Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.

Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.

Insomni är ett stort folkhälsoproblem där Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling också i form av självhjälp. Föreliggande studie hade till syfte att undersöka hur hållbara resultaten av en behandling med en självhjälpsbok är över tid och om ett terapeutstöd 15 minuter i veckan via telefon gav någon skillnad för behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad, kontrollerad studie där 130 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna för sömnsvårigheter. Betingelserna var behandling med stöd, behandling utan stöd och kontrollgrupp på väntelista. Efter 6 veckors behandling visade resultaten utifrån insomninns svårighetsgrad, sömnrelaterade beteenden och sömndagboksmått att båda behandlingsgrupperna signifikant förbättrats och att behandlingsgruppen med stöd förbättrats mest. Vid 3 månaders uppföljning var resultaten stabila. Slutsatsen är att sjävhjälpsbehandling med KBT i biblioterapiformat förefaller ha en god effekt vid insomni. En effekt som förstärks av tillgång till ett begänsat terapeutstöd.

Bakgrund: Sömnproblematik är vanligt förekommande. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppger sig ha problem och av dessa har åtta till tolv procent sömnstörningen insomni. Den behandlingsform som är mest evidensbaserad är kognitiv beteendeterapi för insomni, men den mest förekommande behandlingen är läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med insomni. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och inkluderade nio artiklar med kvalitativ och en artikel med mixad metod. Databaser som användes var Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med stöd av Fribergs granskningsfrågor. Resultat: Resultatet presenterades i fem teman: 1.Negativ påverkan på vardagen 2.Känslan av att inte vara förstådd 3.Oro 4.Förståelse för behovet av god sömn 5.Längtan efter att bli botad.  Diskussion: Resultatet har diskuterats i förhållande till bakgrund, tidigare forskning samt Hendersons omvårdnadsteori. Några ämnen som diskuteras är sömnhygien, psykiatrisk komorbiditet och nattskiftsarbete. Hendersons teori fokuserar på sjuksköterskans ansvarsområden och patientens behov.

Bakgrund: Insomni är ett vanligt förekommande tillstånd hos olika patientgrupper med besvärliga symtom exempelvis svårigheter att upprätthålla och initiera sömn. Sjuksköterskor möter patienter med dessa besvär dagligen. En utökad förståelse kan bidra till att utveckla sjuksköterskors arbete att främja patienters hälsa vid insomni. Syfte: Beskriva upplevelser av insomni hos vuxna patienter med olika sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes systematiskt och tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet har kategoriserats i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I resultatet framgick hur patienter med olika grundsjukdomar, men också de som i övrigt var friska, upplever insomni. Upplevelser som förekom var bl. a. depression, ökad psykisk ohälsa och oro & rädsla över såväl framtiden som sjukdomen. Slutsats: Insomni har visat sig vara ett tillstånd som påverkar hela patientens livssituation. Patienten med insomni påverkades exempelvis med försämrad ork för dagliga aktiviteter, psykisk ohälsa, sjukdomar & sjukdomssymtom förvärrades eller orsakade insomni och mellanmänskliga relationer blev svagare. Det i sin tur kan tänkas leda till andra negativa psykiska tillstånd som ökad risk för depression. Sjuksköterskor bör uppmärksamma insomni mer inom vården på grund av sin utbredning bland olika patientgrupper och oklara etiologi.

Bakgrund: Sömnsvårigheter och sömnbrist är vanligt hos universitetsstudenter. Sömnbrist kan leda till att de fysiska och kognitiva förmågorna påverkas negativt såsom en ökad risk för skador samt sämre återhämtningsförmåga. Vanliga riskfaktorer för sömnbesvär är stress, fysisk inaktivitet, alkohol och koffeinintag. Rekommendationer för sömn är 7-9 timmar per dygn för åldrarna 18-64 år. Sambandet mellan sömnvanor och träningsprestationer är relativt outforskat. Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda sömnsvårigheter samt om de upplevde att det påverkar träningsprestationen vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En kvantitativ studie utfördes med 188 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet från termin 1-6. Digital enkät användes för att mäta upplevda sömnsvårigheter de senaste tre månaderna (KSQ) samt sömnvanor. Resultat: Studien hade en svarsfrekvens på 36,7% med total 69 respondenter, varav 37 kvinnor och 32 män. Majoriteten av respondenterna upplevde att sömnen inte uppgav några hälsoproblem. De flesta ansåg sig behöva mellan 7-9 timmars sömn per dygn. En övervägande del sover inom de rekommenderade timmarna per natt. Stress var den huvudsakliga orsaken till för lite sömn. Majoriteten upplever att sömnen påverkar deras träningsprestation. Konklusion: Studien visar att på gruppnivå vid Luleå Tekniska Universitet uppvisar fysioterapeutstudenter låga sömnsvårigheter. De följer rekommenderade sömntimmar och anser inte att sömnen utgör ett hälsoproblem. Trots detta upplever en övervägande majoritet att sömnen påverkar deras träningsprestation. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning men det behövs mer studier inom forskningsfrågan.

