Syfte med vår studie är att bidra med kunskap om den fysiska miljön som pedagogisk lärmiljö i förskolan. Våra frågeställningar fokuserar på pedagogernas och barnens erfarenheter av de fysiska miljöerna samt hur de miljöerna ser ut på olika förskolor. Vi använde kvalitativa intervjuer, gruppaktiviteter (gruppintervjuer) och observationer för att samla in data. Empirin analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter, dvs. sociokulturellt perspektiv samt barnperspektiv och barns perspektiv.   Resultaten visar att barn, pedagoger och fysisk miljö är de tre aktörerna som samverkar i de pedagogiska läromiljöerna, vilket både skapar möjligheter och begränsningar. Hall, matrum, byggrum/bygghörna och ateljé/skapandehörna är bland de vanligt förekommande rummen/hörnor samt skapandematerial och konstruktion material är vanligt förekommande material på fem undersökta förskolor och detta var barnen också mest intresserade utav. Resultaten visar att arrangering av miljö påverkar barns lekar och aktiviteter när det gäller tydligt och otydligt avgränsade miljöer och utrymmen. Exempelvis var två av fem förskolor mindre uppstyrda och dessa hade också otydligare och större fria ytor, vilket syns på planritningar. Dessa två förskolor hade inte lika uppstyrda pedagogiska miljöer, vilket de tre andra förskolorna hade, som också hade mindre fria ytor. Med andra ord påverkar arrangeringen av miljö den pedagogiska verksamheten. När det kommer till delaktighet i miljöutformning var många barn positiva men alla barn upplevde inte att de är delaktiga i denna process. Framför allt ville de barnen som arbetade med projektarbete ha mer material som var relaterad till projektet, vilket vi tolkar som positivt i fråga om barns lärande. Barnen uttryckte också tydligt vad man inte fick göra i olika rum eller aktiviteter. När det kommer till tillgång till material upplevde många barn att det är svårt att nå till visst material på förskolan. Pedagogerna menade att de utformar miljön utifrån barns intressen och behov. Några pedagoger nämnde även trygghet, utveckling och projektarbete. Pedagoger anser att de gör barnen delaktiga i miljöutformning genom att observera barns intressen och några pedagoger brukar även ställa direkta frågor till barnen om hur barnen vill att miljön ska vara. När det gäller tillgång till material anser pedagogerna att det finns några hinder såsom barngrupp med blandade åldrar, brist på plats, ekonomi, slöseri.   De resultat som vi har kommit fram till gäller på fem förskolor. Resultatet ska inte ses som en generalisering som gäller för alla förskolor.

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers arbetssätt med barns språkutveckling i relation till första- respektive andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat pedagoger på två förskolor. Det går att urskilja varierad erfarenhet vid arbetet med flerspråkiga barn på de respektive förskolorna. Förskollärare samt barnskötare är en stor del av barnens språkliga arena därav urvalet att inkludera båda yrkesgrupperna i studien. Förskollärare ansvarar för den pedagogiska undervisningen men då barnskötare är delaktiga i den dagliga verksamheten beslutade vi oss för att ta del av hela arbetslaget. Då barns språkutveckling är en stor del av undervisningen i förskolan har vi valt att fokusera på hur pedagogers arbetssätt ser ut. Den reviderade läroplanen innehåller numera begreppet undervisning vilket gjorde att vi ville studera pedagogers arbetssätt. Studien är baserad utifrån ett kognitivt perspektiv med en konstruktivistisk, sociokulturell samt sociokognitiv teori. Med dessa teorier i grunden för vårt arbete har vi även funnit lärmiljöns betydelse för barns språkutveckling intressant. Resultatet visade att pedagogerna på de respektive förskolorna hade många liknande arbetssätt men tankesätten varierade. Pedagogerna som intervjuades talade om lärmiljöns betydelse för att väcka intresse för språket. Utifrån de svar vi fått på frågan om hur pedagoger ser på sitt uppdrag om barns språkutveckling kan vi se att pedagogerna har en förståelse för vikten av deras uppdrag att få barn att intressera sig och få ett nyanserat och berikande språk.

Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.

