Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals. What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today’s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway. A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other. In this context, it is important that pedagogues with more experience actively share their knowledge and experience with their colleagues. This creates a common professional ethical base that gives the individual educator knowledge and confidence which, in turn, creates a more stable, secure and consistent environment for the children. I begin by clarifying the role of the pedagogue and what it means to be an active and present pedagogue. Furthermore, I look closely at pre-school work ethics, starting with Aristotle’s virtue ethics and his theories on the links between theoretical and practical knowledge. Finally, I examine the routines at my pre-school and how they relate to the Swedish pre-school curriculum, Lpfö-98/10.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskolepedagoger berättar om hur de bemöter barn som inte är med och leker och vilka förutsättningar och möjligheter skapar pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till att leka tillsammans med andra barn. Metoden som används i studien är en kvalitativ intervjumetod som inriktar sig till det semistrukturella med spontana följdfrågor. Resultatet visade att det behövs olika faktorer för att få barn att leka tillsammans med andra.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur relationsskapande sker med barn inom förskolan, ur förskolepedagogers perspektiv. Studien är kvalitativ och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes med utgångspunkt i det relationella perspektivet vars fokus är relationer, centrala för det pedagogiska arbetet i förskolan. Forskning påvisar att samspel och samvaro utgör två essentiella grundstenar i relationsbyggandet mellan förskolepedagoger och barn samt att förskolepedagogens roll i barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling är vital. Resultatet visar att samtliga förskolepedagoger är medvetna om vikten av att skapa goda relationer, vilket uppnås genom en ökad respekt för barnets trygghetszon såväl som att vara nära, lyhörd samt härvarande. Slutsatsen av studien belyser att relationsskapandet påbörjas vid inskolningen. En medvetenhet om detta föreligger hos samtliga förskolepedagoger som tar hjälp av vårdnadshavare för att bättre känna till barnet i fråga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.

Sammanfattning Studiens resultat visar hur viktigt det är med en genomtänkt och planerad lärmiljö utifrån barnens intressen och behov för att främja barns språkutveckling och deras sociala samspel. Att använda sig av kommunikationsverktyg i miljön visar att barnen kan kommunicera med varandra och att det ger förutsättningar för att barnen ska förstå varandra. Studiens resultat visade också på hur betydelsefullt det är att vara en närvarande pedagog i leken för att kunna stötta barnen i deras samspel men också för att utveckla deras språk med hjälp av att benämna korrekta begrepp, samt för att tillgodose barnens behov. Studien visar också på problem som kan uppstå. Svårigheten att kunna vara en närvarande pedagog under dagarna i verksamheten kan vara svårt då barngrupperna är stora och det är svårt som pedagog att finnas för alla barn under en dag. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgår från Vygotskij, men även Piagets konstruktivistiska perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger anser är viktigt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi ville också få kunskap om hur förskollärare ansåg att olika faktorer kan påverka barns språkutveckling.

Denna studie belyser lärmiljön i förskolan. Lärmiljön består av den sociala, pedagogiska och fysiska miljön, vilket även är faktorer som tas upp i tillgänglighetsmodellen från specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM 2018). Studien tar upp relevant forskning kring ämnet och teori kopplat till lärmiljön. Vårt syfte med studien är att ta reda på vad fyra olika förskollärare tänker kring utformningen av lärmiljön genom en kvalitativ intervjumetod kopplat till den utvecklingspedagogiska teorin. Utifrån teorin används fyra olika nyckelbegrepp, lärandets akt, lärandets objekt, erfarande och variation. Dessa är centrala begrepp i teorin och hjälper oss att se på den fysiska lärmiljön utifrån en teoretisk utgångspunkt. Vi har valt att basera vårt examensarbete på lärmiljön i förskolan då vi anser att denna bidrar till lärande och lek och vi vill då ta reda på hur man som verksam förskollärare arbetar för att lärmiljön ska främja lek och lärande. De frågeställningar som vi valt att ta upp i studien är hur resonerar förskollärarna kring uppbyggnaden av den fysiska miljön i förskolan? Hur används lärmiljön för att främja barnens lek och lärande? Resultatet visar att förskollärarna i vår studie tänker i banor om ålder, behov och material när de planerar sina lärmiljöer. De är närvarande i barnens lek och utforskande samt planerar sin lärmiljö för att barnen skall upptäcka nya intressen som ofta riktas till det tema/projektarbete som avdelningen arbetar med. Förskollärarna i studien belyser att de utgår från barnens intresse i miljön för att fånga upp nya lärsituationer.

