Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

SammanfattningAndersson, Carina och Malmsjö, Cecilia (2016), Inkludering ur ett huvudmannaperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien undersöker om det finns en gemensam förståelse av inkluderingsbegreppets betydelse och innebörd på huvudmannanivå i de utvalda kommunerna, samt hur man implementerar det ner i organisationen. Den synliggör kommunernas arbete med att kvalitetssäkra och utveckla en skola för alla.Syftet med vår studie är att undersöka huvudmannens visioner och implementering av en likvärdig skola, de intervjuade informanternas syn på begreppet inkludering och kommunens målsättning gällande en inkluderande lärmiljö. I arbetet jämförs två olika kommuners tillvägagångssätt. Syftet med arbetet är att få en inblick i eventuella likheter respektive olikheter mellan två kommuner, för att se om ett deltagande i ett riktat projekt medfört en förändring av förhållningssättet. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar: Hur har implementeringen av de nationella styrdokumentens direktiv gällande en likvärdig skola i de utvalda kommunerna har genomförts? Vad kan känneteckna en gemensam förståelse av begreppet inkludering, på de olika huvudmannanivåerna? Vilka system och redskap förekommer, för att samla in och analysera information om hur verksamheter fungerar och vad som behöver utvecklas i en inkluderande lärmiljö?Studien utgår från ett systemteoretiskt synsätt och tolkningar görs utifrån ett organisationsperspektiv, för att belysa huvudmannens visioner kring en likvärdig skola och implementering av de nationella styrdokumenten gällande inkluderande lärmiljöer. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör skolverksamheten ses ur ett helhetsperspektiv som sedan delas upp i termer av system och delsystem, enligt von Bertalanffy (Ahrenfelt, 2001).Vi har genomfört en fallstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med chefer inom skolförvaltningen och verksamhet i två kommuner. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat de intervjuer vi genomfört med informanterna – dvs. den intervjuade var i centrum, ägde sin berättelse och vi fick en möjlighet att söka information, samt att delarna bildade ett helhetsperspektiv.En genomgående uppfattning hos informanterna är att eleven inte är problembäraren, utan att olikhet ska uppfattas som en tillgång för verksamheten. Den empiriska studien har belyst både informanternas personliga uppfattningar och den övergripande kommunpolicyn gällande begreppet inkludering och en inkluderande lärmiljö för alla elever. Vi har inte funnit en större divergens gällande synen på inkluderingsbegreppet, men samtliga informanter har gett uttryck för att det kan förekomma tolkningsskillnader av ordet inkludering. Vår tolkning av ett deltagande i ett riktat projekt är att det har möjliggjort en mer verksamhetsnära utveckling av begreppet inkludering, genom att alla nivåerna har varit involverade i uppbyggnaden. Vi undersökte hur implementering och säkerställande av de nationella styrdokumentens direktiv hade förankrats i styrkedjan. En olikhet som framkom, enligt vår tolkning, var att den ena kommunen hade ett mer managementorienterat förhållningssätt, vilket innebar att beslut och arbete delegerades till den ansvariga förvaltningsorganisationen. Vår uppfattning är att i den andra kommunen fanns ett mer bestämt rangordningssystem som stödjer sig på en byråkratisk organisationsmodell, vilket innebär att den politiska styrelsen hade ett större inflytande över de beslut som fattas i den dagliga verksamheten (Jarl, 2012).Skolutvecklingsarbete kring inkludering och inkluderande lärmiljö behöver förankras i hela styrkedjan från huvudman till pedagoger. I vår funktion som specialpedagog har vi en betydande roll i ett målmedvetet kvalitetsarbete som medför att inkludering och anpassningar blir en självklarhet i skolan. Framtida forskning kring begreppet inkludering behöver fortgå, för att skapa en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt inom hela utbildningsväsendet.

Skollagen är tydlig i sitt budskap, att det inte ska spela någon roll om du har en dokumenterad diagnos eller inte, som elev har du rätt att få extra anpassning eller särskilt stöd så att du når kunskapskraven i skolan. Studien syftar till att ta reda på hur skolmiljön är utformad på två skolor för att vara en tillgänglig lärmiljö för alla elever, vidare syftar studien till att ta reda på hur ansvaret för att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd är fördelat. Syftet kan konkretiseras i följande frågeställningar:Hur arbetar respektive skola för att vara tillgänglig för alla elever? Hur är ansvaret fördelat på de två skolorna rörande att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd? Metoddvalet i denna studie är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex personer med tre olika professioner. Frågorna är tolkade och analyserade med utgångspunkt inom fenomenologin.      Skolorna i denna studie har olika arbetssätt för att vara en tillgänglig lärmiljö och i denna studie finns inget svar på vilket arbetssätt som är det bästa. Däremot kan man se att struktur i alla led skola- grupp och individ är gynnsamt för eleverna.       Enligt de intervjuade i denna studie skulle skolorna förändrats väldigt mycket, om de skulle få möjlighet att förändra skolorna utifrån miljö, grupper och arbetssätt. Specialpedagogens roll är inte självklar ur ett tillgänglighetsperspektiv, inte heller ur ett inkluderingsperspektiv,. Tydliga roller samt tydliga visioner för hur den tillgängliga lärmiljön ska fungera måste finnas, för att alla ska förstå innebörden och vinningen med det.

