No description available.

This thesis examines some special education teachers with experiences of childrendiagnosed with dyscalculia. Problems with mathematics at school may occur to allchildren in all schools. It is therefore important that the teacher knows the variousdisabilities that teachers may encounter. The study is based on four randomlyselected special education teachers, all-working at schools that are related to amedium-sized Swedish town. This work will immerse in the knowledge ofdyscalculia among four special education teachers.The interviews revealed that all special education teachers felt that dyscalculiainvolves specific difficulties in mathematics, their views on dyscalculia is consistentwith current research. Special Educators also agreed that students with dyscalculiamust be treated with sensitivity, because students with dyscalculia may be atdifferent skill levels from day to day. Special Educators prefer that laboratorymethods are used with concrete materials where students can hear and talkmathematics.The implementation of the work has been done through qualitative interviews withfour special education teachers unknown to the interviewer. Through interviews,special education teachers approach to diagnosis of dyscalculia, and what practicesspecial educators use to meet students with dyscalculia. The focus is also on howspecial education teachers acquire knowledge of dyscalculia, as it continuously,new research and new research findings. / Arbetets syfte har varit att undersöka fyra specialpedagogers erfarenheter,kunskaper och tillvägagångssätt beträffande den matematiska diagnosendyskalkyli. För att ta tillvara på specialpedagogernas erfarenheter användessemistrukturerade intervjufrågor, detta för att kunna ställa ostrukturerade frågoroch nå djupare på specifika erfarenheter som specialpedagogerna hade. Resultatenav de fyra intervjuerna har sammanfattats och redovisats utifrån de fyrafrågeställningarna. De resultat som forskaren kommit fram till i undersökningen,gäller dels hur specialpedagogerna uppfattar dyskalkyli, dels vilka olika arbetsmetoderspecialpedagogerna använder när de stödjer elever med dyskalkyli.Samtliga specialpedagoger var eniga om att dyskalkyli gäller matematiksvårigheter.Specialpedagogerna använder ofta ett laboratoriskt och praktiskt arbetssätt medelever med dyskalkyli. Studien drar även slutsatser beträffande specialpedagogernastillvägagångssätt för att tillgodogöra sig kunskaper om dyskalkyli.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen. För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott. Då det inte finns mycket tidigare forskning kring just samband mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa, samt uppsatsens omfång finns det inte många slutsatser men en del öppningar till fortsatt forskning. / 2010ht4752

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning. I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser. Slutligen analyseras forskning och intervjuresultat i diskussionskapitlet. Dyskalkyli visade sig vara ett svårtolkat begrepp, något som även framkom i intervjuerna med lärarna. De var dock eniga om att dyskalkyli är matematikens motsvarighet till dyslexi. De intervjuade lärarnas uppfattning gällande elever med dyskalkyli var att man måste utgå från varje elevs specifika svårighet. Att använda sig av konkret material ansåg de är mycket viktigt i arbetet med elever med dyskalkyli.

Ett problem inom svenska skolor är att resultaten inom matematik sjunker enligt Pisas test. Vi ville därför i vår studie få reda på mer kring dessa orsaker kring varför resultaten sjunker samt hur man kan upptäcka de eventuella matematiksvårigheterna. Vi har därför gjort en kunskapsöversikt för att med hjälp utav tidigare forskning få syn på vad det finns för orsaker till matematiksvårigheter, samt hur de olika matematiksvårigheterna yttrar sig. Vi har i dennastudie använt oss av åtta vetenskapliga texter där målet var att få med ett så brett åldersspann som möjligt. I våra texter har vi sett intressanta resultat från förskola upp till niondeklass.Resultaten visar på våra misstankar kring att det finns matematiksvårigheter och att dessa redan kan upptäckas så tidigt som i förskolan. En orsak till matematiksvårigheter är dyskalkyli. Denna svårighet grundar sig i att man har svårigheter i de aritmetiska färdigheterna vilket kopplas till neurologiska defekter. Däremot gör det inte elever oförmögna att utveckla de aritmetiska kunskaper, men de kan däremot behöva extra stöd.

<p>I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli.</p><p>Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet.</p><p>Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.</p>

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli. Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet. Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.  I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då special­pedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av special­pedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.