Inledning Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat brister i flertalet lärmiljöer. Vi har noterat en avsaknad av inbjudande lärmiljöer där verksamheten har brustit när det kommer till att skapa en naturlig interaktion mellan lärmiljö och barns samspel. Därav vill vi vidare med denna studie utforska hur förskollärare ser på lärmiljöns uppbyggnad och dess påverkan på barns samspel i leken. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på lärmiljöers påverkan på barns samspel i den fria leken samt vad de anser kan bidra respektive hindra till barns samspel i den fria leken. Metod I denna studie har vi valt att använda oss utav kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in vår empiri. Intervjuerna har skett på en större förskola med tre avdelningar med äldre barn och tre avdelningar med yngre barn. En pedagog från varje avdelning har deltagit i intervjuerna. Resultat Resultatet i denna studie visar på att lärmiljöerna har stor inverkan på barns möjlighet till samspel i den fria leken. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen, materialvalet görs med eftertanke och har en könsneutral utgångspunkt som bidrar till att miljön skall tilltala alla barn och inbjuda till lek och samspel. I resultatet framgår det att förskollärare anser att lärmiljön i förskolan och dess material ska vara tillgängligt så att barn kan bli stimulerade till att utforska rummen. Samtliga förskollärare ser lekmaterial som en viktig del i leken som bidrar till samspel, turtagning och samtal. I resultatet redogör vi för förskollärarnas uttalanden om de hinder som kan påverka barns samspel i den fria leken. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser som sin uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras lek och samspel.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om hur samverkan mellan fritidshem och skola skett och förändrats över tid med utgångspunkt från mötet mellan fritidspedagogprofessionen och lärarprofessionen. En viktig grund för detta intresse är vad samverkan mellan dessa professioner kan betyda för att förverkliga ”en skola för alla”. Har denna samverkan påverkat fritidspedagogers och lärares yrkesroller samt hur de upplever detta varit av betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att samverkan mellan de två olika kulturerna, fritidshemmet och skolan, har förändrats mycket under de senaste decennierna. Undersökningen i denna uppsats har sin grund i förhållandevis fria samtal med inspiration av livsberättelser som metod. Informanterna fick möjlighet att, delvis i dialog med varandra, skapa sina berättelser utifrån sina egna minnen. Informanternas historia bekräftas av tidigare forskning som pekar på stora förändringar gällande bland annat engagemang, handlingsfrihet, ledningsstöd och organisatoriska förutsättningar. Denna studie stödjer bilden av att försämringar har ägt rum framför allt under de senaste åren. Studiens teoretiska ansats bygger bland annat på specialpedagogiskt perspektiv samt en samverkansmodell (Granström, 2003). Det är en modell för samverkan med tre olika varianter av lagarbete. Granström (2003) menar att skolans yrkeskategorier har flera gemensamma drag men att det också finns betydande skillnader. Nyckelord: samverkan, fritidshem, skola, specialpedagogik, tillgänglig lärmiljö, inkludering

Denna studie undersökte elevers, i årskurs 5-6, upplevelse av utomhusundervisning inaturvetenskapsundervisning och om det fanns någon skillnad mellan årskurserna. Syftetmed studien var att undersöka elevers, i årskurs 5-6, upplevelser vid lektioner dåutomhuspedagogikens metoder använts i naturvetenskapsundervisningen. En lektionpräglad av utomhuspedagogik genomfördes i fyra klasser, årskurs 5-6. Därefter fick allaeleverna fylla i en webbaserad enkät. Elevernas enkätsvar sammanställdes ochanalyserades. Resultatet visade att eleverna uppskattade utomhusundervisning och ville hamer av detta i den vardagliga undervisningen. Däremot präglades elevernas upplevelse avväder, lektionsinnehåll, ålder och tidigare erfarenheter av utomhuspedagogik. Intresset förutomhuspedagogik minskar med ökad ålder. Eleverna uttryckte attutomhusundervisningen förde med sig mer fysisk aktivitet och ett aktivt deltagande underlektionen.