Studiens syfte är att undersöka skolans fysiska lärmiljö i klassrummet. Det är två forskningsfrågor som besvarats. Dessa forskningsfrågor är: Vilka olika faktorer kan ha betydelse för en god fysisk lärmiljö? och Hur kan en god fysisk lärmiljö implementeras? För att besvara dessa frågor har studien tagit avstamp i det sociokulturella perspektivet på lärande och systematiskt sökt efter forskning som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visar att det finns många olika aspekter av klassrummets fysiska lärmiljö som har en effekt på elever. Dessa är bland annat kvalitén på luft, ljus samt klassrummets temperatur. Även klassrummets inredning och dekoration spelar in samt färgerna som används i klassrummet. Är klassrummets fysiska lärmiljö av god kvalité påverkas elevers resultat och hälsa positivt. Det finns många olika sätt att implementera förändringar i klassrummets fysiska lärmiljö men nyckeln till att detta ska göras effektivt är samarbete mellan de olika aktörer som är involverade i processen. Studien visar att det finns goda möjligheter för skolor att förbättra sin fysiska lärmiljö och det kan göras både stora och små åtgärder som kan ge goda resultat. Det finns även god potential för vidare forskning på ämnet där det hade varit av intresse att undersöka hur pedagogik och den fysiska lärmiljön samspelar samt mer djupdykande studier på den fysiska lärmiljön i sig.

Sammanfattning/Abstract Henriksson Utas, Anna &amp; Lindvall Malin (2022). Röster från elever med NPF om vad som är viktigt i skolan - Meningsfullt eller makear inte nån sense. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att få elevers perspektiv på vad som är viktigt för dem i skolan och därmed få fördjupad kunskap om hur vi bättre kan anpassa deras skolgång. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever med NPF-diagnoser upplever sina skoldagar. Vidare syftar studien till att synliggöra anpassningar och stöd som enligt eleverna inverkar på deras lärande och känslan av inkludering. Elevernas syn på relationer med pedagoger och andra elever belyses också. Frågeställningar: Hur upplever elever med NPF sina skoldagar? Hur upplever eleverna att anpassningar och stöd inverkar på deras lärande och känsla av delaktighet? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna och elever på skolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är KASAM, känsla av sammanhang och Erving Goffmans stigmateori. Utifrån specialpedagogisk synvinkel lyfts även andra faktorer såsom relationer och kategorisering vilka synliggörs genom det kompensatoriska och relationella perspektivet. Metod Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen och är lyhörd för vad som sägs. I studien intervjuas fem elever i åldern 10–12, samtliga respondenter har diagnos inom NPF och har erfarenhet av inkludering i klass såväl som undervisning enskilt eller i liten grupp. Respondenterna har erfarenhet av anpassningar och särskilt stöd under sin skolgång och de har några års erfarenhet av skolan för att ges möjlighet att reflektera över insatser som gjorts under tid. Resultat Resultatet i studien visar att eleverna upplever ett utanförskap och att de känner sig annorlunda än sina klasskompisar. De strävar efter att passa in och tillhöra det normala, som om att det är bättre att göra det som andra människor gör. I resultatet framkommer att möjligheten att gå undan till ett litet rum är den bästa anpassningen och anledningen till det är främst för att avskärma yttre stimuli och minska störande intryck, främst ljud. Resultatet visar att relationen till en nära vuxen lyfts som särskilt viktig för inverkan på lärandet och för att eleverna ska känna sig inkluderade. Särskilt viktigt är det att den vuxne gör det lilla extra och visar intresse för eleven som person, inte bara gällande det som rör skolarbetet. Delaktigheten och möjligheten att göra sin röst hörd visar sig också vara en betydande faktor för hur eleverna upplever sina skoldagar. Deras synpunkter bör tas tillvara med tanke på att de är experter på sina liv och sin egen situation. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsan har ett stort uppdrag i det förebyggande arbetet för att elever inte ska hamna i svårigheter. Elevernas upplevelser och erfarenheter bör tas tillvara på och utifrån det arbeta med normer och värderingar. Skolan behöver ständigt arbeta med normer och värderingar för att alla elever ska kunna känna att de kan vara sig själva och känna gemenskap. Något som också är av stor vikt är att skolans personal uppmärksammas på hur viktigt det är att bemöta elever och varandra med respekt, att se olikheter som något positivt och att ständigt arbeta för att undvika stigmatisering. För att få till en god fysisk och psykosocial miljö på skolan krävs ett gott samarbete mellan de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan men också med skolledning och arbetslag.

