Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.

Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljansom vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för huranvändare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer attdelta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekteller kategorisera data.I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyracrowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår frånKaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande ochmotivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats somanvänds för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellancrowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittarockså på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell.Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället treprimära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i sammautsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbaramotivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externavärderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom menskillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andrafaktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriverskillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn attmarknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd förKaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier. / Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’swill to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part ofcreating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project orcategorize data.In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of fourcrowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation.In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation thataims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivationalfactors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions toexamine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences andsimilarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’toffer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s etal. motivation model.Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in thisstudy. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between thetwo categories, where the motivational factors, human capital advancement and actionsignificance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. Thesecond pattern we found similarities within but differences between the categories, showed thatthe motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern,differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among othermotivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found supportfor Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.