Studien tydliggör hur viktigt det är att lärare arbetar med att skapa lärandemiljöer som utvecklar och främjar språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Språklig sårbarhet definieras av Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) som när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Vidare visar studien att det är av yttersta vikt att personal med specialpedagogisk kompetens stöttar lärare och elever. Syftet var att bidra med kunskap om hur några lärare, specialpedagoger och speciallärare uppfattar att de skapar lärandemiljöer som utvecklar och främjar språket för elever i språklig sårbarhet. <ul type="disc">Vad anser lärarna, specialpedagogerna och      speciallärarna att de gör för att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer      som gynnar elevernas språkutveckling? Vilka språkutvecklande aktiviteter i      lärmiljöerna kan iakttas av en utomstående observatör? Får lärarna någon stöttning av      specialpedagog/speciallärare i sitt arbete med elever i språklig      sårbarhet? Om ja, på vilket sätt? Studien har utgått från ett relationellt- och ett sociokulturellt perspektiv. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer till lärare och specialpedagoger samt observationer av lärmiljön. Undanröja hinder, arbeta förebyggande och ha ett relationellt förhållningssätt visar sig i lärarnas svar vara viktigt i verksamheten. Ett relationellt förhållningssätt främjar kunskapsutvecklingen, det är inte individen som bär problemet utan det är miljön som ska anpassas. För att kunna ge elever i språklig sårbarhet goda förutsättningar i sin kunskapsutveckling måste alla som möter dessa elever ha kunskap och förståelse. Genom tydliga mål och vägledning läggs en bra grund för elevernas lärande. Genom formativ bedömning synliggörs elevernas utveckling. Det är viktigt att personal med specialkompetens finns i verksamheten. Man kan i denna studie se att verksamma pedagoger har förståelse för vikten av att arbeta språkstimulerande. Ute i verksamheten syns det att pedagogerna till stor del anpassar lärmiljön utifrån elevernas behov. De flesta lärare anser att de får den stöttning och vägledning som de behöver.

Studiens syfte var att se hur förskolans miljö används till att utforma utbildningen och hur den kan stimulera barns utveckling. Samt även att se hur olika förskolor använder material och lärmiljö. En kvalitativ studie användes genom att intervjua tio förskollärare på två olika förskolor, belägna i olika kommuner. Studien har utformats av två frågeställningar:   -      Hur ser förskollärare på material på olika förskolor? -      Hur används miljön som en del i lärandet?    Miljön i förskolan ska vara en grund för att främja barns utveckling i sociala relationer (Skolverket, 2018). För att stärka vår undersökning så användes ett sociokulturellt perspektiv som ramverk för att koppla till resultat och diskussion.   Vårt resultat visar på att lärmiljön i förskolan formas av människorna som befinner sig i den och den sociala utvecklingen är beroende av miljön. I förskolemiljön är den fysiska miljön och det pedagogiska innehållet intressant för utbildningen, där det pedagogiska innehållet innebär artefakter i form av material. Förskollärarens förhållningssätt och barnsyn är viktig för hur barnen inkluderas i utbildningen i förskolan, där miljö och sociala relationer spelar roll.

Studiens syfte var att undersöka hur åtta förskollärare uttrycker att de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning, för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer fick vi fram det empiriska datamaterialet som ligger till grund för studien. Datamaterialet tematiserades genom färgkodning, vilket resulterade i tre olika teman som sedan analyserades genom den sociokulturella teorin. Resultatet visar att digitala verktyg används i skilda syften, där dokumentation är framträdande. Resultatet visar också att förskollärarna använder sig av olika appar och projektorer för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Studiens slutsats påvisar att förskollärarna värdesätter kollegialt lärande, där de interagerar med varandra för att utveckla sina egna kunskaper kring digitala verktyg och genom dessa skapa en utvecklande lärmiljö för barnen.