Inledning I studien undersöks matematikundervisning i förskolan. Bakgrunden till ämnet är att undersökningar har visat att barn i skolan har bristande kunskaper inom matematik, vilket kan vara ett resultat av bristande matematikundervisning i förskolan. Ämnet studeras då vi vill få reda på hur förskollärare bedriver matematikundervisning i förskolan för att erbjuda barnmatematisk kunskap inför framtida skolgång. Studiens syfte Syftet är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring arbetet med matematikundervisning i förskolan samt hur förskolans lärmiljöer används i denna undervisning. Syftet med studien är även att vidga kunskapen om hur man kan arbeta med matematik i förskolan. Metod Metoden som använts under studien är en kvalitativ metod där kvalitativa intervjuer har nyttjats för att samla in data. Intervjuerna har gjorts med sex förskollärare som arbetar på tre olika verksamheter i Västsverige. Resultat Resultatet visar att förskollärarna arbetar likartat i den planerade matematikundervisning men vissa arbetar mer med planerade aktiviteter än andra. Förskollärarna menar att den spontana undervisningen har en betydande roll för matematikundervisningen. Resultatet visar att ett närvarande och aktivt förhållningssätt är viktigt för att både fånga det spontana i vardagen men också för att förstå när det är läge att undervisa. Även lärmiljöerna ses som viktiga vid det matematiska lärandet och samtliga förskollärare erbjuder olika typer av material på avdelningarna för att gynna barns matematiska utforskande.

Skolan har ett särskilt ansvar över de elever som av olika anledningar uppvisar svårigheter i sin skolsituation. Elever med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som hyperaktiva vilket står i strid med ett förväntat klassrumsbeteende och problematiken inverkar direkt på elevens inlärningsförmåga. För att eleven ska kunna följa undervisningen behöver läraren ta hänsyn till detta och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Syftet med den föreliggande studien har därför varit att åstadkomma mer kunskap om hur den pedagogiska lärmiljön kan utformas för att gynna lärandet för elever med koncentrationssvårigheter. Fenomenografin har använts som en inspirerande metodansats då essensen i den föreliggande studien har varit lärarnas uppfattningar av fenomenet elever med koncentrationssvårigheter. Sju lärare med olika utbildningar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i ett fysiskt- eller digitalt möte via Teams. Insamlande data har systematiserats, organiserats och analyserats med utgångspunkt i den fenomenografiska processen och tematisk analys. Resultatet har sedan tolkats, jämförts och kontrasterats med förankring i litteraturbakgrunden, tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna differentierad undervisning och variationsteorin. I resultatet framkommer av lärarnas beskrivningar att undervisningen av elever med koncentrationssvårigheter inte är helt oproblematiskt. Lärarna beskriver elevens exekutiva funktioner som utmärkande drag i deras uppfattningarna av hur koncentrationssvårigheterna yttrar sig. Utöver beteendena, som upplevs stå i strid med de normer som råder i samhället över det förväntade klassrumsbeteendet, framkommer också arbetet med att utforma framgångsrika undervisningssituationer för elever med koncentrationssvårigheter som tidskrävande. Trots det tidskrävande arbetet anpassar lärarna undervisningen genom att variera och differentiera undervisningens innehåll, process och produkt för att alla elever med dess variationer ska ges förutsättningar att inhämta samma kunskaper och nå samma kunskapsmål. Slutsatsen utifrån resultatet av denna studie är att implementering av kompetensutveckling inom differentierad undervisning med variationsteorin som utgångspunkt skulle kunna möjliggöra förutsättningar i lärandet för elever med koncentrationssvårigheter.

