Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.

Hur kan vi utveckla informationsteknik som passar äldre? Är sådan teknikspeciell, och i så fall hur och varför? Vad innebär det att vara äldre och delta iett sådant forskningsprojekt? Och när projektet är användardrivet och deäldre betraktas som de allra viktigaste deltagarna, vad innebär egentligendet?Det här är några exempel på de frågor som har lyfts i forskningsprojektetAGNES. Boken visar dels på erfarenheter av att skapa och driva ett projektmed syfte att bedriva användardriven teknikutveckling tillsammans medseniorer och representanter från näringsliv, kommun och universitetet. Delsvisar den på de äldres perspektiv på att ha deltagit i utveckling av nyinformationsteknik. / AGNES

Detta examensarbete är en kvalitativ studie om känslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med särskilt fokus på de personer som kände sig utestängda från musikundervisningen, samt deras förhållande till musik senare i livet. Studien är baserad på intervjuer med 13 personer födda mellan 1914 och 1942.På den här tiden såg samhället och skolan helt annorlunda ut än de gör idag och det speglas naturligtvis i synen på musikalitet, sångförmåga och begåvning, och även pedagogik.Resultaten pekar på att undervisningen i musik vid den här tiden skilde sig från dagens undervisning ganska mycket i några avseenden. Idag strävar lärare mot att alla elever ska nå målen i kursplanen och det är en otänkbarhet att utesluta någon från undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta förekomma i skolorna. Resultaten visar också att de personer som blev ”befriade” – som de själva säger – ofta har känt sig hämmade och osäkra på sitt eget sjungande i hela sina liv, trots försök att komma över detta som vuxna.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement. The discussion considers how these images can be interconnected. The knowledge this thesis may provide is an understanding of how seemingly small choices in formulations can help to create a certain image of the elderly and the caregivers, and what consequences this may have in the social practice. This thesis is limited both in its material and extent and should be viewed accordingly.

Andelen äldre har under 1900-talet blivit allt fler och år 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Fler äldre och sjuka människor lever betydligt längre, vilket leder till att sjukligheten bland de äldre kan komma att öka totalt sett. På samma gång har de äldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bättre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmänhet lägre krav på god hälsa än yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvårdnadssituationer. Genom att bland annat främja goda kontakter mellan patient och personal kan hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Ur ett bemötandeperspektiv ska sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera med patienter på ett sätt som omfattas av respekt, lyhördhet och empati då det visar på fokus på personen. Bemötande, som term, gjorde sitt inträdande i vården för drygt 30 år sedan men det var först i mitten av 1990-talet som termen blev vanligt förekommande. Ett gott bemötande innefattar värdighet, självbestämmande och trygghet.

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet. Upplevelser av delaktighet påträffades i ett antal fall. Dels genom att vårdpersonal frågade den äldre inför omvårdnadsrutiner. Diskussion: För att främja äldres upplevelser av delaktighet i samband med vård i hemmet krävs att relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal stärks bland annat genom att uppmärksamma det ojämnställda maktförhållande mellan de två parter. Slutsats: Genom ökad delaktighet främjas chanserna för förbättrad hälsa och ett hälsosamt åldrande. / Background: Elder care affect many people. As the older population in the world expand, the requirements of the elder care will increase. Participation is a condition for good health, healthy ageing, and is clearly identified in laws and guidelines. Aim: The aim of this study was to describe elderly peoples experiences’ of participation when receiving care in their home. Method: A qualitative literature review where 14 scientific articles were analyzed though a deductive approach. Result: The elders primarily experienced lack of participation when receiving care in their home. Positive experiences was identified occasionally, for example when the care givers asked questions prior to care routines. Discussion: To improve elders experiences’ of participation when receiving care in their home, it requires that the relationship between care taker and care giver get better partly through enlighten the unequal power relation between the two parts. Conclusion: Through improved participation the chances of good health and healthy ageing will increase.

