Denna litteraturstudie lyfter hur svenskundervisning kan struktureras för att stötta flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. Studien undersöker även hur elevers andraspråksutveckling kan påverkas av svensklärares inställning till flerspråkighet. Urval av material gjordes genom närläsning av forskningsartiklar inom ämnet, där framgångsfaktorer för andraspråksutveckling återfanns. En genomgående aspekt som lyfts i de olika faktorerna är vikten av att låta elever använda sitt förstaspråk som stöttning i sin andraspråksinlärning. Lärare behöver därav ha goda kunskaper om hur elevers förstaspråk kan användas som resurs för att kunna ge utrymme för elevers förstaspråk i sin undervisning. Tidigare forskning visar att det bland lärare råder en oro om att inte kunna ge flerspråkiga elever den stöttning i deras andraspråksutveckling som de behöver. I och med detta undviker lärare att synliggöra flerspråkighet i sitt klassrum. I studiens resultat framkommer det att själva synliggörandet är en viktig del i en framgångsrik andraspråksutveckling.

Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra pedagogiska miljöers möjligheter att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Studien genomfördes på två förskolor på olika orter där respondenterna var förskollärare. Som datainsamlingsmetod valdes turistguidning. Hela studien präglas av den posthumanistiska teorin för att synliggöra hur miljön eller materialet agerar främjande för barnen. För att synliggöra miljöerna och materialens agens analyserades turistguidningen i två omgångar. Den första för att, ur ett posthumanistiskt perspektiv, synliggöra vilka visuella miljöer och material som existerar i den pedagogiska miljön. Den andra analysen genomfördes med fokus på respondenternas utsagor angående miljön och materialets agens. Koder, etiketter och kategorier framställdes därefter ur datan vilket skapade studiens analysmetod. I resultatet framställdes de språkfrämjande material och miljöer samt respondenternas tolkningar av material och miljöer som synliggjordes i de besökta förskolorna. De mest framträdande var: litteratur och läsmiljöer, pedagogisk dokumentation samt alternativ och kompletterande kommunikation. Av resultatet kom studien fram till slutsatsen att material och miljö kan agera språk- och kommunikationsfrämjande. / This qualitative study aims to highlight the opportunities for educational environments to promote all children's language and communication development. The study was conducted at two preschools in different locations where the respondents were preschool teachers. Tourist guidance was chosen as the data collection method. The whole study is characterized by the posthumanist theory to make it visible how the environment or the material acts to promote children's development. To make the environments and the agents of the materials visible, the tourist guide was analyzed in two rounds. The first to, from a posthumanist perspective, make visible which visual environments and materials exist in the pedagogical environment. The second analysis was conducted with focus on the respondents' statements regarding the environment and the material's agents. Codes, labels and categories were then produced from the data, which created the study's analysis method. The results presented the language-promoting materials and environments as well as the respondents' interpretations of materials and environments that were made visible in the preschools visited. The most prominent were: literature and reading environments, educational documentation as well as alternatives and complementary communication. From the results, the study came to the conclusion that materials and the environment can act to promote language and communication.