Denna undersökning handlar om individintegrerade särskoleelever med en intellektuell funktionsnedsättning. Urvalsgruppen har varit hela 14 grundskolor, och pedagoger och assistenter på samtliga dessa skolor.Genom enkäter, observationer och formella samt informella samtal undersöks lärmiljön, samarbete mellan pedagoger och assistenter och hur skolan arbetar med begreppen integrering, inkludering och delaktighet. Frågeställningen i denna undersökning var vilka likheter och skillnader som finns i lärmiljöerna, hur samarbetet mellan pedagoger och assistenter ser ut samt vilken typ av inkludering och delaktighet som finns på de olika skolorna. Syftet med denna studie var att jag ville veta om det finns någon förklaring bakom varför vissa lärmiljöer är en positiv inlärningsmiljö och vissa är mindre bra för individintegrerade elever med intellektuell funktionsnedsättning. Analysmetoden i detta arbete utgår från grundad teori. Grundad teori är en metod som passar bra att använda när forskaren vill utgå från empiriskt material istället för en teori. Metoden är övervägande induktiv och hypotesgenererande. De koder som kom fram genom observationer och samtal sammanställdes till kategorier för att till slut landa i en tänkbar teori.Resultatet visar att relationer och läroplaner spelar en stor roll för lärmiljön. Pedagoger och assistenter har en osäkerhet när det gäller hur de ska använda och tillämpa särskolans läroplan i relation till grundskolans läroplan. Relationen och inställningen till dessa två läroplaner visar sig hos vissa lärare i en rädsla att misslyckas. Detta, menar jag, medför en ansträngd relation till integrerade elever.Likaså visar studien att relation mellan elev och pedagog är särskilt viktiga. Empati och förståelse är nyckelfaktorer. Förmågan att se hela barnet spelar roll, liksom att kunna se genom ”skalet” på en elev med beteendeproblem.Med hjälp av resultatet i denna undersökning önskar jag påbörja ett förändringsarbete där pedagoger och assistenter ska få möjligheter till nätverk, handledning och fortbildning i att undervisa och möta elever med intellektuell funktionsnedsättning, som är individintegrerade särskoleelever i grundskolan. / This study is all about individual integrated students with intellectual disabilities. The selection group has been 14 primary schools, teachers and assistants. Through questionnaires, observations and formal and informal discussions examined the learning environment, cooperation between teachers and assistants, and how the school works with the concepts of integration, inclusion and participation.The issue in this investigation were the similarities and differences in learning environments, the cooperation between teachers and assistants look like and what kind of inclusion and participations available in the various schools. The purpose of this study was that I want to know if there is any explanation behind why certain learning environments are good and some less good for students.The method of analysis in this work is based on grounded theory. Grounded Theory is a method that is suitable for use when the researcher wants to be based on empirical data rather than a theory. The method is predominantly inductive and hypothesis-generating.The codes were developed through observation and conversation compiled into categories to finally land in a possible theory.The results show that relationships and curriculum plays a big role in the learning environment. Teachers and assistants have an uncertainty regarding special school curriculum through the curriculum. Similarly, relations are important. Empathy and understanding are key factors. The ability to see the whole child matters.Using the results of this investigation, I wish to start a change process where teachers and assistants to be opportunities for networking, mentoring and training in teaching individual integrated pupils with intellectual disabilities.

Jenny, Jackler (2015). Rektorers och specialpedagogers upplevelser av proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan (Principals and special educators’ experiences of proactive identity strengthening work in elementary school). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Denna studie avser att belysa och problematisera hur specialpedagoger och rektorer upplever att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan. Hur skolor arbetar med elevers individuella processer kopplade till de mål, där resultat kan vara svårare att uppvisa. Till exempel de mål och riktlinjer som går in under rubriken normer och värden i Lgr 11.Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorers och specialpedagogers arbete med elevers individuella processer kopplade till mål och riktlinjer i Lgr 11.Studien har två huvudsakliga frågeställningar:1. Hur kan begreppet, proaktivt identitetsstärkande, förstås hos specialpedagoger och rektorer?2. Hur upplever specialpedagoger och rektorer att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan?Studien redogör för tidigare forskning, utifrån studiens nyckelbegrepp: Handledning, identitetsstärkande, inkludering, lärmiljö, proaktivt, samverkan, där varje begrepp även utgår ifrån Lgr 11.Likt mycket av den senaste specialpedagogiska forskningen kommer även denna studie att använda sig av förklaringsmodeller som härstammar ur flera olika teorier: Socialkonstruktionistisk teori, anknytningsteorier, identitetsteorier, KASAM och specialpedagogiska perspektiv. Studien använder denna teoretiska förankring som ett analysverktyg av de centrala begreppen.I förhållande till studiens två frågeställningar, har jag valt att använda mig av en kvalitativ och hermeneutisk ansats. Metod för insamling av empiri är halvstrukturerade intervjuer.Studien bygger på 5 halvstrukturerade intervjuer, med 2 rektorer och 3 specialpedagoger från tre olika skolor. Skolorna är valda, främst utifrån att få en spridning och variation; utifrån aspekterna, språkligt, kommunalt, privat, respektive storstad och mellanstor stad.Även resultatet redovisas och analyseras genom en tematiserad genomgång, utifrån studiens nyckelbegrepp. I analysen kopplas resultatet till syfte, frågeställningar, teorier och vetenskaplig ansats. Studiens resultat avspeglar komplexiteten omkring hur olika uppfattningar rektorer och specialpedagoger har omkring begreppen proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan. Studien tolkar utifrån en kvalitativ och hermeneutisk ansats att resultatet är beroende av var respektive skola befinner sig i sitt utvecklingsarbete samt vilken skolkultur respektive skola har.Avslutningsvis diskuterar studien utifrån en resultatdiskussion, metoddiskussion, specialpedagogiska implikationer och ger slutligen förslag på fortsatt forskning.

