Syftet i denna studie var att undersökte förskollärarnas uppfattningar om hur lärmiljön kan organiseras ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor handlade om förskollärares uppfattning om sitt arbete med genus, hur de beskriver inomhusmiljön och hur de arbetar för att motverka könstereotypa mönster.Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna var bland annat att förskollärarna arbetade för att ge flickor och pojkar lika förutsättningar till lärande och utveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt var genusteorin om genussystem, där begreppen isärhållande och hierarki tar sig uttryck. En slutsats av denna studie var att ett mindre antal av de intervjuade förskollärarna beskrev sitt förhållningssätt i arbetet med genus som medvetet och att de hade en strävan att skapa neutrala lärmiljöer i förskolan medan några förskollärare inte organiserade lärandesituationer ur ett genusperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares arbete med tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda komplement till det talande språket genom olika visuella strategier, som att kunna ta till sig instruktioner med hjälp av bilder och texter utifrån det individuella behovet. Vi ville med vår studie se hur detta arbetssätt arbetades med och vad det i sin tur gav för resultat. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna användes intervjuer vars innehåll sedan analyserades kvalitativt. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering där vi har kunnat urskilja tre huvudteman utifrån våra sammanfattningar. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i vår studie där samspel med andra ligger i fokus. Resultatet visade att arbeta med tydliggörande pedagogik skapar förutsättningar för alla barn och den tydliga pedagogikens nio frågor är ett viktigt verktyg för att skapa en trygg och tydlig lärmiljö.

Abstract Lindvall Elin (2022). Förändra men förbli – En studie i ett förändringsarbetes implicita och explicita effekter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.  Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetat med implementeringen av “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" samt se vilka effekter som upplevs av processen hittills. Frågeställningarna kretsar kring hur förändringsarbetet med verktyget implementerades, inom vilka områden har de största förändringarna ägt rum, vilka yrkesroller har varit delaktiga i processen samt hur relaterar själva verktyget till att göra verksamheten mer inkluderande? Arbetet bygger på enskilda fokusintervjuer av kvalitativ karaktär för att kunna möjliggöra ett djup och en bredd i studien. Intervjuerna är telefonintervjuer vilket underlättat en del men tyvärr även försvårat en del eftersom alla inte är bekväma med att intervjuas via telefon. Perioden för intervjuerna ägde rum under den första omgången av Covid-pandemin vilket försvårade eller snarare förhindrade ett fysiskt möte. Studien kan närmast betraktas som ett stickprov och dess bidrag till forskningsvärlden är en ansats till något som definitivt kan göras större och med ytterligare fördjupning. Resultatet i studien vittnar en del om hur en implementering ser ut och hur dessa samt förändringar upplevs av en organisation och detta i relation till det teoretiska ramverket. Vad som speglas i studien är flera aspekter men en slutsats är att förändringar i den fysiska lärmiljön lätt gör att tron på förändringen är betydligt djupare än vad den egentligen är. Viktiga yrkesroller i detta arbete är flera men framför allt specialpedagogens. Yrkesrollen fungerar som ett nav i den operativa men även den strategiska organisationen. Det förväntade kunskapsbidraget blir således ett instick i forskningsfältet som beskriver förändringsarbete, organisationsutveckling och yrkesprofessionen specialpedagoger.

No description available.