Sammanfattning Det engelska språket är relevant i dagens samhälle. De flesta människor oavsett ålder kommer i kontakt med det engelska språket dagligen genom olika medier. Dagens barn och ungdomar har en mer direkt kontakt med språket än vad barn och ungdomar hade för 20 år sedan. Detta har bidragit till ett större intresse för det engelska språket. Den direkta kontakten med det engelska språket är något som skett dels via att en globalisering ägt rum men även tack vare teknologin och att dess användning expanderat. Teknologin är idag en stor del av barn, ungdomars och vuxnas vardag. Detta har satt sina spår och påverkat skolans värld. Det är viktigt att skolan följer med i den tekniska utvecklingen och att pedagogerna utbildas i att använda teknologin i så bred utsträckning som möjligt för att kvaliteten av IKT i utbildningen ska kunna säkerställas. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur forskningen ser ut inom IKT och språkinlärning i engelskämnet. Avsikten är att kartlägga de faktorer som främjar och hindrar språkinlärningen i samband med användningen av IKT i engelskämnet. Metod I detta arbete har metoden forskningsöversikt använts. Översikten har inte som syfte att sammanställa all litteratur på området utan syftet är att sammanfatta den forskning som är relevant till vårt syfte och vår frågeställning. Två forskningsöversikter och tio forskningsstudier är inkluderade och samtliga artiklar är insamlade genom databasen ERIC ProQuest. Slutsats Det finns en del negativa effekter och hinder av att använda IKT, men enligt vår åsikt är dessa hinder inte avgörande och är inte skäl nog till att man inte ska använda IKT i undervisningen. Vår slutsats är att det krävs en noggrann planering av läraren för att inlärningen ska bli effektiv när IKT används i undervisningen och för att motivera eleverna. Vi anser att det är viktigt att länka samman den engelskan som eleverna lär sig i skolan och den de lär sig hemma och att IKT är ett bra verktyg till detta. Vi anser dessutom att IKT är ett bra verktyg för att kunna individualisera inlärningen då det i dagens samhälle finns elever i behov av andra strategier, arbetssätt och hjälpmedel. Vi tycker inte heller att lärarna ska ersättas av IKT utan att IKT ska vara ett komplement i undervisningen, vilket kräver en balansgång.

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.

Denna studie är baserad på andraspråkselevers bristande måluppfyllelse i ämnet matematik. Syftet med studien var att belysa vilka hinder respektive möjligheter som laborativ och läroboksstyrd matematikundervisning ger elever med svenska som andraspråk. Forskningsläget ger en överblick över det sociokulturella perspektivets påverkan på matematikundervisning, språkets betydelse förlärande samt hur och varför man bedriver en läroboksstyrd och laborativ matematikundervisning. Utifrån syftet användes för- och eftertest, observationer samt enkäter som metoder i denna studie. Slutsatsen var att båda arbetssätten har tydliga hinder och möjligheter och att en kombinerad undervisning hade varit att föredra för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för andraspråkselever. Detta behöver dock studeras ytterligare för att kunna fastställas.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare inom Montessori, Reggio Emilia och Waldorf beskriver sitt arbete med att uppfylla läroplanens mål gällande att främja barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan fastställer strävansmål som innebär att förskolan ska främja barns språkutveckling, men den ger inte konkreta riktlinjer för hur detta arbete ska genomföras. Tidigare utredningar har indikerat brister i förskolors kvalité gällande språkfrämjande arbete.  Studiens metod bygger på en hermeneutisk ansats, vilket innebär en strävan att förstå och tolka det förskollärare beskriver som språkfrämjande strategier. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av analysverktyg inom den sociokulturella teorin. Sex förskollärare från Montessori, Waldorf och Reggio Emilia-förskolor har deltagit i studien. Genom att samla in exempel på språkfrämjande strategier och metoder från dessa tre pedagogiska inriktningar, är målet att kunna ge en inblick i hur förskollärare kan använda olika strategier och metoder för att främja barns språkutveckling. Därigenom kan studien bidra med metoder och strategier och svara på hur förskolan på olika sätt kan arbeta mot att uppnå de nationella målen för språkutvecklande arbete.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur digitala verktyg i form av lärplatta används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt att ta reda på pedagogers förhållningssätt gentemot lärplattan. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fem stycken verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats efter den induktiva tematiska analysmetoden. Resultatet har sedan delats in i respektive frågeställning. I resultatet visas det att pedagoger ser språkets plats i utbildningen som det viktigaste verktyget för lärande och att språket genomsyrar utbildningen på alla plan. Pedagoger har olika förhållningssätt gentemot lärplattan. Det ena där pedagogen intog en undervisande expertisroll och det andra där pedagogen är medforskande med barnen. Gällande pedagogers syn på lärplattan rådde enighet att denna ska användas som undervisande verktyg och inte som underhållning för barnen.