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet. Vidare forskning föreslås för att komma fram till gemensamma internationella sömnhygieniska råd för att effektivt kunna vidareutveckla de sömnhygieniska råden och hur dessa ska användas. / People's general well-being and quality of life is affected by their sleep. Costs referring to sleeping disorders increase for individuals, employers as well as society as a whole. The aim of this literature review was to describe the effects of sleep hygiene measures regarding individuals in the healthcare system with primary insomnia. The results from this study showed that a combination of interventions based on personal needs gave the best results furthermore that there was a confusion regarding concepts of sleep hygiene interventions and their effectiveness. Deeper knowledge is needed to evaluate the efficiency of each of the sleep hygiene advice. Future research is suggested in order to achieve common and unified international sleep hygiene advice to effectively enable further development to the sleep hygiene advice and guidelines.

Sömn är en livsviktig funktion för människans välmående och en tredjedel av livet spenderas till att sova. Sömnproblem är ett växande folkhälsoproblem som påverkar det dagliga livet för miljontals människor i världen. Insomni är den vanligaste sömnstörningen och definieras som svårigheter att initiera eller upprätthålla sömn, en icke-rogivande sömn, tidigt uppvaknande, eller en kombination av dessa upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av insomni. Resultatet uppkom efter kategorisering av elva vetenskapliga artiklar. Tre teman framkom: försämrat välbefinnande, maktlöshet, och en kamp. Tio kategorier uppstod: att uppleva fatigue, att känna sig ur funktion, att känna oro och ångest, att känna sig fysiskt sjuk, att känna sig utanför, att känna frustration, att känna sig kontrollerad, att inte förstå, att ej vara betrodd och att längta efter bot. I resultatet framkommer det att insomni upplevs som en kamp mot fatigue och ohälsa. Besvär med insomni styrde det dagliga livet samt begränsade möjligheten till uppnådd livskvalité. Upplevelsen av att inte känna sig betrodd av sjukvården var framträdande hos patienter med insomni. Ökad kunskap om hur insomni kan upplevas, identifieras och behandlas bör belysas i sjuksköterskans profession för att främja en bättre hälsa hos patienter med insomni. / Sleep is a vital function for peoples’ well-being and one third of life is spent sleeping. Sleep issues are a growing public health problem that affects the daily lives of millions of people worldwide. Insomnia is the most common sleep disorder and is defined as difficulty initiating or maintaining sleep, a non-restful sleep, early awakening, or a combination of these experiences. The purpose of this study was to describe patients' experiences of insomnia. The result arose after a categorizing of eleven scientific articles. Tree themes emerged: impaired well-being, powerless, and a struggle. Ten categories appeared: to experience fatigue, to feel out of function, to feel concern and anxiety, to feel physically ill, feeling like an outsider, to feel frustrated, feeling controlled, not understanding, not being trusted and to long for cure. The result shows that insomnia is experienced as a struggle against fatigue and illness. Trouble with insomnia ruled the daily life and limited the possibility of attaining quality of life. The experience of not being trusted by healthcare was common in patients with insomnia. Increased knowledge of how insomnia can be experienced, identified and treated should be developed in the nursing profession in order to promote better health in patients with insomnia.

Inledning I Sverige och Västvärlden har sömnbesvär bland den vuxna befolkningen blivit ett allt vanligare och större hälsoproblem. År 2008 uppgav Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att 24 procent av den svenska vuxna befolkningen led av sömnbesvär, 14 procent av kvinnorna och 7 procent av männen var diagnosticerade för insomni. Insomni leder till en sämre livskvalitet för de drabbade. Samhällskostnaderna för sömnbesvär är mycket höga och 2010 beräknades det att sömnbesvär och insomni kostade det svenska samhället 3 miljarder kronor. Förstahandsvalet för behandling av insomni är kognitiv beteendeterapi (KBT-I). Idag saknas det dock tillräckligt med terapeuter för att behandla alla de som är drabbade av insomni. Syfte Syftet i denna studie var att se om insomni och sömnen påverkas av behandlingsformen kognitiv beteendeterapi. Metod Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar i databaserna PubMed och Cinahl gjordes mellan mars 2018 och januari 2019. Datamaterialet kom att bestå av 15 peer reviewed artiklar. Resultat KBT-I behandling för insomni har positiva effekter på insomni både i objektiva och subjektiva mätningar och effekterna av behandlingen kvarstår över tid. För att tillgodose det ökande behovet av KBT-I är det av stor vikt att hitta nya vägar för KBT-I behandling. Dessa vägar skulle kunna vara internetlevererad KBT-I, KBT-I i en mobilapp samt KBT-I levererad av snabbutbildad personal inom primärvården. Diskussion Eftersom insomni har ökat de senaste decennierna bland den vuxna befolkningen är det av stor vikt att hitta nya vägar för att öka tillgängligheten för KBT-I behandling som är förstahandsvalet vid behandling av insomni. Ökad tillgänglighet i ett tidigt skede av sömnbesvären är av vikt eftersom insomni ofta blir kronisk. Idag saknas det tillräckligt med utbildad personal för att möta efterfrågan på KBT-I som har god effekt på insomni.

No description available.