Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem. Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook. Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook.

Syftet med denna studie var att öka kunskap kring härskartekniker som maktutövning på arbetsplatsen med fokus på ungas upplevelser. Även att undersöka om ålder och kön spelar någon roll för hur de blir bemötta samt vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och mäns upplevelser. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: 1) På vilket sätt framträder härskarteknikerna på arbetsplatsen och på vilket sätt skiljer sig olika arbetsplatser när det kommer till härskartekniker som maktutövning? 2) Vad är det som utmärker de som har makt på arbetsplatsen enligt respondenterna? 3) Hur upplever respondenterna sin ålder och köns påverkan för hur de har blivit bemötta på arbetsplatsen och vilka skillnader och likheter finns det bland kvinnor och mäns upplevelser? Det är en kvalitativ studie som består utav sex intervjuer. Resultatet visade hur härskartekniker framträder på arbetsplatsen och att de som respondenterna upplever har mer makt på arbetsplatsen är mer erfarna, har mycket kunskap, mer ansvar, äldre och chefer. Viktigt att notera var att det inte alltid var just chefer som använde sig utav maktutövning utan det var även de som hade mer ansvar än andra exempelvis skiftledare och kockar. Kön spelar roll för hur respondenterna blivit bemötta på arbetsplatsen på så sätt att kvinnorna har haft lite högre krav och mer förväntningar på sig. Även ålder har spelat en roll för hur de blivit bemötta men på både gott och ont. I vissa fall gör åldern att man inte blir lika lyssnad på men i vissa fall om man är ung och ny kanske man får mer överseende och att personer runt om är medvetna om att man inte är lika erfaren som de äldre kollegorna. De tydligaste skillnader och likheterna mellan kvinnor och mäns upplevelser var att ingen hade varit med om våld eller hot om våld och endast kvinnor hade varit med om objektifiering. Sedan skiljde sig arbetsplatserna från varandra när det kom till härskartekniker och maktutövning. Inom restaurangbranschen verkar det råda tydliga hierarkier och det är vanligt med objektifiering.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Syftet med studien var att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledares utövande av härskartekniker. Dessutom studerades vilka härskartekniker som av medarbetare upplevdes mest förekommande från ledare. Genom en enkätundersökning studerades arbetstillfredsställelse i förhållande till härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Resultatet visade en negativ korrelation mellan härskartekniker och arbetstillfredsställelse. En multipel regressionsanalys visade att förlöjligande starkast predicerade arbetstillfredsställelse. En ANOVA följt av ett post-hoc testvisade att osynliggörande upplevdes mest frekvent. Slutsatsen var att ledares användande av härskartekniker primärt har en negativ effekt på medarbetarens arbetstillfredsställelse, och att det därmed bör finnas ett organisatoriskt intresse i att uppmärksamma och arbeta förebyggande med härskartekniker. / The purpose of this study was to investigate the relationship between job satisfaction and leaders’ practices of master suppression techniques from an employee perspective. Further, the master suppression techniques most frequently experienced were studied. A survey was conducted to investigate job satisfaction in relation to following master suppression techniques; making invisible, ridicule, withhold information, double bind andheap blame/put to shame. Results showed that there was a negative correlation between job satisfaction and master suppression techniques. A multiple regression showed that the strongest predictor for job satisfaction was “ridicule”. Furthermore, an ANOVA followed by a post-hoc test showed that the master suppression technique “making invisible” was used most by leaders based on employees’ experience. In conclusion, master suppression techniques overall have a negative effect on employees’ job satisfaction. Therefore, there should be an organizational interest in noticing and working preventively with master suppression techniques.