Sammanfattning/Abstract Parris, Annika och Sandberg, Ida (2023). “Jag vill gärna se lite framgång innan jag tycker att det är kul” - Några högstadieelevers livsberättelser kring upplevelser av matematik och lärmiljö.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av matematikundervisning för att urskilja framgångsfaktorer och specialpedagogiska utvecklingsområden i lärmiljön. ● Vad är elevers upplevelser av sin egen matematikutbildning under grundskolan? ● Vad är elevers upplevelser av framgångsrika lärmiljöer i matematik? ● Vad upplever eleverna är anledningen till svårigheter i matematiken? Förväntat kunskapsbidrag Forskningen idag efterfrågar mer studier kring elevers upplevelser av undervisningen i skolan. Den här studien kan ses som ett bidrag till hur lärandet i matematik skulle kunna förbättras för elever som får kämpa för att nå måluppfyllelse. Teori I studien används Bronfenbrenners systemteorin och Antonovskys teori KASAM som ramverk. Dessutom begreppet självförmåga samt vissa motivationsteorier. Metod En kvalitativ metod med narrativ ansats ligger till grund för de livsberättelser som skapats genom intervjuer av elever i årskurs nio. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultaten presenteras genom fyra elevers livsberättelser där deras upplevelser av olika lärmiljöer analyserats och tolkats. Resultat Resultatet kan ses som ett bidrag till den forskning kring elevers upplevelser och känslor som efterfrågas. Studien visar att elevers känslor kring matematiken påverkar deras prestationer och mående. Det är en relativt negativ bild av ämnet som framkommer i deras berättelser. Det understryker betydelsen av fortsatt forskning och som specialpedagog att bidra till att bredda perspektivet och höja blicken för hela organisationen. Det är många faktorer som påverkar elevers svårigheter i matematikundervisningen. Några som belyses i den här studien är synen på ämnet, relationer, undervisningsmetoder, olika känslor, KASAM, prestation och motivation. Alla dessa samverkar och påverkar varandra i olika stor utsträckning från individnivå upp till organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Förbättringar i lärmiljön kan identifieras genom att se på samband som påverkar individen ur ett organisatoriskt perspektiv. Genom att samtala med eleverna om deras lärande och se över lärprocesser kan det specialpedagogiska uppdraget tydliggöra och hitta lösningar utifrån elevernas behov. Det kollaborativa lärandet där handledning av lärare behöver få en större plats i arbetet med att hitta framgångsfaktorer i matematikundervisningen.

Studien handlar om lärare i fritidshem, specialpedagoger och god lärmiljö samt elever i behov av särskilt stöd som är inskrivna och inkluderade på fritidshemmen. Ämnet är aktuellt då det under senare tid skrivits litteratur som riktar sig till fritidshemmet utifrån perspektivet god lärmiljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) har även utvecklat en modell som handlar om goda lärmiljöer där syftet är att skola och fritidshem, genom att observera verksamheten utifrån perspektiven förutsättningar för lärande, pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö, kan utveckla verksamheten och dess lärmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur några yrkesverksamma fritidhemspersonal och specialpedagoger uppfattar god lärmiljö på fritidshem. Studien är en småskalig kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter var tillgänglighetsstyrt. Åtta intervjuer gjordes: fyra med fritidshempersonal och fyra med specialpedagoger. Intervjuerna transkriberades och innehåll kategoriserades sedan utifrån tillgänglighetsmodellen. Sedan analyserades de mest framträdande svaren utifrån studiens teoretiska utgångspunkt som var KASAM. Resultatet visade att de båda grupperna uppfattade lärmiljö utifrån olika perspektiv. Fritidspersonalen beskrev främst en lärmiljö utifrån rådande arbetsmiljösituation och deras vardag, medanspecialpedagogerna beskrev en önskan och vilja med mer samarbete professionerna emellan(fritidspersonal och specialpedagoger). Även fritidspersonal uttryckte en vilja och önskan att utveckla ett närmare samarbete med specialpedagoger. En implikation till specialpedagoger är att driva frågan om utveckling av ett närmare samarbete med fritidshemmen i samtal med skolledning och elevhälsa.

Sammanfattning/Abstract Forskning visar att ungdomar med ADHD har signifikant sämre motivation i skolan än elever som inte har diagnosen. Många elever lämnar grundskolan varje år med ett starkt skolmotstånd, låga meritvärden och ett dåligt självförtroende. Skolverkets granskningar visar på bristande stödinsatser för elever med ADHD ute på skolorna. Både den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön behöver utvecklas. Syftet med studien har därför varit att studera vad elever med ADHD har för upplevelser och tankar om vad som bidrar till både bristande motivation och till motivation, så att vi som arbetar i skolan ska få större kunskap och förståelse för vad dessa elever kan behöva. Fallstudien som metod har använts och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 elever i åk 3-6 i Sverige. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys använts. Resultatet presenteras under 7 övergripande teman som på olika sätt sammanfattar det som påverkar elevernas motivation positivt och negativt. Eleverna blir t.ex. påverkade av hur intressanta och roliga uppgifterna är och vilken nytta de ser med dem. Även svårighetsgraden påverkar dem. De vill t.ex. kunna lyckas med sina uppgifter, läxor och prov. Olika personer som t.ex. elever och lärare har stor inverkan på motivationen, liksom elevernas egna mående. Eleverna har olika former av stödinsatser som både ges individuellt och i den ordinarie lärmiljön. Alla stödinsatser uppskattas, och särskilt insatser som bidrar till ett bättre fokus och en tydligare skoldag.