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning.Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning. Utbildningen skall dessutom anpassas utifrån var och ens förutsättningar och behov. Då min inriktning är svenska fokuserar studien i första hand på elevers kommunikativa förmågor och på hur utvecklingen av dessa möjliggörs, samt på vilka sätt eventuella hinder för inlärandet kan undanröjas.Metoden är kvalitativ då jag genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal lärare och elever. Tidigare forskning som studien refererar till är genomförd i Sverige, Danmark, övriga Europa och USA. Deras syften och resultat diskuteras i förhållande till de vilka framkommit i min studie. Slutligen tas förekommande skillnader i definitionen av begreppet inkludering upp.Denna studie bygger på det sociokulturella lärandet, på Vygoskijs teorier och på KASAM. I resultaten kan tendenser till samsyn mellan lärare och elever ses vad det gäller lärmiljö och delaktighet. Vissa aspekter betonades under intervjuerna i varierad grad, en del var viktigare ur ett elevperspektiv medan andra mer togs upp ur ett pedagogperspektiv. Studien bidrar till en utvidgad kunskap kring hur elever ser på sitt lärande och sin lärmiljö. Vidare ger den en bild av lärares tankar kring deras uppdrag med fokus på lärmiljön i klassrummet och deras möjligheter till anpassningar utifrån alla elevers individuella behov.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 pSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2006ABSTRACTAnnette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola.SyfteJag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del. Eleverna har som gemensam nämnare att skolgången inte har fungerat på deras tidigare skolor. Orsakerna har varit alltifrån en känsla av utanförskap, mobbing, livskriser till autismrelaterade funktionshinder m.m. Det har visat sig att skolan ifråga leder ett koncept, där eleverna trivs och en stor del av eleverna lämnar skolan med godkända betyg. Syftet med detta arbete är således att, i ett elevperspektiv, undersöka vad elever i behov av särskilt stöd lyfter fram som väsentligt för en god lärmiljö. Vilka faktorer bidrar till välbefinnande? Vad krävs av skolan och dess personal i arbetet med ungdomar i behov av särskilt stöd? Hur uppfylls styrdokumentens krav? Inledningsvis har jag läst in mig på relevant litteratur för att skaffa mig bredare kunskap inom området.MetodUndersökningen genomfördes med intervju som metod. Jag valde att bearbeta och analysera intervjumaterialet utifrån ett kvalitativt, fenomenologiskt perspektiv. Detta gav mig möjligheten att försöka förstå och tolka elevernas livsvärld. ResultatResultaten pekar på att ömsesidig respekt mellan eleverna och mellan elever och personal, lugn och ro, möjligheten att påverka sitt eget skolarbete samt avsaknaden av mobbing m.m. bidrar till en känsla av sammanhang och välbefinnande bland eleverna. Min slutsats är att det krävs en välorganiserad skola och en mycket kompetent och empatisk personal för att möta elever i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Lärmiljö, elever i behov av särskilt stöd, respekt, känsla av sammanhangAnnette KarlgrenHandledare: Elna JohanssonBjörkstigen 33Examinator: Lars Berglund296 38 ÅHUSTel. 044-24 02 31

Syftet med denna undersökning är att studera, utifrån lärarnas utsagor, hur undervisningsmiljö väljs vid undervisning i matematik och problematisera hur undervisningen i elevgruppen bedrivs. Vi vill ta reda på vad det är som gör att lärare väljer att undervisa i utomhuspedagogik respektive klassrumsundervisning. Vi vill ta reda på vad som händer med elevgruppen när undervisningen sker i andra undervisningsmiljöer. Vi utgår från en sociokulturell teori, vilket innebär att inlärning är något som sker i sociala samanhang där man lär av varandra. Undersökningen grundar sig på en lektionsobservation och intervjuer med lärare som har erfarenhet av att jobba med utomhuspedagogik i matematik. Resultaten visar att lärarna i vår studie har en positiv inställning till utomhuspedagogik, vilket bekräftas av tidigare forskning. Det är ofta de yttre faktorerna så som väder, bekvämlighet och resurser som påverkar lärarna till att stanna inne i klassrummet.