Abstract IT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being. However, elderly are the least represented age group using social media, which gives a reason to speculate about what affects their outdistancing. To approach this issue we investigated in elderlys’ social background, what motivates them to use technology, attitudes toward technology and whether Facebook meets their social needs. The purpose of this study is to give a deeper understanding of what impact social media has on how elderly build relationships. We have approached this issue by using a qualitative study where we examined how nine elderly between the age of 65-79, in Umeå use Facebook to maintain or establish relations with their surroundings. Our findings suggest that it is most often family members who motivate elderly to join Facebook to enable social interaction online. Another factor that affects elderlys’ relationships is the fact that they feel insecure online, because of a lack of knowledge on the usage of Facebook features. Also, there is an awareness among elderly that social media is characterized by transparency, where information becomes more vulnerable for exploitation. Hence, elderly prefer not to share information on social media. Facebook is thereby mainly used as a complementary mean for maintaining and re-connecting relations with family and friends.  Finally,  our  study  suggests  that  social  media  also  can  conduce  inclusion  in society by serving as a link between working life and retirement.

The following report comprises my bachelor´s thesis in Industrial design, 30 hp. It is executed in collaboration with Bonum senior housing, who has been the client and assignment- maker of this project. The goal was to design a bench for their entrances, which could represent not only the needs of the target group but also Bonum as a trademark. The work is done with great care for both human kind and the environment, with sustainability as beacon. The design process has been followed.Initially, you will find the definition of a bench for entrances, the framework including inclusive as well as sustainable design, a function- and market analysis followed by the inspiration part of the project. Getting to know the target group and their specific needs has been essential for this work. Investigations about what senior house living and senior products are and what the target group thinks and feels, has been done. As a result, two “personas” has been developed. With the help of a purposely chosen group of people, surveys and ergonomic studies has been executed, as well as prototype-testing.The fact-finding has formed the stable and unavoidable foundation of this project, which later on gets more creative and idea based. The generated ideas are shown as sketches, sketch- models and 3D modeling. To be sure of what material to chose, there have been audits and comparisons done about what wood, metal and plastics can add. Cork has also been investigated as an alternative to the seat. The execution part mostly consists of the physical making of the prototype, but also contains the construction drawings and rendered pictures of the module solution.Against a hypothetic background where I would have no client, there is a chapter considering marketing possibilities for this product. The result is a prototype, scale 1:1 which definitely is usable for its purpose. As for now, this specific piece is going to be shown at an internal exhibition for Bonum. Before the bench possibly gets to the point where it´s being produced, there are going to be some minor changes. As there should be in this kind of work. / Följande rapport innefattar mitt examensarbete till en kandidat i industriell design, 30 hp. Det är utfört i samarbete med Bonum seniorboenden, som varit uppdragsgivare i projektet. Målet var att designa en bänk som skulle kunna stå i Bonums entréer och representera såväl målgruppens behov som Bonums varumärke. Arbetet är gjort med stor omsorg för både människa och miljö, med hållbarhet som ledstjärna. Projektet är genomfört i enlighet med designprocessen. Inledningsvis finner man definitionen av en entrébänk, referensramar kring inkluderande och hållbar design, en funktionsanalys och marknadsanalys följt av en inspirationsdel. Stor vikt har lagts vid att lära känna målgruppen och dess specifika behov. Undersökningarna gällande vad seniorboenden är, vilka produkter seniorer är hänvisade till i dagens läge samt vad målgruppen tycker och tänker, har gjorts. Till följd av detta har två ”personas” utvecklats. Enkätförfrågningar och ergonomiska studier har utförts, likväl prototypprovning, med hjälp av en specifikt utvald brukargrupp. Faktasamlingen har utgjort den stabila och oundvikliga grunden för arbetet som sedan mynnar ut i mer kreativitet, idégenerering och skapande i form av skisser, skissmodeller samt 3D modellering. För att säkerhetsställa valet av material till entrébänken har det gjorts noggranna granskningar om vad trä, metall och plast, som olika material, erbjuder i förhållande till varandra. Även kork har undersökts som alternativ till bänkskivan. Genomförandedelen består främst av det fysiska framtagandet av prototypen samt konstruktionsritningar, flamskyddstest och färdigrenderade bilder på den modula lösningen . Mot hypotetisk bakgrund att det inte redan fanns en given uppdragsgivare, har ett extra perspektiv angående marknadsföringsmöjligheterna för produkten utforskats. Resultatet är en prototyp i skala 1:1, som definitivt går att använda, men som främst kommer att tjäna som utställningsobjekt internt på Bonum. Innan bänken möjligtvis går i produktion kommer ytterligare några små förändringar att göras, som sig bör i ett sådant här arbete.

No description available.

No description available.