Denna undersökning handlar om individintegrerade särskoleelever med en intellektuell funktionsnedsättning. Urvalsgruppen har varit hela 14 grundskolor, och pedagoger och assistenter på samtliga dessa skolor.Genom enkäter, observationer och formella samt informella samtal undersöks lärmiljön, samarbete mellan pedagoger och assistenter och hur skolan arbetar med begreppen integrering, inkludering och delaktighet. Frågeställningen i denna undersökning var vilka likheter och skillnader som finns i lärmiljöerna, hur samarbetet mellan pedagoger och assistenter ser ut samt vilken typ av inkludering och delaktighet som finns på de olika skolorna. Syftet med denna studie var att jag ville veta om det finns någon förklaring bakom varför vissa lärmiljöer är en positiv inlärningsmiljö och vissa är mindre bra för individintegrerade elever med intellektuell funktionsnedsättning. Analysmetoden i detta arbete utgår från grundad teori. Grundad teori är en metod som passar bra att använda när forskaren vill utgå från empiriskt material istället för en teori. Metoden är övervägande induktiv och hypotesgenererande. De koder som kom fram genom observationer och samtal sammanställdes till kategorier för att till slut landa i en tänkbar teori.Resultatet visar att relationer och läroplaner spelar en stor roll för lärmiljön. Pedagoger och assistenter har en osäkerhet när det gäller hur de ska använda och tillämpa särskolans läroplan i relation till grundskolans läroplan. Relationen och inställningen till dessa två läroplaner visar sig hos vissa lärare i en rädsla att misslyckas. Detta, menar jag, medför en ansträngd relation till integrerade elever.Likaså visar studien att relation mellan elev och pedagog är särskilt viktiga. Empati och förståelse är nyckelfaktorer. Förmågan att se hela barnet spelar roll, liksom att kunna se genom ”skalet” på en elev med beteendeproblem.Med hjälp av resultatet i denna undersökning önskar jag påbörja ett förändringsarbete där pedagoger och assistenter ska få möjligheter till nätverk, handledning och fortbildning i att undervisa och möta elever med intellektuell funktionsnedsättning, som är individintegrerade särskoleelever i grundskolan. / This study is all about individual integrated students with intellectual disabilities. The selection group has been 14 primary schools, teachers and assistants. Through questionnaires, observations and formal and informal discussions examined the learning environment, cooperation between teachers and assistants, and how the school works with the concepts of integration, inclusion and participation.The issue in this investigation were the similarities and differences in learning environments, the cooperation between teachers and assistants look like and what kind of inclusion and participations available in the various schools. The purpose of this study was that I want to know if there is any explanation behind why certain learning environments are good and some less good for students.The method of analysis in this work is based on grounded theory. Grounded Theory is a method that is suitable for use when the researcher wants to be based on empirical data rather than a theory. The method is predominantly inductive and hypothesis-generating.The codes were developed through observation and conversation compiled into categories to finally land in a possible theory.The results show that relationships and curriculum plays a big role in the learning environment. Teachers and assistants have an uncertainty regarding special school curriculum through the curriculum. Similarly, relations are important. Empathy and understanding are key factors. The ability to see the whole child matters.Using the results of this investigation, I wish to start a change process where teachers and assistants to be opportunities for networking, mentoring and training in teaching individual integrated pupils with intellectual disabilities.