Övergripande syfte med denna studie är att undersöka vad gymnasielärarna lägger i begreppet god lärmiljö samt hur goda lärmiljöer på gymnasieskolan kan skapas. Jag vill ur ett lärarperspektiv tolka begreppet god lärmiljö och hur en sådan iscensätts. För att kunna reda ut detta behöver jag undersöka hur gymnasielärare tolkar begreppet ”god lärmiljö” och hur de själva upplever att de skapar en god lärmiljö.  Det har jag gjort genom att intervjua sex lärare på två olika skolor i två olika kommuner. I resultatet framkommer att lärarna skiljer på yttre- och inre lärmiljö. Begreppet yttre lärmiljö innebär följande för de gymnasielärare som jag intervjuade: Lärmiljö är där undervisning äger rum, men det är också i hemmen från det att barnen är små, i korridorer och överallt där det pågår en diskussion mellan två eller flera människor och inlärning kan uppstå. Det framkommer också att lärarna skapar en god lärmiljö genom: ett tydligt ledarskap, ämnes- och pedagogisk kompetens, ett glatt humör samt läraren får inte vara för snäll.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för lärares och speciallärares erfarenheter av att möta elever i behov av stöd främst gällande läs- och skrivområdet. Jag ville undersöka likheter och skillnader i lärare- och speciallärares föreställningar om och erfarenheter av arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter samt deras syn på hur de kan stötta dessa elever. Vidare ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger ser i sitt arbete med elever i behov av stöd. Detta undersökte jag genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 4 lärare och 4 speciallärare på F-6 skolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av en didaktisk teori kopplad till ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna ställde sig positiva till att inkludera alla elever i sin undervisning och samtliga ställde sig positiva till att anpassa sin undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Lärarna uppgav många goda exempel kring hur de själva utformade sin undervisning för att den skulle passa alla elever. Dock framkom utmaningar som bidrog till att lärarna inte genomförde anpassningar i den utsträckning de själva önskade. De främsta faktorerna till detta var tid, brist på lokaler samt brist på resurser. I studien framkom inga tydliga skillnader mellan lärare- och speciallärares uppfattningar kring att möta elever i behov av stöd annat än att speciallärarna upplevde att lärarna inte alltid genomförde de anpassningar som de borde, medan lärarna själva ansåg att de gjorde många anpassningar men att de saknade kunskap för att genomföra fler anpassningar. Resultatet visade också att lärarna, trots en önskan om att inkludera alla elever, ansåg att en-till-en undervisning hos speciallärare var någonting positivt och till och med nödvändigt för vissa elever. De framgångsfaktorer som pedagogerna själva lyfte fram i intervjuerna, var en anpassad undervisning där alla elever ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare nämndes intensivläsningsperioder, en-till-en undervisning samt att man som lärare tar del av den senaste forskningen och vågar prova nya vägar som positiva faktorer.

Studien handlar om lärare i fritidshem, specialpedagoger och god lärmiljö samt elever i behov av särskilt stöd som är inskrivna och inkluderade på fritidshemmen. Ämnet är aktuellt då det under senare tid skrivits litteratur som riktar sig till fritidshemmet utifrån perspektivet god lärmiljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) har även utvecklat en modell som handlar om goda lärmiljöer där syftet är att skola och fritidshem, genom att observera verksamheten utifrån perspektiven förutsättningar för lärande, pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö, kan utveckla verksamheten och dess lärmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur några yrkesverksamma fritidhemspersonal och specialpedagoger uppfattar god lärmiljö på fritidshem. Studien är en småskalig kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter var tillgänglighetsstyrt. Åtta intervjuer gjordes: fyra med fritidshempersonal och fyra med specialpedagoger. Intervjuerna transkriberades och innehåll kategoriserades sedan utifrån tillgänglighetsmodellen. Sedan analyserades de mest framträdande svaren utifrån studiens teoretiska utgångspunkt som var KASAM. Resultatet visade att de båda grupperna uppfattade lärmiljö utifrån olika perspektiv. Fritidspersonalen beskrev främst en lärmiljö utifrån rådande arbetsmiljösituation och deras vardag, medanspecialpedagogerna beskrev en önskan och vilja med mer samarbete professionerna emellan(fritidspersonal och specialpedagoger). Även fritidspersonal uttryckte en vilja och önskan att utveckla ett närmare samarbete med specialpedagoger. En implikation till specialpedagoger är att driva frågan om utveckling av ett närmare samarbete med fritidshemmen i samtal med skolledning och elevhälsa.