Syftet med studien var att fördjupa mig i hur pedagoger arbetar med språkutveckling i förskolan. Varje individ är olika och vi lär oss på olika sätt, förskolan är barnens arena för lärande och utveckling. Med hjälp av olika metoder arbetar pedagoger på ett utvecklande sätt för att främja varje individs språkutveckling. Jag ville undersöka och synliggöra de olika metoder som pedagoger använder i förskolan. Jag har använt mig av intervjuer som metod. I resultatet med hjälp av intervjuer kom jag fram till att förskollärarna använder olika metoder. Alla metoder som används av förskollärarna har ett gemensamt tema, det är att främja barns lärande och språkutveckling. Förskollärarna använder olika metoder och material som bygger på samspel och kommunikation i verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn i åldrarna 1-5 och hur man genom språkfrämjande aktiviteter kan utveckla barnens språk samt öka intresset för barnets eget läsande och skrivande. För att kunna besvara frågeställningarna kopplade till syftet har jag använt mig av den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den semistrukturerade intervjun kunde jag ställa mina frågor i den ordning jag kände passade i varje intervju och att jag kunde ställa relevanta följdfrågor. Jag har valt att intervjua fyra stycken förskollärare. Mitt resultat har delats upp utifrån tre teman som jag valt att kalla för förskollärarens roll i det språkfrämjande arbetet, språkfrämjande arbetssätt samt arbetet med att väcka barns läs- och skrivintresse. Under dessa rubriker har det framkommit att förskollärarens roll är att kunna ta tillvara på barns egna intressen för exempelvis populärkultur och hur man kan använda sig av detta i språkliga aktiviteter. Förskollärarens roll är också att kunna se och motivera de barn som inte visar spontant intresse kring språket och andra läs-och skrivaktiviteter. Arbetet kring språkfrämjandet är någonting som alltid sker på förskolan. Det har visat sig vara både i de planerade aktiviteterna och i de oplanerade. I arbetet med att väcka barnens läs-och skrivintresse har det beskrivits att boken som redskap och miljön spelar en stor roll för att detta intresse väcks.

Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.

I den svenska förskolan finns idag många barn som använder sig av fler språk än svenska för att kommunicera. I förskolans uppdrag ingår att stödja flerspråkiga barns utveckling i både modersmål och i svenska. Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskolechefer har av att leda arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Frågeställningarna innefattar vilka riktlinjer förskolecheferna har att förhålla sig till, vilket stöd de kan ge sin personal och hur de ser på sin egen förskoleverksamhet i detta avseende. Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på fem intervjuer med förskolechefer från en kommun i Mellansverige. Resultatet av studien visar att allt som kan tänkas förstärka det talade språket, exempelvis bilder, tecken och gester, främjar flerspråkiga barns språkinlärning. Även leken lyftes fram som en arbetsmetod som förskolecheferna menar gynnar språkinlärning hos barn. Ytterligare en aspekt som respondenterna menar är betydelsefull för flerspråkiga barns utveckling är ett fungerande samarbete med vårdnadshavarna. Undersökningen visade att förskolecheferna såg utvecklingen av flerspråkiga barns modersmål som ett förbättringsområde i deras verksamheter.

Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare arbetar för att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien har utgått ifrån sociokulturellt perspektiv och som metod användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna aktivt arbetar med material och metoder för att främja språkutvecklingen i förskolan. Förskollärarna beskrev vikten av att språkutvecklingen i förskolan håller en god kvalité genom att planera i och ta vara på verksamheten. Estetiska uttrycksformer, bildstöd och teckenstöd är några av många verktyg och metoder som beskrivs i arbetet med språkutvecklingen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkutveckling i förskolan, men på olika sätt. Samtidigt som flera arbetsmetoder används av samtliga, så som bland annat högläsning, tecken- och bildstöd. Däremot finns vissa begränsningar i arbetet med språkutveckling i förskolan, och förskollärarna beskriver hur de kan komma att behöva ännu fler förutsättningar för att lyckas utveckla sitt arbete med språkutvecklingen i förskolan.

Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar språkfrämjande i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. I resultatet framkommer det att förskollärarna använder sig av olika metoder för att arbeta språkfrämjande i förskolan. Förskollärarna lyfter även olika faktorer som kan påverka arbetet med språkfrämjande arbetssätt. Slutsatsen visar att förskollärarna har ett medvetet och närvarande förhållningssätt vilket är en förutsättning för barns språkutveckling. En slutsats är även den att förskollärare i studien eftersträvar kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla undervisningen i förskolan.

The aim of our study is to create knowledge about preschool teachers' work with TAKK (signs as alternative and supplementary communication) to improve verbal language in preschool. This study is based on a socio-cultural theory which focuses on how we learn with or through other people and with cultural tools such as signs and pictures.   We used a qualitativ method and have conducted interviews with four educators about how and why educators use TAKK in preschool. We see a broader use of TAKK in preschools where there doesn't seem to be a clear structure and no requirement for education. We will in our study explain how the effects of TAKK are described by the educators. All four educators agree that TAKK is a supplementary communication tool that does help the children to communicate when the spoken language does not exist within the child for different reasons. The educators think that TAKK has proven many positive results such as the rate of speech at the teachers which makes it easier for the children to understand the words and by using signs the teachers notice that they also pronounce the words more accurately. In this paper we will present the many positive aspects of using TAKK but also some negative ones according to the educators that participated in our study.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ger barnen i förskolans verksamheter möjligheter till att ta del av TAKK. Studiens teoretiska perspektiv är den proximala utvecklingszonen och metoden är kvalitativ där intervjuer genomförts med tio förskollärare. Resultatet visar att användandet av TAKK i undervisningen anses vara språkfrämjande för barnen. De hinder som upplevs är att lyckas fånga barnens fokus, brist på kunskap om TAKK samt kollegor som har bristande intresse kring ämnet. Genom denna studie framkom det att TAKK bidrar till inkludering, är språkfrämjande samt att en förskollärare bör ha kunskaper och intresse kring TAKK. När barnens språk utvecklas får de möjligheter till att kommunicera med andra individer, möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang samt bli inkluderade i gemenskapen.