Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas. Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux. Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval. I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.

Vägledning kan ske på livets alla plan. I professionell vägledning används verktyg för att strukturera upp och hjälpa den sökande i deras behov. En utbildning som leder till vägledarkompetens är studie- och yrkesvägledarprogrammet. Denna studie har syftat till att försöka förstå hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med metoder, modeller, karriärteorier och samtalsfärdigheter som de fått utbildning i. Studien har även avsett att analysera utsträckningen av användandet utifrån ett retroperspektiv från deras utbildningstid. Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit Svedbergs (2007) Läranderum med fyra lärandedimensioner. För att söka förståelse för hur vägledningsverktygen används har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare inom högskolan. I studien framkom det att vägledarna främst uttryckte att de använder sig av Egans samtalsmodell och samtalsfärdigheter i vägledning. Karrärteorier och övriga metoder och modeller används inte i samma utsträckning. Enligt studien är orsaken bakom detta att Egans samtalsmodell lärdes ut på ett sätt som bidragit till att alla dimensioner i läranderummet blev tillgodosedda i motsats till de övriga verktygen som tolkats ha haft ett kollapsat läranderum under inlärningen.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i Stockholmsområdet upplever hur processen och övergången för elever med autism som gör sitt gymnasieval går till. Vidare också om denna process leder till övervägda gymnasieval. Dessutom söker studien svar på om studie- och yrkesvägledare anser att de har relevant utbildningsbakgrund för att kunna vägleda elever med autism. Processen kring gymnasievalet för elever med autism är ofta mångfacetterad och samordning med professionerna på avlämnande skola och samarbete med mottagande skola är två nyckelfaktorer. Majoriteten av respondenterna uttrycker att de inte fick tillräckligt med utbildning på studie- och yrkesvägledarprogrammet för att möta elever med autism. Slutligen visar studien också att studie- och yrkesvägledarna upplever att vårdnadshavares roll i övergången från grundskola till gymnasium ofta är central och de belyser att vårdnadshavare ofta känner oro kring övergången.

Antalet individer som står utanför arbetsmarknaden ökar och anledningarna till detta är av både psykisk och fysisk karaktär. De som jobbar med att hjälpa och vägleda dessa individer tillbaka alternativt för första gången till arbete är urvalet för denna studie där vi siktat in osspå att få ökad förståelse för arbetet med detta klientel. Vår uppfattning är att tidigare studier inte skildrat en konkret bild av hur det verkliga och praktiska arbetet med individer i rehabiliteringsprocesser ser ut samt huruvida det är av vikt att vägledaren innehar en studie och yrkesvägledningsexamen. Denna kunskapslucka avsåg vi att fylla med hjälp av sju kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med någon form av vägledning med den nämnda klientgruppen. I studien så framgår det en enad upplevelse från våra intervjupersoner om att arbetet är väldigt individuellt upplagt då allt utgår från individen dem har framför sig och vad just den behöver. Utifrån en konstruktivistisk syn på vägledning och teoretiska begrepp som Empowerment och KASAM har vi fått en tydligare bild av hur deras arbete ser ut. Med hjälp av kartläggningar, struktur och tydlighet så byggs studiens intervjupersoners samtal samt möten upp med klienterna där resultatet visar att tid och pengar inte alltid tillgodoses i överflöd. Emperin tillsammans med tidigare forskning visar att med en öppenhet och nyfikenhet för klienternas historier så blir det alltmer tydligt var processen kan börja för att på bästa sätt få individen mot att påbörja en sysselsättning, vilket i sin tur är viktigt för individens egen makt och självständighet samt för samhället i stort. Resultatet skildrar även en bild av att en examen inom studie- och yrkesvägledning inte är ett krav eller ett måste för att arbeta inom vägledningen i rehabiliteringsprocesser. Dock ser vi att en utbildad studie- och yrkesvägledare med dess perspektiv och breda kompetens är något som är fördelaktigt i det nämnda arbetet.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ”vanliga” elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får. Skolan har lättare att se och planera för elever med synliga handikapp, är en elev rullstolsbunden byggs det om på skolan och ingen kräver att han/hon ska kunna gå. Däremot om en elev med neuropsykiatriska funktionshinder finns på skolan tänker inte alla på hans/hennes handikapp, för det är inte ”synligt”. I stället upplevs eleven ofta som jobbig, stökig och ouppfostrad, där alla kräver att de ska skräpa sig och ingen tar hänsyn till handikappet.I vårt examensarbete vill vi ta reda på hur gymnasievalet ser ut för neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Och vilka kunskaper vi behöver ha som studie- och yrkesvägledare i vårt arbete med neuropsykiatriskt funktionshindrade elever, samt vilka valmöjligheter har neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt, där vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi valde denna metod då vi anser att man under personliga intervjuer får utförligare svar på sina frågor. Våra huvudsakliga intervjupersoner är studie- och yrkesvägledare på grundskolan och elever med neuropsykiatriskt funktionshinder. För att få en helhetsbild av hur gymnasievalet ser ut, har vi även valt att intervjua tre personer från Malmö Stad som är delaktiga i elevernas gymnasieval.Enligt läroplanen Lpo94 är det skolans uppgift att se till att alla elever känner sig lika mycket värda. De ska tas hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Genom de intervjuer vi gjort, har vi kommit fram till att skolan oftast inte följer läroplanen. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att elever med neuropsykiatriska funktionshinder har samma valmöjligheter som andra elever, medan deras grundförutsättningar kan vara annorlunda. Av de studie- och yrkesvägledarna vi intervjuat har det framkommit att resursfördelningen ser olika ut på Malmö Stads grundskolor. Vissa skolor har mindre undervisningsgrupper för elever med särskilt behov, medan andra låter de eleverna gå i vanliga klasser. I vår undersökning framkom det att en elev med neuropsykiatriska funktionshinder behöver en diagnos för att få den hjälp han/hon har rätt till enligt lagen. / Pupils with difficulties