I projektet att rita en F- 6 skola i Mälarängen utgick jag från den teoretiska kursen vi började med att studera. Den teori jag studerade handlade om gåturer som metod samt barnetsperspektiv i arkitektur. I den teoretiska kursen fanns ett avsnitt som berättade om att barn har en viss preferens för naturmiljöer. Jag tog fasta på detta och det fick bli en ingång i projektet. En befintlig koja på platsen inspirerade till gestaltningen. Jag undersökte i modell och försökte få en viss rytm av pelare och valv. Pelarna och valven upprepades i sekvenser. Jag undersökte även i modell möjligheten till ljusinsläpp och byggnaden fick sekvenser av genomsiktliga rum. Tanken i gestaltningen var att undersöka och försöka inspireras av upplevelsen av att gå en promenad under träden och få en upplevelse av ljus i form av en glänta. Gläntan blev ljusslitsarna där ljuset följer tiden över dagen. Byggnaden fick en cirkulärform då tanken var att ljuset skulle vandra genom byggnade likt ett solur. Förskoleklassen fick en placering på den tryggaste delen av skolgården. Förskoleklass till och med årskurs 3 har hemvisterna på entreplan. Årskurs 3 till årskur 6 har hemvister på plan 2. Mellan varje hemvist ligger ett genomsiktligt rum som kan användas till ateljé eller undervisning i annan form. Entreér ligger på båda sidor av byggnaden i anslutning till gång och cykelvägar samt till bilväg. Taket är ett parktak som har ett stort värde som mötesplats och för att främja den biologiska mångfalden. Det har även en stor kapacitet att klara av stora regnmängder och fördröjer dagvatten. Det har även betydelse för inomhusklimatet då det kyler av inomhusluften vid varmt väder och har en viss isolerande effekt vid kyla. Förhoppningsvis inspirerar projektet med den rikliga naturmiljön till lärande kring denna.Jag hoppas att det bidrar till att stimulera barnens fantasi med föränderlighet som i sin tur uppmuntrar till lek och lärande. / This project was to draw an Elementary school in Mälarängen.The starting point for me was in the theory. We started the projekt with studying a theory. I studied “ gåturer” observation tours as a method and the childsperspective in architecture. In the theoretical studies there was a conclution that children rather played  in natural environments. This conclusion became an aspect of the projekt. There was a hut at site, built by children. The hut was an inspiration to the design of the projekt. I used the modell as a method to analyse how to place colums and vaults in the building. There was a repetition of the vault in sekvenses. The light is let in through sekvenses of rooms with glass on both sides. I tested the opportunity to have the light shifting in the building throughout the day.  The light was given the possibility to shift like a sundial. I tested to put the vaults i the direction of the movement. I wanted to give an experience of a walk underneath the trees in the forest and with sekvenses of glades. The class of the F to year three have their classrooms on the groundfloor. The older students have their classrooms om the next floorplan. The classrooms for the younger students are on the safer part of the schoolyard. There are entrys on both sides off the building. The entrys are connected to the foot and bikepath, and also to the road where children arrives at mornings. The roof of the building is a greenroof. The greenroof has possibilities as a park. There are many advantages with a greenroof one of them are the contribution to biological diversity. Another advantage is the possibility of slowing down the storm water. The weather goes towards more intensive rain and sun periods due to the globalwarmingprocess. The green roof have also some effect on the indoor climat. The roof give a more comfortable indoor climat, it cools down if its hot weather, and it isolate on cold days. I hope my suggestion to school building inspires the children to learn about naturalinvironments and biodiversity. Hopfully the project contributes to stimulate the imagination and that the fluctuations in naturalinvironments encourages the children to play and learn through playing.

