I specialpedagogens uppdrag ingår det att medverka i att stödja och utveckla undervisningens kvalité. Specialpedagogiska insatser påverkas av sin kontext och specialpedagogiken innefattar ett komplext forskningsområde. Den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsan ska värna om elevernas extra stöd. Alla samhällsmedborgare i Sverige förväntas kunna läsa och skriva, men elever med dyslexi möter ofta hinder i lärmiljön och för skolan finns det både utmaningar och dilemman i samband med kunskapsutvecklingen för elever med dyslexi. Kan ett ökat fokus på elevens styrkor ge fördelar i kunskapsutvecklingen för elever med dyslexi? Denna studies syfte är att bidra till kunskap om hur de styrkor elever med dyslexi besitter kan tillvaratas i ämnesundervisning och undersökningen är en intervjustudie där halvstrukturerade intervjuer använts. Tre elever med dyslexi, tre ämneslärare i svenska och tre specialpedagoger i grundskolan, deltar i studien. Studiens resultat visar hur specialpedagoger och ämneslärare synliggör de styrkor en elev med dyslexi har, främst genom samtal men även genom observationer och testmaterial. Vidare visar studiens resultat att specialpedagoger och ämneslärare i sitt arbete med att möta elevens styrkor i undervisning och uppgifter, gör det genom att de använder en inkluderande och kompenserande undervisning. Eleverna i undersökningen upplever att de anpassningar som förekommer i undervisningen främst är kopplade till deras intresse och muntlig förmåga, men att anpassningar i övrigt sker utifrån deras behov och inte deras styrkor.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur elever och lärare uppfattar och samtalar om motivation och välmående, i förhållande till positiv psykologi. Som avgränsning har vi valt att undersöka elevers och lärares uppfattningar om interventionskursen Studera starkt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre elever som deltagit i och fyra lärare som undervisat i interventionskursen Studera starkt. Empirin har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har haft positiv inverkan på elevernas motivation till att gå kursen Studera starkt.Elevernas motivation påverkades negativt av ett antal faktorer som hörde till kursen Studera starkts upplägg, såsom lektionstid och att kursen inte var betygsgrundande. Studera starkt har bidragit till ett gemensamt språk mellan lärare och elev, vilket gynnat elevers välmående. Välmåendet går att definiera som både ett fysiskt och psykiskt välmående och har en central del i lektionsinnehåll och upplägg i musikundervisningen på den undersökta gymnasieskolan. Dock används inte välmående som ett begrepp i undervisningen på skolan. Detta självständiga arbete visar att en kurs i positiv psykologi kan vara givande för gymnasieelevers välmående. Arbetet kan delvis också visa vilka faktorer och ramar som bidrar till att elever känner sig motiverade att gå en kurs i positiv psykologi. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils and teachers perceive and talk about motivation and well-being, in relation to positive psychology. We have chosen to examine high school pupils’ and teachers’ perceptions of the intervention course Study with Strength. We have used a qualitative method to investigate the topic and we have conducted semi-structured interviews with three pupils who participated in the course and four teachers who taught the course Study with Strength. The interviews have been transcribed and analyzed based on a phenomenographic research approach. The results show that a good relationship between pupil and teacher has a positive impact on the pupils’ motivation to study the course Study with Strength. The pupils’ motivation was negatively affected by several factors related to the course structure. The course Study with Strength has contributed to a common language between teacher and pupil, which has benefited pupils’ well-being. Well-being can be seen as both physical and mental well-being and has a central part in lessons and the structure of music education on the school where the course Study with Strength was being taught. However, well-being is not used as a central concept in teaching at the school. This study shows that a course in positive psychology can be beneficial for high school pupils’ well-being. The study also shows which elements and frameworks contribute to pupils feeling motivated to study a course in positive psychology.