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal. Vanligast var att vägledare och elev sitter snett eller mitt emot varandra vid samtal och där eleverna enligt vägledarna kan anpassa sin position genom att kunna välja mellan flera olika utplacerade sittplatser i rummet.En arbetsmiljöaspekt som undersöktes var ljudnivån och där vägledarna kunde uppleva rummen som antingen lyhörda eller att ljudnivån utanför inverkade störande på deras arbete eller vid samtal med elever. Belysning och tillgång till dagsljus i rummen skiljde sig mycket åt mellan skolorna där en del av de undersökta rummen saknade dagsljus helt och där andra rum möjliggjorde för både dags- och solljus. Studien visar vidare att inget av de undersökta arbetsrummen har två fönster i vinkel vilket kan möjliggöra för det speciella dagsljus som är nödvändigt för vår biologiska och fysiologiska hälsa. Samtliga vägledare i denna studie arbetade på mer än en skola vilket ofta hängde samman med möjligheten att kunna inneha eller införskaffa levandes växter i rummet och där även tillgången till dagsljus spelade roll.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvägledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vägledare på gymnasieskolor i en medelstor stad i Skåne. Studiens huvudsakliga resultat är att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns några specifika riktlinjer från varken styrdokument, rektor eller vägledaren själv för hur vägledaren ska hantera omvalen, något som utgör ett stort problem för vägledarna. Studien har i analysen även lyckats urskilja fem olika roller vägledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har också kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte är kompatibel med de Allmänna råden för studievägledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vägledare, roll, riktlinjer

No description available.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning. Bland de praktiska verktyg och metoder för genusmedveten vägledning vi ger prov på finns både tankeövningar och utvärderingar för vägledaren själv samt praktiska verktyg att använ-das i mötet med den sökande. Därtill analyseras existerande vägledningsmodeller inom studie- och yrkesvägledning ur ett genusperspektiv och därigenom förs en diskussion kring genusmedveten väg-ledning. Vi reflekterar över att individcentrerad vägledning ser ut att vara dominerande på Malmö Högskolas Studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi anser att den individcen-trerade vägledningen är problematisk om påverkansfaktorer, som exempelvis genus, ska kunna synliggöras. För att kunna arbeta med vägledning integrerat med ett genusmed-vetet förhållningssätt så tror vi att ett paradigmskifte är nödvändigt. Vi skulle gärna se att vägledningens två perspektiv, det individcentrerade och det samhällscentrerade, smälter samman i något som vi kallar medveten vägledning: det medvetandegörande perspektivet. / The main purpose of this study is to illustrate practical methods for working with gen-der-sensitive guidance. To implement this, a person with a bachelor’s degree in gender studies has shared her thoughts on equality, neutrality and methods. Also, one study informant and one career counselor gave their approach and thoughts on gender-sensitive guidance. In addition, literature and method books for gender studies have been used. In this study we compile our newfound knowledge of gender and guidance. The practical tools and techniques we provide contain samples of exercises and evalua-tions for the counselor along with exercises and methods to be used in the meeting with the applicant.In addition an analysis of existing guidance models is made from a gender perspec-tive. We discuss the individual centered guidance which is seen as a prevailing paradigm of Malmö University. We believe the individual based career guidance to be problematic when influences such as gender are taken into account. In order to work with guidance integrated with a gender conscious approach, we believe that a paradigm shift is necessary. We suggest the two perspectives of career guidance, the individual-centered and societal perspective, come together in a third perspective: a perspective to create awareness.