Denna rapport syftar till att reda ut begreppet mobil direktreklam samt att genom en marknadsundersökning ta reda på om det för Stadiums kunder finns något intresse att ta del av erbjudanden och information om olika händelser genom SMS-meddelanden. Det är tänkt att denna information kan variera beroende på vilket område medlemmen befinner sig i, det vill säga riktad lägesbunden direktreklam. För vår marknadsundersökning så utfördes både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning, detta för att ge både bredd och djup till undersökningen. Tanken är att förbättra marknadsföringen för de kunder som är medlemmar i StadiumCard genom att de ska kunna erbjudas mobil direktreklam från det specifika område de befinner sig.En annan viktig hörnsten i detta examensarbete var skaffa sig kunskap om och redogöra för vad en IT-tjänst är samt att klarlägga vad begreppet mobilitet innebär.På den plattform som vi tilldelats att utveckla en SMS-tjänst på är det idag möjligt att positionera mobiltelefonanvändare inom ett visst område men det är komplicerat och kan bara utföras på sådant sätt att det inte är ekonomiskt försvarbart. Vi kommer därför endast utveckla en prototyp för en SMS-tjänst som skickar ut erbjudanden till alla de kunder, var de än befinner sig, som valt att delta i SMS-tjänsten.Stadium marknadsför sig idag främst genom adresserad reklam till sina medlemmar och direktreklam via post. För att förbättra marknadsföringen så krävs förståelse för en del viktiga begrepp inom marknadsföringen. Dessa begrepp är kundlojalitet, CRM (Customer Relationship Management) och PM (Permission Marketing).

This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist’s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution. The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality. The interviews have been analyzed through thematic analysis. The results from the interviews indicate that economy is the most important factor influencing the decision to become a member of a carpool. The barriers with a carpool is convenience and flexibility. Respondents agree that Eskilstuna has good potential to become a sustainable city. They believe that carpools in the future will be a common compromise of having to own a private car. Keywords: Accessibility, sustainable transport, carpool, car-sharing, mobility, motoring / Denna studie syftar till att diskutera bilpooler som hållbart resande för bilisterna i Eskilstuna kommun. Detta för att skapa en förståelse kring vad som påverkar bilisten val av att bli medlem i en bilpool. Vidare ska studien belysa vilka hinder och drivkrafter bilisten ser med att vara medlem i en bilpool. Det är viktigt för framtiden att ändra attityden hos bilisterna och få fler bilister att välja mer hållbara transportsätt och då är konceptet bilpool en bra lösning. Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med bilister i Eskilstuna kommun. Intervjuerna har analyserats med den tematiska analysmetoden. Resultatet av intervjuerna visar att ekonomin är den främsta drivkraften till ett medlemskap i en bilpool. De främsta hinderna med ett medlemskap i en bilpool är bekvämlighet och flexibilitet. Respondenterna är överens om att Eskilstuna har goda förutsättningar för att bli en mer hållbar stad i framtiden. De tror att bilpooler i framtiden kommer bli en vanlig kompromiss till att behöva äga en egen bil. För att få fler bilister att välja ett medlemskap i en bilpool krävs det att ändra attityder och bilpooler måste marknadsföras på ett bättre sätt. Nyckelord: Tillgänglighet, hållbara transporter, bilpool, bildelning, mobilitet, bilismen

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes. I våra resultat finner vi bland annat att tjänstemän är mer sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter än vad okvalificerade arbetare är. Vi finner också en tydlig skillnad mellan den interna gentemot den externa modellen vad gäller klasspåverkan. Av stor vikt är även de resultat som visar att upplevelse av avancemangsmöjligheter såväl internt som externt ser mycket olika ut för kvinnor i jämförelse med män.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden. Personbilismens krav på mobilitet är idag ifrågasatt inom planeringen då det är svårt att kombinera mobilitet och tillgänglighet. Finns det några tendenser inom översiksplaneringen att påverka mobiliteten genom begränsningar eller ökad utbyggnad? Arbetet besvarar hur Stockholms stad ser på denna fråga och hur denna skiljer sig åt mellan olika myndigheter.

Det här kandidatarbetet fokuserar på stationssamhällen i relation till hållbar mobilitet. En stations utformning och placering i en ort har stor påverkan på hur väl den kommer att fungera och användas. I arbetet har fokus legat speciellt på mindre stationsorter där Olofström blev den valda platsen för platsanalys och gestaltningsförslag. Detta på grund av att utredningar redan pågår för att orten kan få persontrafik med tåg. Arbetet har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi och fallstudiedesign. En litteraturstudie har sammanställts i en kunskapsöversikt som sedan har legat till grund för de designprinciper som används i det gestaltande arbetet tillsammans med information från platsanalysen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett stationsområde i en mindre ort kan utformas för att optimera användningen av stationen samt skapa goda kopplingar till viktiga målpunkter. Vidare är syftet även att förstå hur planeringen av en bytespunkt kan främja hållbart resande i en mindre ort.

