Syftet med studien var att undersöka hur några lärare arbetar med inkludering i matematikundervisningen och vilka förutsättningar det kan ge för flerspråkiga elever. En kvalitativ metodasats har använts och det teoretiska ramverket har utgjorts av sociokulturell- och systemteori. Resultatet visar att lärarna arbetar inkluderande i olika utsträckning eftersom deras perspektiv skiljer sig åt. Även uppfattningen om differentierad undervisning och nivågrupperingar ser olika ut. Lärarna anser sig ha kunskap om innebörden, men saknar verktyg för att omsätta det i praktiken. Variation av arbetssätt och arbete med begrepp upplevde lärarna var fördelaktigt och värdefullt. Specialläraren kan bidra med stöd på olika nivåer och utifrån behov, men förväntningarna är varierande beroende på lärarnas perspektiv på elever i svårigheter. Samarbete med andra yrkeskategorier som svenska som andraspråkslärare eller studiehandledare på modersmålet är nödvändiga för flerspråkiga elevers matematikutveckling. Historiska tankesätt präglar fortfarande till viss del skolornas undervisning och förhållningssätt.

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister. Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt.