated time-use patterns through activity reporting sheets used during the work time reduction by evaluating the amount of total workload, paid work, non-paid work and recovery activities. Both studies investigated workdays and days off separately as well as the importance of gender, family status and work situation (only Study II). The second randomized controlled intervention of the thesis is a group cognitive behavioral therapy (CBT) intervention at the workplace targeting sleep disturbances among employees within the retail sector in Sweden (Study III). Data were collected through questionnaires, diaries and objective sleep measurement (actigraphy) over a period of ten days before and after the intervention, as well as at a three-month follow up. The study evaluated the effects of the intervention on sleep and explored the moderating effect of burnout-levels at baseline. In our studies, an economically fully compensated reduction of work hours for full-time workers lead to long-term positive effects on sleep duration and sleep quality, sleepiness and levels of perceived stress. During this work time reduction, the total workload of both paid and non-paid work was reduced and time spent in recovery activities increased. The results indicate that a more balanced relation between effort and recovery was established. The second intervention, which targets the individual through a group CBT-intervention for insomnia at the workplace, was shown to improve insomnia symptoms in daytime workers who did not suffer from concurrent burnout. Such an intervention could support the individual in handling sleep problems and preventing the development of more severe and chronic sleep disorders, as opposed to interventions aimed at making environmental changes at the workplace. However, the CBT-intervention evaluated within this thesis will need to be further developed in order to be beneficial for more groups of employees. The positive effects of these interventions might be beneficial for public health and help improve employee’s life satisfaction, daily functioning and health development.​ / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Bakgrund: Restless legs syndrome (RLS) är en underbehandlad sjukdom som påverkar välbefinnande och hälsa. Sömnsituationen hos personer med RLS är komplex och påverkas av symtom och varierande omständigheter. Förmågan att ta sig an de utmaningar som kommer med symtom på kvällen och natten erfars stressande och tidigare forskning tyder på att fler erfar symtom än antal personer som får diagnos, vilket leder till onödigt lidande.  Syfte: Syftet var att utforska och beskriva hur personer med RLS erfar sin sömnsituation.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes av 25 personer med RLS bosatta i olika delar av Sverige. KASAM utgör den teoretiska ramen i studien. Resultat: Stress över att känna symtom på kvällen och natten samt svårigheter att sova erfors. Rutiner och distraktion var viktiga för att kunna sova. Oro över att inte hitta symtomlindrande behandling återberättades av informanterna, som ofta själva sökte efter fungerande medicinsk behandling. Ständig trötthet erfors och kunde leda till psykiska konsekvenser men även svårigheter med sociala kontakter och på arbetet. Slutsats: Det finns stora kunskapsluckor om RLS och dess påverkan på sömnen, därför behövs mer forskning inom området för att distriktssköterskan ska kunna hjälpa personer med RLS att få en bättre sömnkvalitet och ökat välbefinnande. / Background: RLS is an undertreated disease that affects well-being and health. For people with RLS, sleeping is a complex siuation and affected by symptoms in varying forms. Coping with symptoms that come at night is described as stressful, and previous research suggests that more people than diagnosed experience symptoms, which leads to unneccessary suffering.  Purpose: To explore and describe how people with RLS experience their sleeping situation. Method: A qualitative interview study with manifest content analysis was conducted by 25 people with RLS living in Sweden. KASAM forms the theoretical framework of the study. Result: Stress over feeling symptoms in the evening and at night as well as difficulty sleeping. Routines and distraction were important to being able to sleep. Concerns about not finding symptom-relieving treatment was recounted by the informants, who often searched for effective medical treatment themselves. Constant fatigue was experienced and could lead to psychological consequences but also difficulties with social contacts and at work. Conclusion: There are large gaps in knowledge about RLS and its impact on sleep, therefore more research is needed in the area so that the district nurse can help people with RLS get a better quality of sleep and increased well-being.

No description available.

No description available.