Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.

Bilen har länge varit central i samhället. Användandet av personbilar står för stora mängder utsläpp som hotar kommande generationers livskvalitet. Denna studie syftar att studera resvanor och attityder gentemot bilanvändning och kollektivtrafik. Undersökningsområdet är Barkarbystaden beläget nordväst om Stockholm. I området pågår en stadsomvandling med tillhörande utbyggnad av den blå tunnelbanelinjen. I dagsläget bor det 5000 personer i Barkarbystaden vilket prognostiseras att öka med 25 000 ytterligare personer till år 2032. Denna expansion betyder att många fler resor kommer att göras både inom samt till och från stadsdelen vilket innebär att det redan nu är nödvändigt att studera mobilitet med individen i fokus. Informationen i denna studie kan användas som underlag vid planering av trafik i de kommande delarna av Barkarbystaden. Med hjälp av litteraturstudier erbjuder uppsatsen en insikt i vad Mobility Management är och hur det kan användas för att påverka invånarnas resa innan den påbörjas. De metoder som används för att ta reda på vad invånarna i Barkarbystaden tycker om att resa med bil och kollektivtrafik är en enkätundersökning, observationer och dialoger. De negativa effekterna från personbilar gör att antalet resor behöver minska för att värna om klimatet. För att få individer att göra färre resor med bilen behövs kunskap om vilka åtgärder kan åstadkomma detta. Det är därför viktigt att studera individens åsikter om det befintliga transportnätet.Studien visar en jämn fördelning av individer med bil eller kollektivtrafik som primärt transportsätt och att individer i Barkarbystaden är väl medvetna om att kollektivtrafiken är viktig för att minska de utsläpp som försämrar klimatet. Däremot är det tydligt att stora delar av respondenterna har en negativ attityd till att använda kollektivtrafiken i praktiken. Resultatet av enkäterna pekar på att kollektivtrafikens brister gör att många använder sig av bilen som primärt transportsätt istället. För att få fler att resa med kollektivtrafiken krävs nya åtgärder. Sammanfattat beskriver respondenterna att hårda åtgärder så som att bygga nytt och bygga om är viktiga för att de ska välja kollektivtrafiken istället för bilen. Trots att respondenterna primärt belyser hårda åtgärder beskrivs några Mobility Management-åtgärder som anses effektiva för att få fler att välja kollektivtrafik framför bil. Dessa metoder var exempelvis gratisresor, bättre skyltning och informationskampanjer om kollektivtrafikens positiva sida.

No description available.

<p>Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses</p>

Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen. Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen. I litteraturen har även ett antal vanliga drivkrafter identifierats som sedan jämförs med de, för företagen, viktigaste drivkrafterna. Studien har resulterat i ett antal aspekter som fenomenet kan studeras utifrån; avsikten med implementeringen, enheter, funktioner, finansiering och support. Genom att undersöka ett företags lösning utifrån dessa kan man få en större förståelse för den valda lösningen och hur den påverkar företaget och dess anställda. En drivkraft stod ut som mer viktiga än andra, den anställdes ökade produktivitet och effektivitet. Många andra drivkrafter utöver denna ansågs viktiga men dessa hade i många fall sitt ursprung i den ökade produktiviteten. I övrigt visade studien att just syftet med implementeringen har en stor påverkan på hur BYOD-lösningen ser ut. Liksom företagets bransch och organisationskultur.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

No description available.

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner. Resultatet visar även att de studentersom är förankrade i Norrköping i form av exempelvis sociala relationer och boende i högreutsträckning kan tänka sig en framtid i Norrköping jämfört med mindre förankrade studenter.Uppsatsen diskuterar även ytterligare exempel på verksamheter och arbeten vilka kan ökasamarbetet mellan Norrköping som stad och Norrköpings studenter.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.