SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen. Utrymmesbrist leder till att personalen inte kan ta hjälp av lyfthjälpmedel eller använda sig av intränad lyftteknik vid personförflyttning. Störst risk för skada föreligger i sovrum, på toaletter och i badrum eftersom merparten av förflyttningen sker där. För att hindra detta måste dagens och framtida bostäder byggas med generösare tillgänglighetskrav. Kostnaderna för den utökade tillgängligheten bör finansieras genom subventioner. Genom att bygga bostäder som säkerställer en god arbetsmiljö för omsorgspersonalen kommer samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidig utslagning från arbetsmarknaden att minska.I detta arbete undersöks skillnaderna mellan 1 ordinärtboende, 3 Seniorboenden och 1 trygghetsboende och med hjälp av plananalyser och enkätundersökningar vill vi visa att det finns brister i tillgänglighet fastän de är handikappsanpassade.

No description available.

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara större än utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka äldre sjuksköterskors inställning till ålderspension, vilka faktorer som påverkar deras beslut till pension och vad som krävs för en förskjuten ålderspension. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse och ett underlag till Umeå kommuns arbete med äldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva äldre sjuksköterskor har vi fått förståelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension. Den tidigare forskningen inom pension och äldre arbetskraft som studien utgått från behandlar teorier om exempelvis; inställning, orsaker, och lösningar till förskjuten ålderspension. Generellt kan vi se att majoriteten av studiens respondenter är inställda på att arbeta fram till 65 års ålder. Resultatet visar att oavsett resonemang runt pensionstidpunkt har hälften av sjuksköterskorna en positiv inställning till förskjuten ålderspension, om rätt förutsättningar gäller, exempelvis en god hälsa. Samtliga sjuksköterskor anser att det är fritiden som lockar mest med ålderspension och den största faktorn till en pensionering. De tre mest bidragande faktorerna till att sjuksköterskorna vill förskjuta pensionsåldern är lönen, kollegorna och meningsfullheten med arbetet. En lösning som majoriteten av respondenterna diskuterar är flexibla arbetstider. Flexibla arbetstider innebär att man som arbetstagare kan kombinera fritid med arbete.

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord. Metod: Ämnet utforskades genom en litteraturöversikt, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Orsaker till självmord bland äldre är psykisk ohälsa såsom depression och fysisk sjukdom som orsakar smärta och funktionsnedsättningar. Även psykosociala orsaker som bland annat ensamhet och alkoholrelaterade problem är bidragande orsaker. Slutsats: Det finns en risk att äldres lidande kan uppfattas som en naturlig process och därmed inte tas på fullt allvar, vilket kan leda till att den äldre inte får evidensbaserad vård och behandling. När en äldre person upplevs som nedstämd eller tappat lusten till det som tidigare i livet varit lustfyllt och meningsfullt är det en indikation som bör uppmärksammas. Kunskap inom området behövs och genom ökad insikt i ämnet kan sjuksköterskor få redskap att rädda liv och lindra lidande.

Abstract The aim of the thesis was to examine some older people's experiences of everyday life and how it is to grow old in Namibia today. Because everyday life is a broad concept, we chose to focus on some specific parts of everyday life. These are chores, family, work/education, elderly past and present and the government/society. Furthermore we chose to look at the similarities and differences between the experiences on the basis of gender, race/ethnic groups and class. We chose to use a qualitative research method and to be inspired by life stories. We used a semi-structured interview guide and interviewed six people between 70 and 89 years. Three of this was women and three men. A woman and a man were white and the remained were black. Since we in our purpose had a number of themes related to everyday life our interviews focused on these. When the interviews were done we tried to look at the similarities and differences we could find. We analyzed the result with our theoretical frame and previous research. The results showed that there were large differences in economic opportunities between the interview persons and there were also differences in their chores. The black interview persons had clear divisions in the chores while the white interview persons didn’t talk about chores that much. The white interview persons also thought that the black population had gained more power in society while the black on the other hand felt they hadn’t any power in Namibia at all. The interview persons felt equally about dissatisfaction with the government and the changing view of the elderly in today's Namibia. Key words: elderly, daily life of elderly, elderly people in Namibia, gender, class, race/ethnic groups and society in transition. / Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka några äldres upplevelser av vardagslivet och hur det är att åldras i Namibia idag. Eftersom vardagslivet är ett brett begrepp valde vi att utgå från några specifika delar av vardagslivet. Dessa är sysslor, familj, arbete/utbildning, äldre förr och nu samt regeringen/samhället. Vidare valde vi att se på likheter och skillnader mellan de äldres upplevelser utifrån kön, etnicitet/folkgrupper och klass. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och att inspireras av livsberättelser. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuade sex stycken personer mellan 70 och 89 år. Av dessa var det tre stycken kvinnor och tre män. En kvinna och en man var vit och resterande var svarta. Eftersom vi i vårt syfte hade ett antal teman kopplade till vardagslivet så utgick vi ifrån dessa under intervjuerna. När intervjuerna var klara försökte vi att titta på vilka likheter och skillnader vi kunde hitta. Resultatet analyserade vi sedan med hjälp av vår teoretiska referensram och tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns stora skillnader på de ekonomiska möjligheterna mellan intervjupersonerna och det fanns också skillnader på deras sysslor. De svarta intervjupersonerna hade tydliga uppdelningar i sysslorna medan de vita inte alls pratade i samma utsträckning om sysslor. De vita tyckte också att den svarta befolkningen hade fått mer makt i samhället medan de svarta tvärtom tyckte att de inte alls hade någon makt i Namibia. Intervjupersonerna tyckte lika främst när det gällde missnöjet med regeringen och den förändrade synen på äldre i dagens Namibia. Nyckelord: äldre, äldres vardagsliv, äldre i Namibia, kön, klass, etnicitet/folkgrupper samt samhälle i förändring.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet. De slutsatser som studien har kommit fram till är att biståndshandläggarna framhåller att de ser till den äldres behov i biståndsbesluten men att besluten förankras och styrs i kommunens riktlinjer.

No description available.

In 2005 over 48 000 senior citizens fell so badly that the needed medical care and almost 1200 of them died. This makes falls in the elderly one of our biggest public health problems. Research in this area is extensive and although we know what causes a fall and how we in theory should work to prevent their occurrence, this is a problem that is increasing. There seems to be a gap between research and practice, and research into why this gap occurs is very narrow. The purpose of this study was to identify success factors with fall prevention from a staff- perspective. A project about falls in elderly was used as a base for this study. The study was qualitative in nature and had a descriptive design. Data were collected through semi-structured interviews and a total of five respondents participated in the study. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. The results showed that the influence and participation were two factors that were important to respondents. Furthermore, the results also showed that factors such as education, production of material and group dynamics was important for the work. The analysis also identified two threats against the preventive work which were fear of new things and a lack of follow-up.

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p<0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs.