Today, anyone who has access to a mobile phone with a camera can provide information to others wherever, whenever. The mobile phone was crucial for the news reporting during the Arab Spring, when everyone had the possibility to reach out to the world through social media. During the terrorist attack in theatre Le Bataclan in Paris in November 2015, the only videos recorded from the happenings were with mobile phones, videos that later on echoed throughout the world. Mobile journalism, or MOJO, is a form of journalism that implies that the journalists record and edit the news reports by only using a mobile phone. Today, Sveriges Television are using MOJOs, and this report tells how they practically use their mobile phones in news reporting. It also tells the difference between a news report recorded with a mobile phone, and a news report recorded with a professional camera. The thesis is made using a qualitative method, where semi-structured interviews and Jakob Nielsen’s usability testing has been used. The result shows that a mobile phone is a very effective resource to reach out to an audience in a fast and effective way, and the respondents thought that the quality was good enough to use in news programs. / Idag kan vem som helst som har tillgång till en mobiltelefon med kamera nå ut med information när som helst, var som helst. Mobiltelefonen var avgörande för nyhetsrapporteringen under den arabiska våren, då alla hade möjlighet att nå ut med information genom sociala medier. Vid terrorattentatet i teatern Le Bataclan i Paris i november 2015 är det enda rörliga materialet från händelserna inspelade med mobiltelefoner, som sedan gav eko i hela världen. Mobiljournalistik, eller MOJO som det också kallas, är en form av journalistik som innebär att journalisterna på egen hand spelar in och redigerar nyhetsinslag enbart genom att använda sig av mobiltelefonen. Sveriges Television har medarbetare som använder sig av mobiljournalistik i yrkeslivet, och denna rapport behandlar hur Sveriges Television praktiskt använder mobiltelefonen i nyhetsrapportering. Den berättar även hur stor skillnad det är på ett nyhetsinslag som är inspelat med mobiltelefonen, och ett nyhetsinslag som är inspelat med en professionell kamera. Rapporten är uppbyggd med en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer och användartester utifrån Jakob Nielsens modell har använts. Resultatet visar att mobiltelefonen är ett mycket bra hjälpmedel för att nå ut information snabbt och effektivt, och resultatet blir i dagsläget så bra att respondenterna kan tänka sig att se det i nyhetsprogrammen.

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk. / Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 2000.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. Göteborg : Univ., 2003.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Tidigare studier betonar vikten av byteskostnader som spelar en stor roll för konsumenters val av en viss produkt och även påverkar flertal kritiska aspekter för företagets framgång. Dessa byteskostnader anses vara konsumentspecifika och skiljer sig åt beroende på bransch, demografiska faktorer och konsumentens preferenser. Generation är en faktor som inte har lyfts bland tidigare studier gällande val av mobiltelefon. Studien kommer därför att analysera och kontrollera ifall byteskostnader påverkas av konsumenternas generation. Därav är syftet med studien är att förklara hur byteskostnader i den svenska mobiltelefonbranschen inverkar vid ett eventuellt byte av mobiltelefon, under förutsättning av konsumentens ålder. För att besvara syftet har tidigare litteraturer och forskning använts, som definierar olika typer av byteskostnader. Liknande metod har använts hos de olika generationsgrupperna för att beskriva vad som klassificerar respektive generation gällande teknologi och olika beslutsval. Teorin avslutas med en modell som ger en helhetsbild på de olika punkter studien kommer att tangera samt hypoteser som har skapats från tre specifika byteskostnader. En kvantitativ metodval har använts i form av enkätundersökning för att analysera om och hur generationerna påverkar byteskostnaderna. En deskriptiv analys och en regressions analys har även genomförts för att besvara studiens hypotes samt för att bevisa att den är statistiskt säkerställd. Resultatet påvisade att det finns ett eventuellt samband mellan generation och byteskostnader men att de tre specifika byteskostnader som hypotes prövades inte har någon påverkan på generation.

No description available.