Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två kategorier; ”Hälsofrämjande verkan” och ”motverkar ett hälsofrämjande”. Vårdhundens närvaro kan framkalla känslor av glädje och välbefinnande. Den har även en lugnande inverkan och kan ge en känsla av trygghet till äldre på äldreboenden. Motivationen till aktivitet ökar och en känsla av mening och sammanhang uppkommer. Dessutom ökar gemenskapen på boendena och minnen gör sig påminda och skapas. Däremot beskrivs även en motvilja mot hundar och avundsjuka hos en del äldre som inte får träffa hundarna. Slutsats: Vårdhundar kan ge äldre på boenden glädje och välbefinnande vilket i sin tur kan leda till en ökad hälsa

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva på vilket sätt licensierade vårdhundar kan fungera som ett komplement i omvårdnaden av barn med autismspektrumtillstånd. Syftet var också att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrån två artiklar med kvalitativ ansats, två artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mätningar, samt två artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan åren 1989 och 2013. De databaser som användes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs. Huvudresultatet visade att de problem som barn med AST har med att passa in i samhället på grund av sina negativa, asociala beteenden till viss del kan avhjälpas i interaktion med licensierade vårdhundar. Vårdhunden hade förmågan att hjälpa barnen med AST att utveckla och förbättra sin fysiska aktivitet samt sina psykosociala beteenden. Det visade sig också att den familjära sammanhållningen ökade i närvaro av en licensierad vårdhund. För få studier har genomförts inom området barn med AST i interaktion med licensierad vårdhund, och därför är vidare forskning inom området nödvändigt för ytterligare evidens. För att en god omvårdnad ska kunna bedrivas krävs det mer utbildning och forskning inom detta område.

Bakgrund: Vårdhundar ökar allt mer som en kompletterad behandlingsmetod inom vården och ett av det största arbetsområdet för hundarna är inom särskilt boende för äldre. Hundarna kan hjälpa människan att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De hjälper också människan att bevara psykisk och fysisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdhundar på särskilt boende utifrån två frågeställningar; de äldres upplevelse av mötet med vårdhundar samt vilken effekt vårdhundarna har på de äldre. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på åtta artiklar, två kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Det kvalitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna ledde till en speciell vänskap som gav de äldre både en psykisk och fysisk närhet, samt att mötet väckte mycket tankar och känslor hos de äldre, både positiva och negativa sådana. Det kvantitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna är en uppskattad aktivitet som har effekt på de äldre genom att ökar den verbala- och ickeverbala kontakten samt minskar känslorna av ensamhet. Däremot hade vårdhundarna ingen effekt på depression hos de äldre. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att mötet med vårdhundar oftast leder till något positivt för de äldre samt att välbefinnandet och känslan av sammanhang på ett särskilt boende ökar när vårdhundar används

Bakgrund: Demens är en kronisk obotlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 20 000 – 25 000 personer i Sverige varje år. För att personer med demens ska få en så god livskvalitet som möjligt får de hjälp genom individanpassade omvårdnadsåtgärder. Intervention med vårdhund kan vara en sådan. Syfte: Att undersöka vårdhundars effekt på personer med en demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna som användes för att få fram artiklarna var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Totalt 14 artiklar inkluderades och databearbetningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: tre huvudteman framkom, ”Effekten av vårdhundar som gruppintervention”, ”Effekten av vårdhundar som individuellt anpassad intervention” och ”Effekten av vårdhundar som intervention över tid”. Flera studier har kunnat visa på goda effekter under interventionstiden, långsiktiga effekter har varit svåra att påvisa. Slutsats: Vårdhundar kan genom sin blotta närvaro eller individuellt planerade interventioner lindra lidandet orsakat av oro för personer med demens. Detta gör att en bättre livskvalitet kan uppnås. Samtliga inkluderade artiklar framhåller att evidensgraden är för låg för att kunna dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs.