Syftet med studien var att skapa ny kunskap om vad som händer när nyanlända elever börjar i den svenska grundskolan. Mer specifikt identifierar, undersöker och analyserar vi hinder och möjligheter på skol-, grupp- och individnivå i det specialpedagogiska arbetet med nyanlända elever. Frågeställningarna avsåg att ta reda på hur mottagandet av nyanlända elever i grundskolan organiseras, hur specialpedagoger talar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan, hur specialpedagoger arbetar för att nyanlända elever ska få rätt stöd och stöttning. Studien belyses från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och omfattade sex specialpedagoger på sex olika grundskolor i två olika kommuner. De intervjuade specialpedagogerna lyfter fram hinder och möjligheter i arbetet med att organisera arbetet för nyanlända elever på olika nivåer inom grundskolan. Ett hinder som framkom är att rektorerna på grundskolorna i studien inte är tillräckligt insatta i arbetet av nyanlända elever och det är faktorer som ekonomi och antal elever som styr verksamheterna. En möjlighet som vi såg var att nyanlända elever ger grundskolorna möjlighet att granska och förbättra den egna verksamheten. Forskningspersonerna var överens i teorin om betydelsen av inkludering, däremot skilde sig inkluderingsarbetet i praktiken både mellan de olika kommunerna och även mellan grundskolorna. På vissa grundskolor var inkludering att nyanlända elever ska in i reguljära klasser medan det i andra skolor användes förberedelseklass (FBK) som inkluderingsmetod. Olika språkliga arbetssätt och vikten av modersmålslärare och studiehandledare lyftes även fram som avgörande faktorer för att stötta nyanlända elever. Däremot påpekas att kunskaper om nyanlända elever och hur dessa elever lär sig saknades i specialpedagogutbildningen hos samtliga intervjuade specialpedagoger.

The Swedish preschool is internationally known for its high quality. Children in Sweden are given early educational opportunities to learn and develop prior to their school start. The Swedish preschool activity should include an overall language developmental approach; however, studies show that the children's conditions for language instruction vary intra-nationally. While the Swedish preschool curriculum reflects on children's desire to learn, the preschool staff should be aware of their own practical theory in order to arrange for learning. Research show that early childhood education of high quality benefits children's future school results. Thus, this research aims at studying children's opportunities for quality learning and development in the Swedish preschool, by exploring the content of preschool teaching. The role of the preschool is to provide all children with an education of high quality. This study aims at investigating what quality can mean in terms of preschool language instruction. To generate an understanding of quality, the study focuses on the structure and process inputs in six public preschools and two municipalities. To provide insights about the preschools' practices, a qualitative approach has been used to conduct interviews with preschool heads and employees from education administrations, as well as questionnaires with preschool staff and observations of learning environments. As the quality inputs vary between the preschools and municipalities it affects the outputs of the children's language development. This research makes it evident that the outcomes are mainly dependent on the preschool staff's abilities and competences of implementing development. / Den svenska förskolan är internationellt känd för sin höga kvalitet. Barn i Sverige ges tidiga utbildningsmöjligheter för lärande och utveckling inför deras skolstart. Den svenska förskoleverksamheten bör omfatta ett övergripande språkutvecklande arbetssätt, men däremot visar studier att barnens förutsättningar för språkinlärning varierar inom landet. Medan den svenska förskolans läroplan reflekterar barns lust att lära, bör förskolepersonalen ändå vara medveten om sin egen praktiska teori för att arrangera för lärande. Forskning visar att förskoleverksamheter av hög kvalitet gynnar barns framtida skolresultat. Därmed syftar denna studie på att undersöka barns möjligheter för kvalitet i lärande och utvecklande inom den svenska förskolan, genom att utforska innehållet av förskolans pedagogiska arbete. Förskolans roll är att erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Denna studie syftar på att undersöka vad kvalitet kan innebära i relation till språkinlärning. För att få en förståelse för kvalitet fokuserar denna studie på de struktur- och processinriktade insatserna inom sex kommunala förskolor och två kommuner. För att ge insikt om förskolornas praktik har ett kvalitativt förhållningssätt använts för att genomföra intervjuer med förskolechefer och tjänstemän från utbildningsförvaltningar, samt enkäter med förskolepersonal och observationer av läromiljöer. Eftersom kvalitetsinsatserna varierar mellan förskolorna och kommunerna påverkar detta resultaten av barnens språkutveckling. Denna studie tydliggör att resultaten beror framför allt på förskolepersonalens förmågor och kompetenser att utveckla verksamheten.