Sammanfattning/AbstractFeinberg, Jessica och Wåhlander, Annica (2019). Om speciallärarollen inom matematikutveckling – med fokus på undervisa, utreda och utveckla. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att genom att läsa vår studie går ut på att bidra med kunskap om vad en speciallärares uppdrag inom matematikutvecklingen är ute på skolor och vilka framgångsfaktorer som vi genom vår studie uppfattar som gynnsamma inom specialpedagogik.Syfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur speciallärarens uppdrag och roll ser ut på nio skolor. Vårt fokus är speciallärare med inriktning på matematikutveckling. Vi vill även få insikt i vad speciallärare tycker är framgångsrika angreppssätt och hur de strukturerar arbetet tillsammans med elever och personal för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så god som möjligt.•Hur ser speciallärarens uppdrag inom matematik ut, vid några skolor, med fokus på att undervisa, utreda och utveckla?TeoriArbetets teoretiska förankring ligger i den sociokulturella teorin och Bronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori samt de specialpedagogiska teorierna; kategoriska-, relationella perspektivet. Dessa tycks stämma överens med vår syn på speciallärarens yrkesroll. Genom att se helheten och inte bara delarna kan bästa förutsättning för varje elevs individuella kunskapsutveckling skapas. MetodStudien är gjord för att ge en bild av hur speciallärarens uppdrag och roll kan se ut på skolor. Fokus i studien ligger på speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare. ResultatSpeciallärarnas uppdrag ser olika ut och vi har i vår studie kommit fram till att speciallärarna ofta har fria tyglar att påverka hur deras arbetsuppgifter kan se ut på skolan mycket kopplat till deras egna styrkor och intresse för att på så vis nyttja deras kompetens på bästa sätt. Vår slutsats är att speciallärarnas uppdrag kan sammanfattas med tre ord: utveckla, utreda och undervisa. Alla tre delarna behövs för att skapa en helhetssyn för varje elev där samarbetet mellan lärare och speciallärare är betydelsefullt. Vår studie visade att speciallärare är mer delaktiga på individ- och gruppnivå än på organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Genom vårt arbete har vi kommit till insikt med hur vi skulle vilja utforma vårt uppdrag som speciallärare. Vi har blivit medvetna om speciallärarens styrkor och hur vår kompetens inom matematikutveckling, grundad på vetenskaplig forskning, på bästa sätt kan tas tillvara på ute i verksamheten. Det har framkommit i våra intervjuer att en speciallärares arbetsbeskrivning ser olika ut och den utgår ifrån de kunskaper och arbetsuppgifter specialläraren brinner för. Studien pekar på att den främsta framgångsfaktorn är att stärka elevernas självkänsla inom matematik. Andra lyckade framgångsfaktorer vi fått insikt om är inkludering, intensivträning och betydelsen av lärmiljön.

Sammanfattning/AbstractPernilla, Bodestedt, (2018). Vägen till lärande – för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 15 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att ge läsaren inblick i vad, i undervisningen, som skapar möjligheter och hinder i lärandesituationer för elever med språkstörning. Ett ytterligare kunskapsbidrag blir att tydliggöra det faktum att det behövs spridas kunskap om språkstörning.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att bidra med ökad förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och hur en pedagogisk tillgänglig lärmiljö kan bidra till en ökad språkutveckling. Utifrån lärares, speciallärares och logopeds uppfattningar ämnar studien belysa möjligheter och hinder i utformandet av en inkluderande skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö.• Hur framträder kunskapen om språkstörning hos de intervjuade?• Vilka möjligheter till lärande, utifrån en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö och språkstörning, beskriver lärare, speciallärare och logoped?• Vilka hinder beskriver lärare, speciallärare och logoped i utformandet av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer?TeoriDet empiriska materialet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt ramverk, med grundsynen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Studien lutar sig dels på den sociokulturella teorins grundare, Lev Vygotsky och dels den svenske professorn inom pedagogik, Roger Säljö som även han tar avstamp i det sociokulturella perspektivet.MetodIntresset för den genomförda studien har legat i intervjupersonernas personliga beskrivningar och förklaringar, vilket fört valet av metod till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden och analysarbetets tillvägagångssätt har hämtat inspiration i fenomenografisk forskningsansats.ResultatResultatet visar att det finns många möjligheter att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö som kan gynna elever med språkstörning och inkludera alla elever i undervisningen. Det visar också på ambitiösa, kreativa och hängivna lärare, speciallärare, logopeder inom skolans värld. Hinder i form av samverkan, förutsättningar, tid och organisation kan, som jag ser det, delvis kopplas till brister i kunskap och förståelse. En slutsats av studiens resultat kan liknas med de tidigare rapporter och utredningar som redogörs för i den tidigare forskningen. Där det lyfts fram att kunskap och förståelse om4språkstörning och de behov och svårigheter som följer med diagnosen, måste spridas, inte bara i skolan utan i hela samhället.Specialpedagogiska implikationerEn viktig del i speciallärarens roll är att sprida kunskap om språkstörning, de behov som finns och hur skolor på organisation, - grupp och individnivå kan överbrygga hinder. Som speciallärare innebär det att ta del av ny forskning inom området och tydliggöra för ledningen vilken kunskap och fortbildning som skolans personal behöver. I vidare skede blir även handledning och eventuellt modellering en viktig del i speciallärarens roll i strävan mot tillgänglig lärmiljö, med struktur, bildstöd och förförståelse som viktiga faktorer för att skapa möjligheter för eleverna och tid för lärarna. Utifrån resultatet ser jag även det viktigt att som speciallärare skapa strategier i organisationen som bidrar till förändringar som leder skolan till att tidigt identifiera elever med språkstörning.

Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hpBakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå.Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet.Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser.Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik inriktning tenderar det att bli tydligare för pedagogerna att förhålla sig till materialets tillgänglighet. En annan anledning till skillnaden mellan förskolorna som identifierats är skillnaden i hur förskollärarna uttrycker sig om hur förskolans miljö är eller ska vara.

SammanfattningCronholm, Emma (2019). Läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat förväntas bidra med elevers och pedagogers upplevelser av hur det är att arbeta med läshundar som pedagogiskt verktyg i språk-, läs- och skrivinlärningen. Studien ger även en inblick i hur lektioner kan struktureras upp samt hur undervisningen kan se ut när en elev arbetar tillsammans med ett läshundsteam. Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande undersökning är att belysa samt skapa ny kunskap om hur elever och pedagoger upplever språk-, läs och skrivinlärningen med en läshund som pedagogiskt verktyg. Vidare syftar studien till att visa på hur undervisning tillsammans med läshund kan bedrivas och på vilket sätt läshunden kan bidra till en alternativ lärmiljö. I Min intention i denna studie är att undersöka om och i så fall hur läshunden kan bidra som ett pedagogiskt verktyg till elever i skolan. Frågeställningar1.Hur kan undervisningen se ut under en lektion med läshund som pedagogiskt verktyg?2.Vilka möjligheter och hinder kan identifieras av elever och pedagoger i arbetet med läshund i undervisningen?3.Vad upplever elever och pedagoger att läshunden kan bidra med till skillnad från andra arbetssätt gällande läsutveckling?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) samt de specialpedagogiska perspektiven; kommunikativt-relationsinriktat perspektiv, KoRP (Ahlberg, 2009) samt det kritiskt och kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007). Analysmetoden som används i resultatanalysen är inspirerad av Granheim och Lundbergs (2004) kvalitativa analysmodell. MetodI studien har en fenomenologisk metodansats använts. Det empiriska materialet består av två semistrukturerade, kvalitativa elevintervjuer, två semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger samt två lektionsobservationer. Intervjuerna har dokumenterats med ljudupptagning och observationerna med videoupptagning. ResultatVid resultatanalysen av studiens empiriska material har några underteman identifierats vilka även korrelerar väl med den tidigare forskning som jag presenterat i min studie. Observationer och intervjuer visar på hur arbetet tillsammans med läshunden inte direkt utvecklar elevers språk-, läs och skrivkunskaper men skapar en alternativ lärmiljö där man vågar både misslyckas och lyckas i en kravlös, icke-dömande miljö vilket i sin tur ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Specialpedagogiska implikationerI dagens skola och samhälle ställs höga krav på våra barn och ungdomar att behärska och erövra språkets olika former. Att många elever kämpar med språk-, läs- och skrivinlärning under sin skoltid är något som vi är väl medvetna om och ständigt försöker finna nya lösningar på genom att utveckla våra pedagogiska och specialpedagogiska metoder. Min studie bidrar med kunskap inom ett relativt nytt och outforskat område. Den visar på ett arbetssätt som skapar en alternativ lärmiljö där glädje, motivation, kommunikation och självkänsla är några av nyckelorden när det gäller att förstärka elevers språk-, läs- och skrivinlärning. NyckelordKommunikation, lärmiljö, läshund, motivation, självkänsla

Syftet med uppsatsen är att studera vad pedagogerna menar är språkutvecklande miljöer och hur de verkar för att utforma sådana? Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I studien diskuteras vikten av lärmiljöernas främjande av sociokulturella interaktioner mellan barn på förskolan med fokus på barns språkutveckling. Detta är viktigt då rika, inkluderande och välkomnande lärmiljöer erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling oavsett vilka fortsättningar, tidigare erfarenheter eller bakgrund barnen har. Studien ska bidra till att öka förståelsen för språkutvecklande miljöers utformning och betydelse för barnens lärande och det sociala samspelet. Denna kunskap behövs för att lärmiljöernas utformning ska förändras kontinuerligt och anpassas till barngruppens behov och intresse. Resultatet visar att det viktigaste och mest grundläggande för pedagogerna är att bygga en god relation till barnet och barngruppen. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt, arbetssätt och kompetenser har stor påverkan på utformningen av språkutvecklande miljöer. Det visar sig också att både vardagliga rutiner och planerade aktiviteter tillsammans utgör den sociala lärmiljön på förskolan och ökar barns språkliga kompetens.