Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande.

This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.

Mobility Management (MM) eftersträvar ett helhetstänk där all samhällsplanering bedöms påverka trafikflöden och resmönstren. Områden som traditionellt inte tillhör trafikplanering anses inom konceptet Mobility Management vara medskapare i att nå effektiv mobilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka konceptets ursprung och dess innebörd, med tonvikt på de argument som åberopas för att få människor att ändra sitt resebeteende i hållbar riktning. Jag jämför även Mobility Management med tidigare planeringideal för att placera konceptet i ett sammanhang och finna ursprunget till idéerna. Genom att läsa dokument från nätverket Möjligheter med Mobility Management i Samhället (MMMiS), Trafikverket, SKL, Trivector och regeringen bildar jag en uppfattning om Mobility Managements innebörd i Sverige idag och sökte granska innehållet efter generella drag. Uppsatsen är därigenom en dokumentsanalys och en kvalitativstudie av Mobility Management. I uppsatsen finner jag att Mobility Management som koncept inte står ensamt mot sitt ursprung och innebörden är inte helt frånskild från tidigare trafikplanering. Skillnaden är dock att vi nu tydligare kan se att trafikplanering och övrig samhällsplanering hör samman.

No description available.

Detta arbete handlar om färdmedelsvalen som människor som verkar i Karlstads universitetsområde gör. Med anslutning till samhällsplaneringen har vi valt att göra detta utifrån tre olika livskategorier: ålder, kön och sysselsättning. Med underlag av bland annat Gottfridssons två avhandlingar, “Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar: en studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel” och “Värmlänningar i rörelse”, samt Krantz avhandling “Rörlighetens mångfald och förändring: befolkningens dagliga resande i Sverige 1978 och 1996”, ska frågeställningen kunna besvaras, som lyder: “Vad påverkar valet av färdmedel hos studenter och anställda i Karlstads universitetsområde?”.   Denna studie genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod. Genom enkätundersökningar på 150 respondenter så gjordes det möjligt för detta arbete att utföras. Denna studie visade att i princip alla respondenter hade olika kunskaper, värderingar, förutsättningar och tankar angående deras färdmedelsval till Karlstads universitetsområde. Respondenterna uppgav många olika faktorer som var avgörande för deras färdval, bland dessa fanns tid, familje benägenheter, vädret och tillgången till kollektivtrafiken.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret. Även virus kan följa med den privata enheten in på företagets nätverk och orsaka skada. Det gäller för företagen att på bästa sätt skydda sin data samtidigt som den anställde får jobba ifrån sin egen enhet. Detta kan lösas genom teknik och policys, vilket ställer höga krav på att tekniken är säker. Frågeställningen i denna uppsats handlar om hur en teknisk lösning kan väljas så att den uppfyller verksamhetens huvudsakliga behov och dessutom gör användarna nöjda. En kvalitativ studie har utförts med en fallstudie ute på ett företag. Syftet är att identifiera kriterier som företaget och användaren har och med hjälp av dessa bedöma tekniska lösningar på ett tydligt sätt. Detta för att göra det lätt att förstå vad som finns ute på marknaden just nu och hur de förhåller sig till kriterierna. I analysen identifieras kriterierna och en bedömning av hur respektive teknik hanterar de utvalda kriterierna utförs. Slutsatsen blir att verksamheten behöver bedöma hur viktiga de identifierade utvärderingskriterierna är för dem och utifrån det välja en teknisk lösning som passar verksamheten. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde.</p><p>Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt.</p><p>Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag. Framförallt visade resultaten från undersökningen att fenomenet tar en väldigt stor plats i människors liv idag. Majoriteten av respondenterna i studien kunde inte tänka sig ett liv utan Internet, och trenden visade att de som nyttjade trådlösa eller på andra sätt mobila tekniker för att få åtkomst till Internet både hade högre användningsfrekvens och större spektrum tjänster som de nyttjade frekvent.</p>

<p>Sammanfattning.</p><p>Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land.</p><p>Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa.</p><p>EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner.</p><p>Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete.</p>

Sammanfattning. Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land. Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa. EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner. Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv. Målet är att studien ska bidra med kunskap om hur ledarskapet kan tillämpas för att tillfredsställa medarbetares behov samt för att främja trivsel, engagemang och produktivitet i arbetslivet. Med bakgrund av en teoretisk referensram ämnar studien fungera som underlag och ge råd samt vägledning åt ledare i företag som nu och i framtiden anammar ett mobilt arbetsliv som arbetsform. Studien har en deduktiv ansats och utfördes genom en kvalitativ fallstudie på Microsoft Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från företagets marknads- samt finansavdelning. Studiens slutsatser har dragits genom att tolka och analysera studiens teoretiska referensram gentemot det empiriska materialet. Slutsatserna visar att det mobila arbetssättet uppskattas, men att det nu blir ännu viktigare med uppstyrda fysiska interaktioner. Vi finner att ledare, genom att uppmuntra till sociala aktiviteter, visa uppskattning på såväl individ- som resultatnivå, visa stöd och ge återkoppling på utfört arbete samt skapa möjligheter för medarbetaren att utvecklas kan bidra till att uppnå medarbetares behov. Vi finner att medarbetare i mobila arbetsliv gärna klustrar sig på arbetsplatsen och sitter med samma människor på samma plats varje dag för att uppnå behovet av samhörighet. Studiens rekommendationer är att ledare samordnar återkommande sociala aktiviteter såväl inom närmaste arbetsgruppen som i organisationen i stort. För att uppnå behovet av personligt värde rekommenderar vi att ledare främst fokuserar på att ge beröm och feedback personligen snarare än via digitala kommunikationsverktyg. Vad gäller behovet av personlig utveckling rekommenderar vi kontinuerligt inbokade "feedback-möten" för att gå igenom individens personliga mål och utvecklingsmöjligheter.