Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter.

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet. Detta beror främst på att de har en bristande utbildning och kunskap om ämnet. Visserligen finns goda undantag från detta men de psykologerna är just undantag. Detta väcker tankar om att sexologi måste införas på psykologutbildningen för att kunna garantera såväl ungdomar som vuxna patienter en god psykiatrisk vård där alla aspekter av livet bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt.

En trekant?– En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt. Utan samhället har normer och regler som formar vårt sexuella beteende och våra önskningar (Hedmius, 2000). Vårt syfte med studien är att lyfta fram om den kunskap som förmedlas via media till ungdomar påverkar dessa ungdomars tankar och attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Studiens frågeställning lyder: Finns det tydliga kopplingar mellan ungdomars tankar och attityder kring sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet, och medias presentationer av sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet? För att avgränsa studien har vi valt medieutbudet från Veckorevyn, Slitz, Tv3, Tv4 och kanal 5. Studiens empiriska material har samlats in via fyra fokusgrupper med ungdomar i artonårsåldern. Vi har bland andra valt Peter L. Berger och Thomas Luckmans (2003) socialisationsteori och Yvonne Hirdmans (2004) genuskontrakt som analysverktyg. Vårt resultat visar att medias presentationer av manlighet, kvinnlighet, sexualitet och intima relationer påverkar ungdomarna. Media som vi tagit del av upprätthåller ofta traditionella föreställningar, som bidrar till formandet av tankar och attityder kring sexualitet, manlighet och kvinnlighet. Dock påverkar nog även andra socialisationsagenter ungdomarna, så som familj, kompisar och skola.

<!--StartFragment-->Denna studie ämnar undersöka ungdomars uppfattning och medvetenhet om eventuella risker och problem med ett sexualiserat Internetanvändande. För att uppnå ökad förståelse har kvalitativa intervjuer genomförts med elva ungdomar. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv för att få förståelse för hur ungdomar använder Internet som ny social arena samt hur problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande skapas utifrån ungdomarna, deras omgivning, forskning och media. Resultat visar att informanterna är medvetna om risker och problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande och har strategier för att undvika dessa. De ungas kunskap om risker och problem kan ses som konstruerade utifrån strukturer runt ett normalt/avvikande beteende online. Ungdomar är påverkade av rådande samhällsnormer och media både i synen på avvikande beteende samt risker förknippade med Internet. Informanterna har dock genom sitt frekventa Internetanvändande insikt om vissa av de risker som Internet enligt forskningen kan innebära. Detta skiljer sig från forskning som anser unga vara naiva och bekräftar istället den forskning som utpekar vissa grupper av unga som särskilt riskerar råka illa ut på Internet. <!--EndFragment-->

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member’s assessments about the patient’s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable. They would allow the sexual behaviour in order to neither restrict nor permit, as long as the staff felt that nobody was liable to harm. The sexual behaviour was related to the cognitive disorder and not to sexuality on the occasions when the nursing home staff considered it to be inappropriate. The results also showed that as a way of coping, the staff would utilize a defusing language to describe the patient’s sexual behaviour.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Abstract Aim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman’s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search. Result: The result showed that the most common coping strategies, women diagnosed with breast cancer, used was humor/optimism, spirituality, denial, activity, acceptance and support from people close to them, and how they applied in their everyday lives. It became also clear that how the women perceived themselves changed after the mastectomy. The self-image changed immensely seen from a sexual and emotional perspective. Conclusion: Every individuals experience is unique and everyone cope their situation differently. Therefore, it is crucial that women who have been diagnosed with breast cancer and undergone a mastectomy is met with individual treatment. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använder sig av efter en bröstcancerdiagnos. Vidare var syftet att beskriva hur kvinnans självbild förändras efter en mastektomi. Metod: Den allmänna litteraturstudien har gjorts med en deskriptiv design. Studiens resultat inkluderade 16 stycken artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste copingstrategierna kvinnor med bröstcancer använde sig av var humor/optimism, andlighet, förnekelse, aktivitet, acceptans och stöd från omgivningen, samt hur dessa tillämpades i dagliga livet. Det visades även att självbilden förändrades efter en mastektomi. Självbilden förändrades i stor grad ur ett sexuellt och emotionellt perspektiv. Slutsats: Varje individs upplevelse är unik och alla hanterar situationer olika utefter sin egen erfarenhet och förmåga. Därför är det viktigt att kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi också får ett individuellt och unikt bemötande.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services. The legal documents are concerning the social services care of deviant youth, based on the law that gives them  right to force care and treatment on anti-social youth. The study aims to examine the legal documents from a narrative analysis; in the way the story of the young is portrayed and what type of norms about gender and sexuality that emerges from that story. The study’s result, although based on a content of 8 legal texts, is a finding of a one-sided story about the antisocial youth, depending on the youth´s gender. These findings are portrayed in what the study entitles: The damaged girl and The dangerous boy. These categories are used to illustrate in what way the social welfare system and judiciary constructs the way boys and girls may differ from the norm standards about gender and sexuality. The standard-setting institutions tend to retain the description of the young, despite the youngster's counter-stories, in which the young states their awareness of their normative violations. In conclusion the social welfare system and the judiciary, has the authority to construct the story about the deviant youth; a story that is constructed to legitimize the social institutions intervention in the care of antisocial youth.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap. Även sociala konstruktioner om kvinnlighet och manlighet påverkar möjligheterna för homosexuella att adoptera. Möjligheterna som finns i teorin till att bli förälder, exempelvis genom insemination, internationella och nationella adoptioner samt surrogatmamma, stämmer inte överens med möjligheterna som finns i praktiken där det finns lagar och förordningar som försvårar processen.