Lithic artifacts are used in the understanding of human history. In order to do so, analyses and categorizations are made of the artifacts with the use of several methods and terminology. In this thesis, the minimum analytical nodule analysis (MANA) is used as method to analyze assemblages of lithic artifacts from 16 archaeological sites in Sweden. The sites date to Middle Mesolithic (c. 6800–5500 BC) and Late Mesolithic (c. 5500–3900 BC). The aim is to try to understand activities at the sites, and the theory of social organization is used. The results of the study indicate that it is possible to divide the sites into three types based on activity scenarios. In addition to this, the words ‘mobility’ and ‘sedentism’ are problematized in an attempt to understand how mobility and sedentism can be interpreted, both in the light of previous research and based on the results of this study. / Litiska artefakter används i förståelsen av människans historia. För att göra det, görs analyser och kategoriseringar av materialet med användning av flertalet metoder och terminologi. I den här uppsatsen, används minimum analytical nodule analysis (MANA) som metod för att analysera samlingar av litiska artefakter från 16 arkeologiska platser (eng. sites) i Sverige. Platserna är daterade till mellanmesolitikum (ca 6800–5500 f.Kr.) och senmesolitikum (ca 5500–3900 f.Kr.). Syftet är att försöka förstå aktiviteter på platserna, och teorin om social organisation används. Studiens resultat indikerar att det är möjligt att dela in platserna i tre typer baserat på aktivitetsscenarion. Därtill, problematiseras orden ’mobilitet’ och ’sedentism’ i ett försök att förstå hur mobilitet och sedentism kan tolkas, både i ljuset av tidigare forskning och baserat på resultaten av den här studien.