Det undersökta området är föräldrars tankar kring hinder och möjligheter i lärmiljön för barn/elever med Downs syndrom, samt deras tankar om den egna föräldrarollen utifrån att ha ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning.Studiens syfte är att belysa olika aspekter av vad det innebär att vara förälder till ett barn som till följd av en intellektuell funktionsnedsättning har en annorlunda utveckling. Jag har valt att utifrån ett föräldraperspektiv belysa erfarenheter av hinder respektive möjligheter i varierande lärmiljöer för barn med Downs syndrom. Frågor om skolform, villkor för utveckling i lärmiljön, inkludering, delaktighet, relationer och föräldrars ansvar behandlas.Utgångspunkt är ett relationellt perspektiv, där det som sker människor emellan är i fokus. Data samlades in genom intervjuer med föräldrar till barn med Downs syndrom och analyserades sedan kvalitativt i syfte att lyfta fram unika erfarenheter och relatera dem till varandra och tidigare forskning. Stor vikt läggs vid hur föräldrarna uppfattar situationen, då deras tankar ses som en viktig informationskälla.Föräldrar till barn med Downs syndrom måste välja skolform; grundskola eller grundsärskola, till sina barn utifrån att de har en diagnos som medför utvecklingsstörning. Oavsett vilket val föräldrarna i studien gjort är det ett genomtänkt beslut, där det i slutändan är vad man tror är bäst för barnet som avgör. Påtryckningar förekommer, t.ex. från rektorer som försöker förmå föräldrarna att välja grundsärskola istället för grundskola. En gemensam önskan hos föräldrarna är att barnen ska få likvärdiga möjligheter att som andra barn utveckla sina förmågor och färdigheter. För det behövs kompetent och engagerad personal, vilket alla föräldrar framhåller, men inte alla anser finns tillgängligt för deras barn. Några föräldrar uttrycker att utvecklandet av sociala färdigheter är viktigare än att kunskapsmålen uppnås. Höga förväntningar på vad barnet kan lära sig, individuella anpassningar och tillgång till stöd främjar utvecklingen av kunskaper och färdigheter, oavsett barnets skolform. Samtliga föräldrar uttrycker att deras barn inte är fullt ut inkluderade i respektive verksamhet, men att de kan vara det i vissa moment eller situationer. Elever kan vara delaktiga även om de inte är inkluderade, men inte tvärtom. Exempel på sådana situationer redovisas i studien. Det sociala klimatet är avhängigt av kvaliteten på de relationer som skapas mellan barn, pedagoger och föräldrar. Föräldrarna säger samstämmigt att det är viktigt att barnens sociala relationer fungerar tillfredsställande och att föräldrarnas relation till förskolans/skolans personal är god. Föräldrarna inte tar för givet att barnet inkluderas socialt, och har förväntningar på att personalen ska hjälpa barnen in i lek och andra sociala sammanhang. Flera föräldrar framhåller relationernas betydelse för tillit och samverkan. Upplevelsen av förskolans/skolans bemötande skiljer sig kraftigt åt; alltifrån kränkningar till välfungerande, stödjande kontakter mellan föräldrar och personal beskrivs. Föräldrarna i studien lyfter fram det annorlunda i att vara förälder till ett barn med Downs syndrom, men ingen av dem pratar om barnet som ett problem. Istället är det hinder i omgivningen som kan utgöra svårigheter av olika slag. Flera föräldrar talar om sitt engagemang i termer av att det är en kamp som måste utkämpas. Samtliga uttrycker en önskan om att i samverkan med skolan ge barnet bästa möjliga utgångsläge inför framtiden.Specialpedagogens roll innefattar att arbeta med skolans organisationsutveckling, t.ex. genom att bidra till skapandet av inkluderande lärmiljöer, skapa positiva förväntningar hos pedagoger om alla barns utvecklingspotential samt att stödja barn/elever i behov av särskilt stöd samt människorna omkring dem. Den här studien stärker uppfattningen att en viktig pusselbit är den professionella relationen med föräldrarna. Studien visar vidare att inkludering fungerar då rätt förutsättningar finns i verksamheten, t.ex. ett relationellt förhållningssätt.