Hållbart resande är något som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och har benämnts som en väsentlig del i att nå de hållbara utvecklingsmålen enligt Agenda 2030. En hypotetisk problemlösare i frågan har benämnts att vara kombinerade mobilitetstjänster som de senaste åren fått stor internationell uppmärksamhet. I Region Värmland har dessa koncept samlats under en gemensam beteckning som flexibel mobilitet och ses som grunden för trafikutvecklingen i regionen. Syftet med konceptet är att förenkla för individers resande genom kombinerade och flexibla mobilitetslösningar vilket innebär en kombination av flera färdmedel för ett mer hållbart resande. En stor förutsättning för flexibel mobilitet är transportförbindelser och kommunikationer i kommuner, vilket är fokusområdet för denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diverse utvalda kommuner i Värmland arbetar med hållbara och flexibla kommunikationer som förutsättning för en flexibel mobilitet. Uppsatsens syfte mynnar ut i tre frågeställningar som i studien ska besvaras: • Vilka är de specifika utmaningarna för kommunikationslösningar i respektivestuderad kommun? • Hur ser existerande kommunikationslösningar ut i form av traditionell / flexibel kommunikation i studerade kommuner? • Hur arbetar respektive kommun med att utveckla flexibla kommunikationslösningar? Denna kvalitativa studie är en jämförande flerfallstudie med utgångspunkt i kommunerna Eda, Årjäng, Karlstad och Kristinehamn. Fallstudierna behandlar innehållsanalyser av respektive kommuns översiktsplan samt semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från kommunerna. Studiens resultat och analys visar att samtliga kommuner har som mål att uppnå hållbara kommunikationer, men att både inriktning och förutsättningar för det skiljer sig åt. Samtliga kommuner har ställt sig positivt till frågan om flexibel mobilitet och det går att se tendenser för positiva förutsättningar för konceptet i de mer tätbefolkade kommunerna. Å andra sidan saknar de mindre kommunerna, med utgångspunkt i konceptet; verkliga och relaterbara exempel i förhållande till deras kontextuella förutsättningar. Ett starkt generellt bilberoende ses som ett huvudsakligt problem som verkar vara en komplex barriär att bryta, då det berör fler aspekter än bara flexibilitet och tillgänglighet. Slutligen visar det sig att utmaningarna för hållbara kommunikationer är stora och komplexa i samtliga kommuner, men att utmaningarna skiljer sig åt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

The needs of women in society has since far back in time not been taken into account. Women have been largely housebound, which resulted in a city built for men still affecting women travel patterns and behavior in public space. Since women tend to use more public transport than men, and the fact that students often have a very limited financial situation and through this may depend more on the bus than others, it felt important to highlight this particular group.The purpose of this study is to examine how five young female students experience bus travel in Umeå, a medium-sized town in northern Sweden, and what may affect their behavior in these environments.The results discovered through interviews and a thematic-narrative analysis indicates that the human absence and presence is the most crucial factor in how women experience bus travel in Umeå. The presence of other people tends to make these women more comfortable in bus travel. Other influencing circumstances were the build environment, the connection they have to the city and the people in it, and the fact that the woman considered as the weaker sex throughout history. Despite these indications, it seemed like these young women experiencing security in bus travel in the city of Umeå. Instead of seeing bus travel as a barrier they must overcome to reach their destination, they see the bus as a comfortable opportunity.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka alkoholvanornas betydelse för människors inskrivning vid fattighus i New York state i USA. Den tidsperiod som behandlas i uppsatsen är år 1892. De faktorer som ligger till grund för jämförelsen är etniska och socioekonomiska faktorer. För att undersöka detta har inskrivningskort från fattighusen i staten New York använts och sedan har det gjorts en kvantitativ undersökning. De resultat som visar sig i denna uppsats är att alkohol- vanorna för svenskfödda och infödda faktiskt skiljde sig. Det var vanligare att de som var födda i Amerika hade alkoholproblem som påverkat deras situation, än vad det var för de svenskfödda. Re- sultatet visar även på att den sociala mobiliteten varierade mellan de valda fattighusen som under- söktes. Dock var det vanligare i alla fattighusen att de inskrivna hade sjunkit i kategorier av yrken och i de sociala rummen.

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.