<p>Syfte</p><p>Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.</p><p>Metod</p><p>En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.</p><p>Resultat</p><p>Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre.</p><p>Slutsats</p><p>Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades. De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.

Syfte Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls. Metod En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken. Resultat Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre. Slutsats Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.

Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och problematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldreforskningen? / <p>Denna bok har tillkommit med anledning av professor Lars Anderssons 60:e födelsedag</p>

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Metod: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. Resultat: Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. Slutsats: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes. Resultatet som vi fick fram visade att de äldre upplever hälsan som en avgörande faktor om man kan bo kvar hemma eller om man måste flytta till ett boende. Våra informanter, som bor kvar hemma, hade inga insatser från hemtjänsten och ansåg att de inte heller behövde det. Skulle hälsan bli så dålig att de inte klarar sig själva ville de istället ansöka om plats på särskilt boende. De äldre hade både en positiv och en negativ syn på att bo kvar hemma, samt att bo på ett särskilt boende. Nyckelord: kvarboende, bo på särskilt boende, hälsa, trygghet, äldre-äldre. / In today’s society the population is rapidly aging. The number of people over 80 is increasing. Many seniors want to stay at home for as long as it is possible. The elderly who are experiencing poor health and are unable to manage their daily needs, in most instances, must move into a nursing home to get the assistance they require.The aim of our study was to investigate the perceptions of elderly adults, especially their health and housing situation. We focused on the elderly, who are still living in their homes, and those who have moved into nursing homes. Our study was conducted using a qualitative approach, six interviews were conducted. The results that we obtained showed that the elderly felt that their health was their most crucial concern. As long as their health was good, they would try to remain in their homes for as long as possible. If they were in poor health, they would have to move into a nursing home.Our subjects, who still live in their homes, had no home - help service. They felt that they did not require it. If their health was poor, that they were unable to manage on their own, they made the decision to apply for a place in a nursing home. The elderly had both a positive and negative view of living at home and moving into a nursing home.Keywords: elderly / senior, health, stay at home, nursing home, safety

Bakgrund: Sömn är kroppens viktigaste faktor för daglig återhämtning. Sömnlöshet är ett vanligt förekomande problem hos äldre personer. Ljusterapi i olika former har blivit uppmärksammat som en vanlig icke-farmakologisk behandlingsåtgärd mot sömnlöshet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva samband mellan behandling med ljusterapi och sömn hos äldre människor. Metod: Litteraturstudie har genomförts. Sökningar har gjorts med nyckelord i databaserna EBSCO och PubMed. Nio kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultat är ovisst huruvida ljusterapi förbättrar sömneffektiviteten. Kraftig ljusstyrka, exponering av ljus på morgonen och om aktivitet i samband med ljusterapi visade på positiva sömneffekter. Analysen resulterade i fem kategorier: ljusstyrka betydelse för sömn, tidpunkt för administrering av ljusterapin, ljusets färg och effekt på sömn, effekter av att kombinera aktivitet och ljusterapi, effekter på sömn efter avslutad ljusterapi. Slutsats: Ljusterapi är en icke-farmakologisk behandling som är lättanvänd. Resultatet i sambandet mellan ljusterapibehandlingen och effekterna på sömnen är dock ovisst. Mer forskning behövs för att ljusterapi ska accepteras som en beprövad behandlingsform mot sömnlöshet.