Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning har olika förutsättningar att ge god handledning utifrån tillgång till information, stöd och resurser. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de förutsättningar sjuksköterskor upplevde sig ha vid handledning av sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien hade en beskrivande design med en kvalitativ deduktiv ansats. Som teoretiskt ramverk användes Kanters teori gällande strukturell empowerment. Tio legitimerade handledande sjuksköterskor som tjänstgjorde på fyra olika medicinavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades under tre kategorier: Tillgång till information, tillgång till stöd och tillgång till resurser utifrån formell och informell makt. Resultatet visade att förutsättningarna varierade vid avdelningarna där studien utfördes. Studiens resultat stödjer Kanters teori angående att tillgång till strukturell empowerment påverkar sjuksköterskans förutsättningar att handleda sjuksköterskestudenter. Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar för att kunna ge god handledning. Dessa handledare hade en specifik handledargrupp som ansvarade för handledningen till sjuksköterskestudenter på avdelningen. Övervägande antalet handledare ansåg dock  att det fanns bristande förutsättningar för handledare att ge god handledning. Tydligaste brist var tillgång till resurser såsom avsatt tid under handledningsperioden för reflektion, feedback och möjlighet till förberedelser inför VFU period. En del av handledarna upplevde att det fanns materiella brister såsom lokala utrymmen och skrivplatser för studenterna. Stöd och bekräftelse från chef ansågs som en viktig förutsättning men stödet var ofta bristfälligt. Stöd från närmaste medarbetare och ett tillåtande arbetsklimat var en viktig förutsättning. Tillgång till information varierade och de flesta handledare ansåg sig få tillräcklig och ändamålsenlig information men de såg även en förbättringspotential. Sammanfattning: Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar att ge god handledning till sjuksköterskestudenterna men övervägande handledare ansåg att det råder brist i förutsättningarna. I huvudsak stöd från chef och medarbetare och avsatt tid före och under VFU period. Nyckelord: Förutsättningar, handledare, handledning, sjuksköterskeutbildning, sjuksköterskor

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning. Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ‟tankeförmågor‟ i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart. Slutligen visar även resultatet att argumentet att nivån på matematik-kunskaper skulle användas som gallringsvektyg kan anses ohållbart då argumentet appliceras på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings Universitet.

Bakgrund: Globalt påverkas miljontals människor av psykisk ohälsa och Japan har en högförekomst, särskilt inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i att minska psykiskohälsa genom personcentrerad vård. Trots globalt erkännande som utvecklingsfrågor stämmer befintligforskning inte alltid överens med klinisk praxis. Sjuksköterskestudenters perspektiv är av vikt för enframtida jämlik vård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att möta patienter med psykiskohälsa i Japan.Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats.Datainsamlingen analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.Resultat: Två teman identifierades: Stigmatisering av psykisk ohälsa och dess inflytande i vården, ochStörre förståelse för psykisk ohälsa.Slutsats: Psykisk ohälsa är en särskilt framträdande samhällelig hälsoutmaning i Japan. Utmaningarsom brist på kontinuitet i vården och otillräcklig kompetens för att hantera psykiska tillståndunderstryker behovet av förbättrad utbildning. Stigmatisering begränsar patientautonomi ochkomplicerar effektiv vård. Forskningen understryker behovet av ökad samhällelig kunskap i Japan ompsykisk ohälsa och föreslår ytterligare studier utifrån patientperspektiv för att förbättra vårdkvaliteten.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen.</p><p>The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen. The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska. Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats framkom sex kategorier; sjuksköterskeutbildningen ger en grund, introduktion på arbetsplatsen, blandade känslor under den första tiden, ansvaret upplevs både positivt och negativt, faktorer på arbetsplatsen och faktorer utanför arbetet.  Slutsatser: Utbildningen ger en grund men förbereder inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt. Mer medicinska kurser och mer praktik skulle förbereda dem bättre. Introduktionerna skiljer sig åt och alla får inte det stöd de behöver. Tydliga riktlinjer skulle göra det möjligt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor att få en bra introduktion. Samtidigt måste nyutexaminerade sjuksköterskor acceptera att det inte går att kunna allt i början.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet. Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet. Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Människor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa. Den transkulturella omvårdnaden innebär att ta hänsyn till patientens kulturella behov. Det har dock visat sig att den utbildning sjuksköterskor får i ämnet är bristfällig. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar omvårdnadssituationen på sjukhus mellan sjuksköterska och patient med olika kulturella bakgrunder. Metod Globaliseringen världen över medför att olika kulturer oftare möts i omvårdnadssituationer, vilket även bidrar till att mer forskning kring ämnet utförs. För att studera ämnet och få en överblick över kunskapsläget, med ett brett och globalt perspektiv, valdes att utföra en forskningsöversikt. 19 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut, lästes och granskades kritiskt av båda författarna. Artiklarna begränsades till att vara originalartiklar, publicerade under de tio senaste åren, skrivna på engelska eller svenska samt ha en hög vetenskaplig kvalitet. De skulle även ha fått ett etiskt godkännande eller ha gjort noggranna etiska överväganden. Resultat Erfarenhet från andra kulturer, intresse av att vilja lära sig och förstå sig på olikheter, kulturell nyfikenhet, en positiv grundinställning samt ens förmåga att kunna tillämpa strategier i interkulturell kommunikationskompetens, kan ses som möjligheter i omvårdnadssituationen. Hur sjuksköterskan var som person kan ses både som en möjlighet eller ett hinder beroende på hennes grad av att vara empatisk, öppen, positiv och flexibel eller om det snarare går att urskilja rasistiska undertoner i hennes värderingar. Andra tänkbara hinder i omvårdnadssituationen var sjuksköterskors bristande kulturella kompetens, deras etnocentriska synsätt, fördomar och användandet av stereotyper. Slutsats Att patienter beter sig olika, beror på att varje människa är unik samt att varje kultur och religion har sina egna normer och förhållningssätt. Kunskaper kring individuella och kulturella skillnader behövs för att kunna utföra en transkulturell omvårdnad. Mer utbildning och resurser krävs för att kunna bemöta patienternas individuella behov, då sjuksköterskeutbildningen inte hängt med i globaliseringen. Grundinställningen och egenskaperna hos sjuksköterskan är betydande för ett lyckat omvårdnadsmöte. Egenskaper som krävs för att vara en bra sjuksköterska är svåra att lära ut. Personliga intervjuer vid intagning till sjuksköterskeutbildningen kan vara en lösning.