<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span></p>

Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet. Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

Arbetet innefattar en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare verksamma i grundskolan som syftar till att bidra med kunskap om hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas för språkligt kommunikativt sårbara elever. Språklig sårbarhet uppstår när en lärmiljös språkliga krav är högre än en elevs språkliga förmåga vilket då leder till att obalans mellan krav och förmåga uppstår och påverkar möjligheten till inlärning. I uppsatsen avgränsas språklig sårbarhet till språkets pragmatiska del vilket innebär att den språkliga kommunikationen inte är lika utvecklad som hos elever med typisk språkutveckling. Det vill säga sårbarhet i att använda språket i ett socialt samspel, exempelvis i klassrumsundervisning och som uppstår när de språkliga kraven i lärmiljön är högre än elevens språkliga förmåga. I en tillgänglig lärmiljö är det balans mellan pedagogisk, social och fysisk miljö vilket innebär att elevens språkliga behov möts. Arbetets teoretiska ram är sociokulturellt perspektiv vilket används i analysarbetet av empirin. Resultatet visar att ett förebyggande och främjande arbete består av den enskilda pedagogens tydliga ledarskap, språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt tillsammans med samverkan med specialpedagog och studiehandledare. Andra framgångsfaktorer i lärmiljön är värdegrundsarbete och lokaler som är anpassade efter storlek på elevgrupp och innefattar grupprum. Hindrande faktorer som framträder är brist på tid och otillräckligt stöd från specialpedagog och studiehandledare som leder till stressade lärare och risk för lägre måluppfyllelse för elever.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

No description available.

Denna studie har undersökt hur olika lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer skiljer sig i upplevelse, kunskapsutveckling samt förtroende. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan grupper, med prefererad ordning på lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer, och prefererad inläringsstil. Fyra olika inläringsstilar, av Honey och Mumford (2000), har använts i studien. Frågeställningarna har undersökts och besvarats genom en triangulering, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan följt en tematisk analysprocess. Kvantitativ data har erhållits genom ett frågeformulär som sedan har analyserats med statistiska tester. Resultaten från den kvalitativa intervjudelen har visat på att olika lärmiljöer, e-lärande och föreläsning, skiljer sig samt kompletterar varandra med avseende på upplevelse, kunskapsutveckling och förtroende för arbetsgivare. Kvantitativa resultat från frågeformulär har visat på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupper, som föredrar att börja ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer med olik första lärmiljö, och styrka i prefererad inläringsstil. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan föredragen ordning på lärmiljöer inom blandade lärmiljöer och prefererad inläringsstil. Denna studie har studerat ett kunskapsgap för hur blandade lärmiljöer bör struktureras. Studiens fynd kan därmed bidra till en bättre förståelse för hur framtida utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer bör designas för effektivt lärande och maximal kunskapsutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.

No description available.