Allt mer utbildning sker online och det påverkar även studenter som studerar på campus. Campusutbildning använder mer och mer utbildning online via Learning Management System (LMS) vilket skapar en blandad lärmiljö för studenter. När utbildning går från face-to-face på campus till online uteblir de sociala möten studenterna eftersöker när de väljer att studera på campusutbildning. Ett sätt att skapa sociala möten i blandade lärmiljöer är att designa LMS för att skapa en känsla av gemenskap. Gemenskap är ett mänskligt behov och viktigt att designa för när mer utbildning sker online. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där designförslag baserade på gemenskapskriterier implementerades i en prototyp. Designförslagen utvärderades genom en prototyp för att ta reda på om en känsla av gemenskap kunde skapas hos studenter i en blandad lärmiljö. Denna studie resulterade i designförslag för hur LMS kan designas för en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap

Skolans uppdrag är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas och det är allas ansvar. Szönyi och Dunkers (2015) anser att grunden till att barn ska bli goda samhällsmedborgare startar i skolan där delaktighet och engagemang ligger som grundsten. Tetler och Baltzer (2011) anser att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter att få sin röst hörd i skolan och att inkludering och delaktighet bidrar till ökad kunskap hos eleverna. Studiens syfte är att belysa om eleverna på gymnasiesärskolans nationella program upplever delaktighet då eleverna samläser ämnen tillsammans med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram. Studien bidrar med kunskap utifrån faktorer i lärmiljön, lärandet och bemötandet som ger en känsla av delaktighet. Vid studiens genomförande har sociokulturell teori och relationellt perspektiv samt en delaktighetsmodell framtagen av professor Ulf Janson använts som teoretiskt ramverk. Studien är av kvalitativ karaktär där fyra observationer och fyra intervjuer har använts som utgångspunkt. Materialet har sedan analyserats utifrån ramverket ovan. Studiens resultat visar att elever från gymnasiesärskolan upplever delaktighet vid samläsning med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram vid vissa tillfällen. Eleverna upplever delaktighet utifrån samtliga aspekter från delaktighetsmodellen. Utifrån observationen framkom dock att gymnasiesärskoleleverna jobbade tillsammans på lektionen och inte tillsammans med IMYRK-eleverna. Resultaten diskuteras utifrån beprövad erfarenhet, teori och tidigare forskning.

Lärandemålen i skolan är idag formulerade på ett sätt som gör att de språkliga kraven är väldigt höga. För elever i språklig sårbarhet uppstår utmaningarna i mötet mellan de språkliga förutsättningarna och de språkliga kraven. Om de inte får möjlighet att delta kommunikativt, ökar risken för att de inte utvecklas optimalt. Tidigare studier framhäver vikten av språklig tillgänglighet i lärmiljön, och föreslår olika metoder för att öka tillgängligheten. Dock är dessa studier i stor utsträckning baserade på lärarnas perspektiv.I denna studie inkluderar vi även elevperspektivet. Vi intervjuar elever, lärare och specialpedagogiskt team, förkortat SpecTeam för att identifiera hur den språkliga tillgängligheten kan förbättras. Data från eleverna visar att studiero, och mindre grupper är betydelsefullt för lärande, samt att varierande läromedel, och framför allt bildstöd är viktigt för att öka den språkliga tillgängligheten. Sammantaget från alla tre intervjugrupperna, framgår betydelsen av språklig medvetenhet, där nya ord, begrepp och termer befästs. Teoretisk utgångspunkt utgår från det sociokulturella och det relationella perspektivet.Våra resultat visar att tidigare publicerad data är reproducerbar även när elever är inkluderade i undersökningen, vilket stärker de metoder som idag implementeras för att förbättra den språkliga tillgängligheten. / The intended learning outcomes are today written in a way that makes the linguistic requirements very high. For students in linguistic vulnerability, the challenges arise in the encounter between the linguistic prerequisites and the linguistic requirements. If they are not given the opportunity to participate communicatively, the risk that they do not develop optimally increases. Previous studies highlight the importance of linguistic accessibility in the learning environment, and suggest different methods for increasing the accessibility. However, these studies are to a large extent based on the teachers' perspective. In this study, we also include student perspective. We interview teachers, a special education team abbreviated SpecTeam, and students to identify how language availability can be improved. Data based on the students show that a calm study environment and smaller study groups are important for learning, and that varying study material and visual scaffolding is important to increase the linguistic accessibility. Taken together, from all three interview groups, the importance of linguistic awareness is highlighted, where new words, concepts and terms are learned. Theoretical framework is based on the socio-cultural and the relational perspective. Our results show that previously published data are reproducible also when students are included in the study, which strengthens the methods that are currently being implemented to improve the linguistic accessibility.

Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur chefer skapar förutsättningar för att främja en lärmiljö som bidrar till medarbetares lärande. Studiens utgångspunkt baserades på Illeris (2004) teori om lärande i arbetslivet samt tidigare forskning kring problemområdet, lärmiljö. Det teoretiska ramverket gav upphov till frågeställningen: Hur skapar chefer förutsättningar för att främja medarbetarens lärande? Kvalitativ metod tillämpades där empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Resultatet påvisar faktorer inom lärmiljöerna som främjar medarbetars lärande vilka var; organisationens kultur och miljö, formellt lärande, informellt lärande, kommunikation, feedback, tid och ledarskap. Uppsatsens slutsats är att chefen har möjlighet att skapa förutsättningar genom ovanstående faktorer.