Förskolan är en plats för alla barn, där pedagogers uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för alla barn. I förskolan kan olika känslor uppstå och det är en plats där vi utvecklas och lär oss att förstå att alla känslor är okej att känna. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kunnat se att barns ilska och frustration sker på samtliga förskolor och vi har upplevt att pedagoger använder olika strategier för att bemöta barnens ilska och frustration. Trots att vi alla känner olika känslor så finns det olika upplevelser kring dem. Alla barn är olika precis som vuxna, men barn har ännu inte utvecklat olika strategier för att hantera sin frustration och ilska. Vårt syfte med studien är att undersöka och synliggöra hur förskollärare samtalar i fokusgrupper och därigenom ger uttryck för hur de upplever förskolebarns ilska och frustration. Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi under arbetets gång använt oss av en tematisk analys där de tre temana som framkom är tema 1: Att vara en närvarande pedagog, tema 2: Pedagogers strategier samt tema 3: Pedagogens relationer till barnen.   Resultatet visar att förskollärarnas upplevelser kring barns ilska och frustration är individuellt och ingen situation är den andra lik. Resultatet visade även att utifrån förskollärarnas erfarenheter och upplevelser är de lösningsorienterade vid hantering av barns ilska och frustration.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar. / The purpose of the study is to examine the preschool teachers' approach to how learning environments in preschool stimulate children's language development, as well as how preschool teachers talk about how they work to create learning environments that contribute to children's language development. The chosen method in the study is a qualitative method with a semi-structured interview where the sample consists of five working preschool teachers. The results of the study show that a well-thought-out and structured learning environment that is based on the children's interests is important for children's linguistic development. Using various aids to promote children's interaction and language development in different environments, which provides the conditions for the children to communicate with each other. The study shows that a preschool teacher present is important for developing children's language. The study also shows difficulties that can arise such as creating learning environments in difficult-to-plan spaces. The study also shows difficulties in creating interesting and stimulating environments that challenge all the children's abilities.

Inledning: Lek och barns språkutveckling är två centrala delar i förskolans verksamhet. Det är också något som lyfts upp i läroplanen för förskolan. Det ligger därför i vårt intresse att undersöka hur språkutveckling sker i leken och hur pedagoger stöttar barns språkutveckling i leken. Vår ambition med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av leken för att stötta barns språkutveckling.  Syfte:   Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av barns lek för att stötta barns språkutveckling. Detta har gjorts med hjälp av följande forskningsfrågor: -    Vilka erfarenheter har förskollärare av barns språkutveckling i samband med lek? -    Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stötta barns språkutveckling i leken? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har sex förskollärare intervjuats från olika förskolor i samma kommun. Intervjuerna har spelats in, transkriberats samt analyserats.  Resultat:  Resultatet i studien visar att förskollärarna besitter olika erfarenheter kring språkutveckling i leken. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att leken utgör ett viktigt redskap för barns språkutveckling. Särskilt framhävs rolleken som något förskollärarna har som gemensam erfarenhet där språkutveckling sker. Förskollärarna understryker den centrala rollen som rolleken spelar när det gäller att främja barns språkliga färdigheter. Resultatet visar även att förskollärarna använder flera olika strategier med syftet att främja barns språkutveckling under lek. Dessa strategier inkluderar pedagogernas roll, olika metoder för språkutveckling och utformning av lekgrupper. Många förskollärare betonar även vikten av att skapa en trygg miljö på förskolan för att främja språkutvecklingen under lek.