Sammanfattning Björnryd, Sara och Gustafsson, Malin (2022). Språklig sårbarhet i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Forskning (Bruce, Ivarsson, Svensson &amp; Sventelius 2016) visar att i den språkliga sårbarheten behövs det finnas en tillgänglig lärmiljö som är anpassad efter barnets språkliga behov och förutsättningar. Pedagoger bör ha ett väl utarbetat samarbete med både specialpedagog och externa kontakter för handledning. Kunskap om tydliggörande pedagogik så som TAKK, bildstöd och schema kan vara avgörande för barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien väntas bidra med ökad kunskap kring barn som befinner sig i språklig sårbarhet.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt språkförskolan respektive den ordinarie förskolan använder för att möta barn i språklig sårbarhet. Frågeställningar: ·       Vilka specialpedagogiska tillvägagångssätt används i den undersökta språkförskolan respektive de undersökta ordinarie förskolorna för att möta barn i språklig sårbarhet?  ·       Hur bedrivs förebyggande arbete i dessa verksamheter för att stötta barn i språklig sårbarhet? ·       Hur kan lärmiljön i dessa verksamheter utformas för att stötta barn i språklig sårbarhet?   Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är tagna i det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och det sociokulturella perspektivet på specialpedagogik.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet i denna studie. Tre specialpedagoger och två förskollärare från ordinarie förskola, samt två specialpedagoger från språkförskolan deltog i studien. Resultatet analyserades och tematiserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Informanterna i studien anser att tidiga insatser är av stor vikt i arbetet med att möta barn i språklig sårbarhet. Vidare visar resultatet att lärmiljön är en pågående process som måste vara föränderlig och anpassningsbar efter barnet. Resultatet pekar också på att pedagogerna bör vara medvetna om hur de bemöter barn i språklig sårbarhet. Informanterna talar om det relationistiska förhållningssättet som präglas av att skapa relationer och samspel. Resultatet påvisar att det finns en tydlig skillnad mellan språkförskolan och den ordinarie förskolan. På språkförskolan håller specialpedagogen i undervisningen medan specialpedagogen på den ordinarie förskolan fungerar mer som en handledare för förskollärare och barnskötare och arbetar inte i barngrupp och med barnen. Gemensamt för språkförskolan och den ordinarie förskolan är att båda har ett behov och en önskan av ett samarbete med externa professioner så som BHV, logoped och psykolog.   Specialpedagogiska implikationer Vi har funnit tre betydelsefulla specialpedagogiska implikationer. För det första vikten av tidiga insatser, för det andra kunskap om tydliggörande pedagogik samt pedagogers förhållningssätt och slutligen samarbetet mellan olika externa professioner.

Sammanfattning/Abstract Alexis, Marie och Gustafsson, Camilla (2023). Fysisk lärmiljö och specialpedagogiska insatser - en studie om hur specialpedagogen kan arbeta med fysiska lärmiljöer för att främja elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med det här arbetet belyses hur en god fysisk lärmiljö kan se ut och vad specialpedagogens roll är i arbetet med denna. Med undersökningen lyfts möjliga åtgärder till att skapa en god fysisk lärmiljö och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan inkludera alla elever i klassrummet. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap om och hur specialpedagoger kan arbeta för att främja goda fysiska lärmiljöer i grundskolan.• Vad karakteriserar en god fysisk lärmiljö enligt specialpedagoger som arbetar i skolan?• Hur arbetar specialpedagogen med den fysiska lärmiljön i skolan för att främja alla elevers lärande? Teori Den teoretiska ansatsen i studien är systemteoretisk och sociokulturell då undersökningen handlar om en god fysisk lärmiljö kan/ska se ut och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan skapa en sådan i elevernas klassrum, med stöd av rektor. Dessa teorier har valts för att förstå studiens resultat och har använts i analysen av insamlat material. Metod Under arbetet med uppsatsen har intervjuer med 6 specialpedagoger skett på två olika skolor. Intervjuerna som genomfördes utgick från semistrukturerade intervjuer med ett antal huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor för att få mer utvecklade och fördjupade svar. Sedan har innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera materialet. Resultat Resultatet av undersökningen visar att specialpedagogerna är mestadels överens om hur en god fysisk lärmiljön i skolan ska se ut men att där finns brister i vem som ansvarar för den. Även samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger har brister och det saknas ofta resurser för att kunna göra några större förändringar. Specialpedagogiska implikationer Examensarbetet kan förhoppningsvis ge en djupare inblick i hur specialpedagogen kan arbeta med den fysiska lärmiljön på skolan för att främja inlärning och välmående hos alla elever. Specialpedagogen har en mycket viktig roll i detta arbete.

No description available.

Elever i språklig sårbarhet finns i alla klassrum och är i behov av att lärarna utformar sin undervisning utifrån deras sårbarhet. Dessa elever kämpar med att vara delaktiga på lika villkor, både på lektionstid som på raster och i det sociala samspelet med både vuxna och kamrater. Syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kännedom om begreppet språklig sårbarhet och vilka anpassningar som genomförs med tanke på elever i språklig sårbarhet. Studien är en fallstudie och genomförs som en enkätstudie i en medelstor kommun. Resultaten visar att kännedomen om begreppet språklig sårbarhet är låg och att begreppet ofta förväxlas med Developmental Language Disorder (DLD). Trots att kännedomen om begreppet är låg, visar respondenterna att det sker anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet. Mängden anpassningar som genomförs av respondenterna indikerar att det behöver ske ett mer medvetet arbete med differentierad undervisning där lärarna redan på planeringsstadiet anpassar undervisningen utifrån elevgruppens behov. Utifrån vår blivande yrkesroll ser vi behovet att arbeta för att medvetandegöra lärarkåren kring begreppet språklig sårbarhet, konsekvenser av att befinna sig i språklig sårbarhet och hur ett förebyggande arbete kan se ut.     Nyckelord: anpassningar, differentierad undervisning, DLD, lärmiljö, språklig sårbarhet / In every classroom, there are pupils experiencing linguistic vulnerability and there is a need for teachers to adapt their teaching to this vulnerability. These students struggle to participate on an equal basis with both adults and their peers during lessons, recess and in social interactions. The objective of this study has been to examine teachers’ awareness of the concept of linguistic vulnerability as well as to identify accommodations being implemented for the pupils concerned. The empirical research was carried out in the form of a case study, based on a questionnaire in a medium-sized Swedish municipality. The results show that the level of knowledge of the concept of linguistic vulnerability is low. In addition, it is often mistaken for Developmental Language Disorder (DLD). Despite the low level of knowledge of the concept, responses to the questionnaire demonstrate that accommodations are being applied to support pupils experiencing linguistic vulnerability. Respondents to the questionnaire report that they implement a large number of accommodations to support these pupils. However, the need for accommodations could be reduced through overall adaptations to the teaching methods and styles employed, and explicitly integrated at the lesson-planning stage. In light of our future career, we see a need to spread awareness among teachers concerning the concept of linguistic vulnerability, the consequences of vulnerability and ways in which to prevent it from occurring. Keywords: accommodations, differentiated teaching, DLD, learning environment, linguistic vulnerability

