Global ETD Search

1	Bedömningsverktyget LegiLexi : En kvantitativ studie om lärares användning av bedömningsverktyget LegiLexi som stöd för bedömning och fortsatt undervisning / The Assessment Tool LegiLexi : A Quantitative Study on Teachers´ Use of the Assessment Tool LegiLexi as Support for Assessment and Continued Teaching Samuelsson, Cecilia, Wallin, Marita January 2023 (has links) Syftet med studien var att undersöka om lärare är hjälpta av bedömningsverktyget LegiLexi i bedömning av elevernas läsutveckling och hur resultaten används i den kommande undervisningen. Syftet var också att undersöka speciallärarens roll i bedömningsarbetet och vid planering av fortsatt undervisning med ambitionen att vi tillsammans med skolans personal kan bidra till elevernas läsutveckling. Vår studie har en kvantitativ ansats. Data har insamlats genom en digital enkätundersökning. Vi analyserade vår insamlade data deskriptivt. Vår urvalsgrupp bestod av 127 lärare som arbetat med materialet i minst 3 år. Resultatet för studien visar att ett övervägande antal lärare upplever sig hjälpta av bedömningsverktyget både när det gäller att identifiera elevernas läskunskaper och i planeringen av undervisningen. Studien visar också att det finns områden i materialet som behöver utvecklas för att passa för alla elever och att skolorna har olika förutsättningar för att använda sig av det fullt ut. Orsaker som brist på tid och skolans organisation nämns som problem för att utföra ett kollegialt samarbete. Speciallärarens roll i arbetet med bedömning och planering av fortsatt undervisning ser mycket olika ut på skolorna. Till störst del sker ett samarbete mellan lärare och speciallärare när det gäller elever i behov av stöd. Speciallärarens höga ämneskompetens är viktig i bedömningsarbetet för att elever ska få rätt stöd och därmed förhindra att lässvårigheter uppstår. LegiLexi framåtsyftande bedömning läsutveckling kollegialt samarbete speciallärares roll Learning Lärande
2	Nationella prov i årskurs 3, dess användning och funktion för en skola i övergången till mellanstadiet / National tests in year 3, its use and function for a school in the transition to middle school Skog, Emil January 2021 (has links) Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur lästesten och provresultatet från de nationella proven i årskurs 3 påverkar lågstadielärares arbete med elever i lässvårigheter, därtill hur resultatet tas emot och används av mellanstadielärare i övergången till årskurs 4. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en skolas rektor, en specialpedagog och fyra lärare i låg- och mellanstadiet. För att förstå och tolka skolans arbete med de nationella proven tar studien sin utgångspunkt i Ball, Maguire och Brauns (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk valdes ut för att synliggöra hur en skola implementerar och arbetar med de nationella proven. Implementeringen och arbetet med de nationella proven kopplades sedan till Ahlbergs (2013) och Nilholms (2012) skrifter om det relationella och kompensatoriska perspektivet. En anledning till att koppla till detta perspektiv var för att synliggöra vilka konsekvenser och effekter provresultatet kan få i arbetet med elever i lässvårighet. Denna studie visar att det finns olika uppfattningar bland personalen på en skola om de nationella proven. Sammantaget identifierades fem teman provens funktion, tilltro till proven, analys av provresultat, provresultatets funktion och överföring vid stadieövergång. Dessa teman användes för att synliggöra och förstå på vilka sätt de nationella proven användes, påverkade och mottogs bland låg- och mellanstadielärare, en specialpedagog och en rektor på en skola. Utifrån ett större sammanhang synliggör resultatet vikten av rektorers kompetens, delaktighet och ansvarstagande för läsutvecklingsarbetet i relation till de nationella proven. Om rektorer lyser med sin frånvaro i arbetet med de nationella proven är risken att provresultatets effekter stannar av och ger störst vinning för dem som sett och analyserat innehållet på gruppnivå. Något annat studien visar är att de nationella proven och resultaten tilldelas flera olika användningsområden. Däribland som ett sätt att bekräfta lärares och specialpedagogers farhågor, de fungerar även som ett komplement för lärare i bedömningen av elevers läsförmåga. På den undersökta skolan användes också provresultatet som ett överlämningsunderlag vid informationsutbytet mellan låg- och mellanstadielärare. Däremot tyder studien på att förståelsen och dess effekt avtar allteftersom tiden från provtillfället blir allt längre. Nationella prov lästest speciallärares uppdrag årskurs 3 överlämning Learning Lärande
3	Att möta elever med språkstörning i matematikundervisningen : En intervjustudie med lärare och speciallärare i årskurs 3–6 / Meeting pupils with developmental language disorder in mathematics teaching : An interview study with teachers and special needs teachers in grades 3–6 Rumar, Maria January 2024 (has links) Studiens övergripande mål är att utifrån ett antal lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter bidra med kunskap om elever med språkstörning kopplat till matematikundervisning i årskurs 3–6. Studiens syfte är att identifiera vilka svårigheter elever med språkstörning kan möta i matematikämnet enligt lärare och speciallärare. Syftet är även att beskriva vilka framgångsfaktorer och utmaningar som enligt lärare och speciallärare kan finnas i utformandet av en gynnsam matematikundervisning för elever med språkstörning. Metoden för denna studie är personliga semistrukturerade intervjuer med sju lärare och fem speciallärare. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och tolkas utifrån hermeneutisk ansats. Resultatet visar att språket beskrivs ha en central roll i matematikämnet och att elever med språkstörning möter flera språkliga svårigheter i ämnet, samt svårigheter inom taluppfattning. En slutsats är därmed att det är av stor betydelse att tidigt arbeta med matematiskt språk och innehåll parallellt. Ytterligare en slutsats är att lärares och speciallärares kunskap och kompetens om språkstörning kopplat till matematik, elevers delaktighet och samarbete mellan pedagoger, elevhälsa och vårdnadshavare, upplevs spela en avgörande roll för hur elever med språkstörning lyckas i skolan. Resultatet visar på betydelsen av kartläggning, utredning, utvärdering och formativ bedömning, samt upplevda framgångsfaktorer utifrån stöttande, multimodala och elevaktiva arbetsmetoder och anpassningar. Slutligen är en av studiens slutsatser att de främsta utmaningarna upplevs vara av kunskapsmässig, organisatorisk och materialmässig art. Eftersom samtliga informanter önskar mer kunskap inom området ses det som betydelsefullt att språkstörning tas upp i lärar- och speciallärarutbildningar med inriktning matematik och i kompetensutvecklingsinsatser i skolan. Språkstörning matematikundervisning årskurs 3–6 Pedagogy Pedagogik
4	Framgångsfaktorer i undervisningspraktiken : Elevers, specialpedagog och speciallärares upplevelser av framgångsrikt stöd för elever på högstadiet som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter / Succesfactors in teaching practice : Pupils, specialeducator and special needs teacher´s experiences of succesfull support for high school students in reading and writing difficulties Åkerberg, Veronica January 2018 (has links) Syftet med denna undersökning är att bidra med förståelse gällande vad elever på högstadiet med verifierade läs- och skrivsvårigheter, samt specialpedagoger och speciallärare, vilka är verksamma i samma årskurser, upplever vara framgångsfaktorer i undervisningspraktiken. Undersökningen utgår från en fenomenologisk teori och metod, vilket innebär att det är elevers, specialpedagogs och speciallärares upplevelser av fenomenet framgångsfaktorer som fokuseras. Fem elever, en specialpedagog och en speciallärare har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en fenomenologisk bearbetnings- och analysmetod. Undersökningens resultat påvisar några teman som de fem eleverna och specialpedagog och speciallärare anser vara betydelsefulla för att nå framgång. Dessa utgörs av betydelsefulla personer i och utanför skolan, motivation och självbestämmande, samt strategier och verktyg. Undervisningens betydelse belyses främst av specialpedagog och speciallärare. Betydelsefulla kunskapsbidrag är elevernas markering att de extra anpassningar och särskilt stöd som är framgångsrikt är ytterst individuellt och att detta måste utvecklas i dialog med den enskilda eleven. / Thepurpose of this survey is to provide understanding of what students in grade7-9 with verified reading and writing difficulties, also known as dyslexia, aswell as special educators and special needs teachers who work in the same gradeexperience success factors in teaching practice. The study is based on aphenomenological theory and method, which means that it is the pupils, specialeducators and special needs teachers experiences of the phenomenon of successfactors that are focused. Five students, a special educator and a special needsteacher have been interviewed and the results have been analyzed on the basisof a phenomenological method. The results of the study show some themes thatthe five students, the special educator and special needs teacher consider tobe important in order to achieve success. These consist of significant people inside and outside school, motivation and self-determination, as well as strategies and tools. The importance of teaching is primarily highlighted byspecial educator and specialist teacher. Significant knowledge contribution is the students' markthat the additional adjustments and special support that are successful areextremely individual and that this must be developed in dialogue with the individual student. Success factors phenomenology reading and writing difficulties dyslexia pupils experiences special educators experiences special needs teachers experiences elementary school high school support methods teaching tools strategies motivation self-determination important people framgångsfaktorer läs- och skrivsvårigheter fenomenologi elevers upplevelser specialpedagogs upplevelser speciallärares upplevelser dyslexi grundskola högstadium stöd metoder undervisning verktyg strategier motivation självbestämmande betydelsefulla personer Pedagogy Pedagogik
5	Interprofessionellt samarbete : - en studie i lärarprofessioners samarbete i relation till särskilda utbildningsbehov i matematik / Interprofessional collaboration : - A study in collaboration between teachers’ professions in relation to special educational needs in mathematics Bengtsson, Camilla, Gren, Helena January 2022 (has links) Syftet med denna studie är att synliggöra det interprofessionella samarbetet mellan specialllärare i matematikutveckling, specialpedagog och matematiklärare i relation till särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Studien belyser samarbbetet genom begreppen interprofessionellt lärande, inkludering och tillgänglig lärmiljö. Som teoretiskt ramverk för studien har Engeströms (2001) aktivitetsteori använts. Tre verksamheter i två olika kommuner användes som studieobjekt. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för studien och datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt observationer av samtal mellan matematiklärare, speciallärare i matematikutveckling och specialpedagog. Sammantaget framkommer att samarbete mellan professionerna förekommer i stor utsträckning. Dock sker samarbetet ofta mer genom information och enskilda lösningar där professionerna arbetar skilt från varandra än genom gemensam undervisning. Det upplevs mer effektivt att ta ut elever ensklit än att båda professionerna samarbetar i klassrummet samtidigt för att på så sätt lära av varandra och arbeta med en tillgänglig, inkluderande lärmiljö i relation till SUM. Samarabetet stannar på individnivå för såväl professionerna som eleven och utvecklar således varken professionerna eller den inkluderande lärmiljön i stort. / This study aims to identify interprofessional collaboration between special educational needs teachers in mathematics, special educational needs coordinators and mathematics teachers in relation to special educational needs in mathematsics. The stdy has focused on collaboration from the perspective of interprofessional learning, inclusion and an accessible learning enviroment. The research apporoach is qualitative and interviews in focus goups have been conducted as well as observations. The activity theory has functioned as the theoretical framwork through this study. Three public schools from two different municipalities were chosen for this study. The results show that collaboration between the different professions occurs frequently. However, the collaboration tends to relate more to presenting information or producing individual solutions where professins work side by side rather than together in the classroom. It is considered more efficient to extract students frpm ordinary education to provide extra support, than to collaborate within the classroom to develop the learning environment towards inclusion and learn from other professions in relation to special educational needs in mathematics. Thus, the collaboration remains on an individual level both professionally and for the students as opposed to generating new knowledge within the professions as well as an inclusive, learning environment. Interprofessional collaboration accessible learning environment inclusion. Interprofessionellt samarbete tillgänglig lärmiljö inkludering. Didactics Didaktik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Pedagogy Pedagogik Other Mathematics Annan matematik

1

Page generated in 0.0828 seconds