In Sweden, we currently have a climate impact significantly higher than the global average and we need to drastically change our travel patterns. This study aims to investigate Eskilstuna Kommunfastigheter AB's conditions for developing a mobility house by conducting qualitative and quantitative surveys on tenants' attitudes to such services and to identify barriers and opportunities of existing mobility companies. This should result in key factors that successfully could help Eskilstuna Kommunfastigheter in the design of projects concerning the implementation of mobility houses. Seven key factors were identified, of which the most important was a business model that satisfies customer demand. In the case of Eskilstuna Kommunfastigheter, it is necessary to do a thorough market research that highlights the tenants' demand. This study found that the real estate company's tenants are receptive to bike sharing services, which coincides well with the company's current ability to provide mobility services.

Det har gått några år sedan en ny riksväg anlades ute på den svenska landsbygden. Det kom att påverka invånarna i ett samhälle där riksvägen tidigare passerade. Den här uppsatsen handlar om deras upplevelser av den nya vägen. Syftet med studien är att undersöka vad som sker med ett samhälle ute på den svenska landsbygden som nås av en modern infrastruktur. I uppsatsen diskuteras hur ett samhälle som präglas av det förflutna påverkas av en modern infrastruktursatsning, ortsbornas längtan efter en levande landsbygd och på vilket sätt vägen exkluderar ortsborna, vilket i sig blir en fråga om medborgarskap då det handlar om huruvida ortsborna har rätt till att nyttja vägen lika mycket som andra människor i landet. Empirin som presenteras i uppsatsen består av material från intervjuer, samtal och deltagande observation. Materialet har analyserats med hjälp av antropologiska begrepp/teorier om nostalgi och planering/konstruktion av vägar. Trots att samhället i fråga värnar om sitt förflutna hoppas ortsborna på att vägen kan leda till positiva förändringar i samhället, även om de är oroliga för att samhällets verksamheter och arbeten kan försvinna och därmed en del av samhällets förflutna. / A few years have passed since a new highway was built in the Swedish countryside. It came to affect the inhabitants of a community where the old highway used to pass. This essay is about their experiences of the new road. The purpose of the study is to investigate what happens to a community in the Swedish countryside when a modern infrastructure is built. The essay discusses how a community characterized by the past is affected by this modern infrastructure investment, the local residents' longing for a living countryside and in what way the road excludes the local residents, which in itself becomes a question of citizenship when the road in certain ways is built for other purposes. The empirical data presented in the essay consists of material from interviews, conversations and participant observation. The material has been analyzed using anthropological concepts/theories of nostalgia and road planning/construction. Although the community in question cherishes its past, the locals hope that the road can lead to positive changes in the community, although they are worried that the community's activities and jobs may disappear and thus a part of the community's relation to the past.

Expansionen av väg 222 och Nya Skurubron är lokaliserad väster om Stockholm, och har varit ett omdebatterat projekt inom Värmdö kommun. Debatten har varit centrerad runt invånarnas ekonomiska omständigheter, ojämlik behandling i jämförelse med andra och mobilitet. Denna studie undersöker hur Nya Skurubron påverkat Värmdöbornas rumsliga räckvidd, rörelsemönster och ekonomiska förutsättningar.  Studien baseras i intervjuer med yrkesverksamma inom mobilitet och trafikplanering samt en enkätundersökning av påverkade invånare. Resultaten analyserades genom teorier om mobilitet och genom teorier om fenomenet NIMBY.  Resultaten visade att majoriteten av respondenternas mobilitet inte påverkats av Nya Skurubron, trots deras starkt negativa reaktion och attityd angående broavgiften. Motreaktionen går att tolkas utifrån teorier om NIMBY och invånarnas uppfattning om projektet Nya Skurubron som orättvist.

Distansarbete är ett fenomen som till följd av covid-19-pandemin utvecklats från att vara en relativt sällsynt företeelse till att bli vardag för en stor del av Sveriges förvärvsarbetande befolkning. Distansarbete har på så sätt inneburit en markant förändring i hur människor bedriver sitt arbete likväl som hur de strukturerar sina vardagliga liv. Mot bakgrund av hur distansarbete påverkat människors liv under pandemin syftar denna kandidatuppsats till att undersöka hur distansarbete kan påverka förutsättningarna för regional arbetsmarknadsutveckling och regionförstoring, samt hur distansarbetet kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering. Utgångspunkten är här att distansarbete ökar graden av tillgänglighet till arbetsmarknader genom att utgöra ett virtuellt alternativ till fysisk arbetspendling. Problemområdet studeras genom kvalitativa metoder i form av dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med tre offentliga tjänstepersoner på kommunal, regional och storregional planeringsnivå. Resultatet av studien visar att distansarbete kan förändra konceptualiseringen av regionförstoring genom att arbete på distans gör att samtliga variabler som regionförstoring traditionellt är beroende av ersätts av nya variabler. Traditionellt utgår förståelsen för regionförstoringsprocessen från fysisk mobilitet och tillgänglighet genom arbetspendling. När distansarbete integreras som perspektiv baseras förståelsen för regionförstoring istället på virtuell tillgänglighet och mobilitet genom användandet av elektroniska kommunikationsverktyg. Studien visar att distansarbete stimulerar regionförstoring genom att tillgängliggöra fler arbetstillfällen inom en större geografisk yta. Kopplat till regional arbetsmarknadsutveckling har studien även visat att distansarbete kan bidra till förbättrade konkurrensfördelar och effektiviserad kompetensförsörjning. Studien visar även att distansarbete kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering genom att skapa nya möjligheter likväl som utmaningar för framtida utveckling. Distansarbete kan ge upphov till befolkningstillväxt inom landsbygdsområden och mindre tätorter, och därigenom bidra till en mer geografiskt jämlik ekonomisk utveckling. Utmaningar som kan kopplas till detta är bibehållandet av sociala gemenskaper inom glesbebyggda geografier likväl som landsbygdsgentrifiering. Avslutningsvis har studien visat att distansarbete kan innebära att strategier för fysisk planering likväl som strategier för platsutveckling kan komma att behöva förändras och utvecklas. Exempelvis genom att på ett tydligare sätt integrera sociala hållbarhetsperspektiv och platsattraktivitetsaspekter, likväl som att integrera behovet av digital infrastruktur och alternativa arbetsplatser i form av kontorshubbar.

Denna studie har i syfte att redogöra hur kommunerna Solna och Danderyd arbetar mot omställningen av hållbar mobilitet i relation till policyer, hur de formar kommunerna, samt hur detta skiljer sig kommunerna emellan. För att undersöka detta har en kombination av två kvalitativa metoder tillämpats, dessa är dokumentanalyser av policyer och styrdokument, samt intervjuer med kommunernas tjänstepersoner. Studien har utgått från en teori om ämnet hållbar mobilitet och har vidare kompletterats med tidigare forskning och begrepp som står i relation till ämnet. Dessa perspektiv har sedan kopplats till vårt resultat för att bidra med till en analys som besvarar studiens huvudsakliga syfte. Det som framkom av studien är att kommunerna har många likheter i deras styrdokument och mål för hållbar mobilitet. Studien visar även ett antal skillnader i sätten som Solna stad och Danderyds kommun implementerar hållbar mobilitet i deras samhällsplanering. Båda kommunerna implementerade en stor del icke-tvingande åtgärder för att försöka påverka attraktiviteten i hållbara transportmedel för att attrahera bilresenärer. Varierande förutsättningar utifrån den övergripande bebyggelsestrukturen ses kunna påverka möjligheten att implementera aspekter som främjar hållbar mobilitet. Vidare gick det att identifiera skillnader i invånarnas och politikens inställning till ett ökat hållbart resande resulterar också i olikheter mellan de kommunala förutsättningarna.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och skapa förståelse för hur Malmö stad arbetar med hållbar mobilitet, hur det implementeras samt vilka utmaningar som kan uppstå. Detta för att öka kunskapen hos planerare med flera som behandlar frågor om hållbar mobilitet. Undersökningens empiriska material grundas i en dokumentstudie där policy- och strategidokument studeras, samt en intervjustudie med kvalitativa intervjuer där fem tjänstepersoner från tre av Malmö stads förvaltningar. Med hjälp av Banisters (2008) fyra policyprinciper för hållbar mobilitet - teknologi, styrning av efterfrågan, utvecklande av markanvändning samt acceptans - och genom teorin om stigberoende analyseras Malmö stads arbete med hållbar mobilitet. Slutsatsen är att komplexiteten i begreppet hållbar mobilitet bidrar till olika tolkningar av vad begreppet innefattar, vilket i sin tur kan leda till otydliga policyer och strategier. Dessa utmaningar kan leda till trög beslutsfattning och långsam implementering av åtgärder, vilket förklaras av teorin om stigberoende. Vi beskriver detta som en rundgång då utmaningarna både påverkar och påverkas av varandra. För att bryta ett eventuellt stigberoende i Malmö stads organisation föreslår vi ett större mod att våga planera, besluta och testa olika åtgärder som främjar hållbar utveckling. Detta kan leda till att Malmö stad kan arbeta effektivt för en förändring från konventionell transportplanering till hållbar mobilitet. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate and create an understanding of how the City of Malmö works with sustainable mobility, how it is implemented and what challenges may arise. This is to increase the knowledge of planners and others who deal with issues of sustainable mobility. The empirical material for the study is based on a document analysis of policy and strategy documents, as well as a qualitative interview study involving five och officials from three administrative departments of the City of Malmö. Using Banister's (2008) four policy principles for sustainable mobility - technology, demand management, land usedevelopment and acceptance - and the theory of path dependency, the City of Malmö's work on sustainable mobility is analyzed. The conclusion is that the complexity of the concept of sustainable mobility contributes to different interpretations of what the concept entails, which in turn can lead to unclear policies and strategies. These challenges can lead to slow decision-making and slow implementation of measures, as explained by the theory of path dependency. We describe this as a feedback loop, as the challenges both influence and are influenced by each other. To break the potential path dependence within the organization of the City of Malmö, we propose a more courageous approach to planning, decision-making, and testing various measures that promote sustainable development. This may enable the City of Malmö to effectively work towards a shift from conventional transportation planning to sustainable mobility.

Barns mobilitet och möjlighet att på egen hand ta sig runt i staden har minskat och begränsas idag i stor utsträckning av otrygga trafiksituationer. I och med sin begränsade oberoende mobilitet exkluderas barn från stadsrummet och dess faciliteter. Oberoende mobilitet kan relateras till flera dimensioner av barns sociala, fysiska, psykiska och kognitiva välmående. Syftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt autonoma bussar kan bidra till barns oberoende mobilitet och med hjälp av barns upplevelser och erfarenheter bidra med insikter i detta inför införandet av autonoma bussar i städer och kollektivtrafiksystem. För att göra det besvaras frågeställningarna “Hur kan autonoma bussar i transportsystemet bidra till barns oberoende mobilitet?” och “Vilka förutsättningar är nödvändiga för att autonoma bussar ska bidra till barns oberoende mobilitet?”. Undersökningen utgår från ett fall av införande av autonoma bussar i stadsmiljö och för att besvara frågeställningarna genomfördes med elever på en grundskola fokusgrupper med syfte att inhämta deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Resultatet tyder på att införandet av autonoma bussar i ett urbant område kan bidra till barns oberoende mobilitet på flera sätt och att bussarna har vissa egenskaper som gör att de kan anpassas till barns förutsättningar. Insikter från studien kan bidra till en förståelse för hur, från barns eget perspektiv, oberoende mobilitet kan gynnas av autonoma bussar i kollektivtrafiken, samt hur tjänsten behöver utvecklas för att anpassas till denna användargrupp när autonoma bussar i större utsträckning ska implementeras i staden. / Children's mobility and the opportunity to get around the city on their own has decreased and is today limited to a large extent by unsafe traffic situations. Due to their limited independent mobility, children are excluded from the urban space and its facilities. Independent mobility can be related to several dimensions of children's social, physical, mental and cognitive wellbeing. The purpose of the study is to investigate if and in what way autonomous buses can contribute to children's independent mobility and, using children's experiences, provide insights into this before the introduction of autonomous buses in cities and public transport systems. To do so, the two research questions "How can autonomous buses in the transport system contribute to children's independent mobility?"and "What prerequisites are necessary for autonomous buses to contribute to children's independent mobility?" are answered. The survey is based on a case of introduction of autonomous buses in urban environments and to answer the questions three focus groups with students in a primary school were conducted with the aim of gaining the participants' experiences. The results indicate that the introduction of autonomous buses in an urban area can contribute to children's independent mobility in several ways and that the buses have certain characteristics that enable them to be adapted to children's conditions. Insights from the study can contribute to an understanding of in what way, from children's own perspective, independent mobility can benefit from autonomous buses in public transport, and how the service needs to be developed to adapt to this user group when autonomous buses are to be implemented to a greater extent in the city.

Sammanfattning Mobilitetsplaneringen har växt fram från globala trender som stärks av urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och nya mobilitetsbehov. Mobilitetsplaneringen framför nya krav gällande sociala, ekonomiska och hållbara aspekter och är i behov av nya mobilitetslösningar. Bäst praktik, används inom internationella och nationella nätverk, för att dela nya lösningar, processer och innovationer. En mobilitetslösning som delas genom kunskapsdelningsmetoden bäst praktik, är det nya fenomenet mobilitetshus. Idag saknas en gemensam definition av mobilitetshus, vilket skapar oklarhet för mobilitetsplaneringen. Syftet med studien är att undersöka fenomenet mobilitetshus; dels vilken funktion ett mobilitetshus är tänkt att fylla och vilka transportbehov det är tänkt att adressera och dels att undersöka planeringen av bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studien undersöker exempel på befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige. Studiens valda metoder grundas av befintlig teori och metodologi gällande bäst praktik. Kunskapsdelningen av bäst praktik kommer att förstås som en diskursiv process. Metoderna har ett förhållningssätt till befintlig data som innefattar Sveriges planering av det nya fenomenet mobilitetshus. Genom dokumentstudie, litteraturstudie och platsbesök, samlas en omfattande data för bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studiens resultat för de empiriska frågeställningarna delger att det finns en otydlighet av mobilitetshus definition och innehåll. Studien konstaterar att det saknas uppföljningsdokument, som redogör mobilitetshusens inverkan, resultat och funktion i staden. Studien rekommenderar att planeringen med bäst praktik angående mobilitetshus skulle kunna underlättas, genom att skapagemensamma förståelser av vad för “problem” mobilitetshus ska förväntas lösa i staden. I studien framkommer även att bäst praktik som kunskapsdelningsmetod, bidrar till en läroprocess. Lärprocessen tydliggörs vid undersökningen av befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige.

Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.