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om faktorer i skolans lärmiljö och vad i dessa som varit framgångsrikt samt vad som bidragit till ett skolmisslyckande i grundskolan ur ett elevperspektiv. Det är viktigt för alla som arbetar i skolan i allmänhet och för specialpedagoger i synnerhet eftersom ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta för att alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan och en viktig del i detta arbete är att arbeta förebyggande kring lärmiljöns utformning samt att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Tidigare forskning visar att elevperspektivet för tillgänglig lärmiljö är underrepresenterat. Vår metod för insamling av data till studien är att intervjua vuxna som läser in grundkurser på vuxenutbildning för att få deras syn på vad de hade behövt i grundskolans lärmiljöer för att undvika skolmisslyckande. Detta är en urvalsgrupp som vi inte sett i den tidigare forskningen och bidrar därmed till ett nytt perspektiv till området. Resultatet som framkommer i studien är relationernas betydelse för lärande och att läraren är den viktigaste aspekten för tillgänglig lärmiljö. Det handlar om lärarens förmåga att bygga relationer som kännetecknas av tillit och trygghet samt förmåga att planera en varierad och differentierad undervisning utifrån ett elevperspektiv där alla elevers möjligheter och styrkor tas till vara. Mindre viktiga aspekter är den fysiska miljöns utformning. Något som föll utanför ramen för studiens syfte, men som ändå framkom som en viktig aspekt var den externa miljöns påverkan på elevers skolprestationer då den visade sig ha stor betydelse för elevens förmåga att ta till sig kunskaper i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes. I resultatet framkom det att olika tillvägagångssätt främjar barns språkutveckling, såsom exempelvis högläsning och bildstöd. Vidare framkom det att faktorer som kan påverka barns språkutveckling är hemmiljön och förskollärarens förhållningssätt. Studiens teoretiska ramverk utgick från det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats indikerar att förskollärare i sitt arbete behöver göra medvetna val gällande barns språkutveckling. Förskollärare behöver även ha kunskaper om olika tillvägagångssätt som bidrar till ett ökat lärande hos barnen. Utifrån vårt resultat gick det även att synliggöra att samarbetet med vårdnadshavarna är av betydelse för barns språkutveckling.

Forskning visar att det finns begränsade kunskaper om samarbetet mellan specialpedagoger och lärare. Det gäller då särskilt kunskaper som berör hur specialpedagogen stödjer läraren i arbetet med att möta elevernas behov inom ramen för ordinarie undervisning. Syftet med studien var att undersöka det interprofessionella samarbete mellan specialpedagoger och lärare samt hur specialpedagogers kompetens används i arbetet med att utforma inkluderande lärmiljöer. Skrtics teori, om att lärare bör samarbete med andra professioner för att kunna skapa en varierad undervisning och en flexibel organisering, utgör studiens utgångspunkt. Skolor från tre kommuner och skolenheter från grundskola upp till vuxenutbildning representerades. En kvalitativ forskningsansats valdes och datainsamlingen som genomfördes var intervjuer med specialpedagoger och observationer av deras arbete. Sammantaget framkom att samarbete mellan specialpedagoger och lärare förekommer. I studiens resultat framkom att alla specialpedagoger använde kollaborativ handledning i sitt uppdrag, det vill säga att lärare och specialpedagog gemensamt reflekterade, samverkade och på olika sätt bidrog med sin expertis. Ofta startade den kollaborativa handledningen med en observation. Enligt specialpedagogerna anser lärare att det är mer effektivt att särskilja elever från ordinarie undervisning än att båda professionerna samarbetar i klassrummet. Ett råd som studien lämnar till specialpedagoger som vill bygga goda relationer med lärare är att de behöver göra mer än att samtala om en enskild elev eller utformning av den fysiska miljön. De behöver vara med i verksamheten och exempelvis delta i undervisning som görs.