Vi har valt att enligt en fenomenologisk ansats undersöka sex lärares uppfattningar om disciplin i klassrummet, samt även hur goda lärandemiljöer skapas och lärarens samt elevens roll i klassrummet.   Syftet med detta arbete är att ta reda på verktyg som olika lärare använder sig av för att skapa en bra lärandemiljö. Våra empiriska studier baserar sig på en kvalitativ metod. Vi har utfört sex observationer med elever i årskurs sju på två olika skolor som ligger i närheten av en tätort i södra Norrland. Före eller efter varje observation genomförde vi intervjuer med lärarna. Det var olika lärare till alla lektioner vilket gjorde att de också blev sex till antalet. Det kom att vara tre olika klasser vi observerade. En klass var integrerad bestående av elever från två olika klasser, medan de övriga var helklasser.   Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur lärandemiljön sett ut i de svenska skolorna under ca hundra år och hur lärarens roll förändrats under motsvarande period.    Med utgångspunkt i de observationer och intervjuer vi utfört har vi valt att granska elevens roll och beteende i klassrummet samt lärarens roll och beteende i klassrummet. Utifrån intervjuerna har vi granskat uppfattningar om lärandemiljöer och skapandet av goda sådana samt även om disciplin medverkar till en god lärandemiljö. Vi har funnit att det är stora variationer i lärares sätt att förhålla sig till disciplin, lärandemiljö och ledarskap. Variationerna kan bero på variabler som t.ex. att elevens behov inte är tillgodosedda i klassrummet, läraren har inte en bra relation till eleverna eller att läraren inte litar på sin egen kompetens (ämne, didaktik, ledarskap). Detta är något vi kopplar ihop med resultat och relevant litteratur i analysen och i diskussionsdelen.   Till slut behandlar och diskuterar vi de reflektioner vi kommit fram till under arbetets gång. Vi lägger dessutom fram några uppslag till framtida forskning.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen utifrån studiens frågeställningar var att pedagogerna gav uttryck för att det fanns två olika typer av förutsättningar för barns datoranvändning i förskoleverksamhet. Dessa var dels mänskliga förutsättningar såsom pedagogers egen ålder, eget datoranvändande och utbildning i datoranvändning och dels tekniska förutsättningar såsom tillgång till tekniken i sig. Pedagoger beskriver det som att barn använder datorer i förskoleverksamhet mestadels till att tillsammans med pedagoger söka information på. På frågeställningen om hur pedagoger ser på utvecklingsmöjligheter när det gäller datoranvändning i förskoleverksamhet, visade det sig att de var nöjda med hur datorerna användes i förskoleverksamhet idag. För att kunna säga att studiens resultat är helt generaliserbara anser vi att vi hade behövt intervjua ytterligare pedagoger.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades. Analysen visade att eleverna löste de matematiska uppgifterna tillsammans genom att diskutera och argumentera för sina tankar vilket förde eleverna framåt i uträkningen. Den centrala slutsats som vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv drar är att matematiska uppgifter i en utomhusmiljö bidrar till att elever blir engagerade i uppgiften och därigenom samspelar med varandra på ett sätt som innebär att vägen till svaret är i fokus, inte svaret i sig självt. Genom denna studie vill vi uppmärksamma utomhusmiljön som en lärmiljö där eleverna får möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

No description available.

Under lång tid har flickor nästintill varit utelämnade när det kommer till forskning om adhd men på slutet av 90-talet tog det fart. Trots detta är kunskapen om flickor med diagnosen adhd låg. Statistik visar dessutom att det skiljer sig i vilken utsträckning pojkar och flickor ges stöd och studier visar ett behov av att flickor med diagnosen adhd får beskriva sina upplevelser av skolan. Syftet med denna studie är att belysa hur flickor med diagnosen adhd och deras vårdnadshavare upplever att flickornas förutsättningar för lärande påverkas av den omgivande lärmiljön. Vi valde att inleda med en pilotstudie och genomförde därefter studien genom en kvalitativ studie med inspiration från en flerfallstudiedesign. Totalt genomfördes fjorton halvstrukturerade intervjuer, sju med flickor som gick i grundskolan, förskoleklass upp till högstadiet och sju vårdnadshavare. Urvalet var både ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval. Intervjufrågor utformades utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell som varit studiens främsta teoretiska ramverk tillsammans med det relationella perspektivet. Tillgänglighetsmodellen består av det övergripande området förutsättningar för lärande, samt de tre hörnstenarna social, pedagogisk, och fysisk miljö. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter för att hitta nyckelbegrepp och teman inom de tre hörnstenarna som utgjorde vår kodningsmall. Resultatet visade på vikten av att flickorna får känna sig sedda, hörda och respekterade av lärare såväl som av klasskamrater vilket de upplevde sig göra i varierande grad. Relationer tillskrevs stor betydelse av både flickorna och deras vårdnadshavare. Det hade stor inverkan på hur flickorna trivdes i skolan. Informanterna vittnade även om att det saknas kunskap och förståelse men även i vissa fall förutsättningar att möta flickornas behov. Detta var faktorer som upplevdes påverka på vilket sätt och i vilken utsträckning flickorna gavs stöd utifrån sina behov. Det kunde röra allt från hur lärare valde att lägga upp sin undervisning, den fysiska miljöns utformning till vilka möjliga anpassningar flickorna erbjöds eller inte. Devisen ”en skola för alla” har länge varit en ledstjärna men tydligt är att den inte alltid är för alla. Det må vara att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag men vi behöver se det uppdraget ur ett relationellt perspektiv där fokus ligger på det som händer i mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön. Flickornas vårdnadshavare gav oss chansen att blicka bakåt och utifrån deras bild av förskoletiden verkar vi klara uppdraget bättre medan barnen går kvar i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka förskolans fysiska lärmiljö inomhus och hur förskollärare anpassar lärmiljön för att främja lust till lek och lärande för barnen. Studien avser även att synliggöra vad förskollärare utgår från vid skapandet av lärmiljöer. Vi undersökte detta då vi anser att lärmiljön i förskolan är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på olika förskolor. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Resultatet visar hur förskollärare anpassar lärmiljön för att främja barns lust till lek och lärande samt vad förskollärare utgår ifrån vid skapandet av lärmiljöer i förskolan. Slutsatsen av studien är att lärmiljön i förskolan är av stor vikt för att barnen ska behålla lusten till att leka och lära. Det är även av stor vikt att lärmiljöer i förskolan är skapade efter barnens behov och intressen.

Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer.   Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv.   Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna.    Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.

Det finns rikligt med forskning om både inkludering och lärmiljö. Däremot finns det inte lika mycket forskning om inkluderande lärmiljöer. Den tidigare forskningen visar också att inkluderande lärmiljöer är svåra att definiera. Därför gör vi en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka förskollärares förståelse för inkluderande lärmiljöer. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med enskilda förskollärare. Empirin analyseras och tolkas utifrån Karen Barads teoretiska perspektiv agentisk realism med begreppen performativa agenter, intra-aktion och materiellt diskursivt.  Resultatet av studien visar att tillgänglighet är en central del av förskollärarnas förståelse för  inkluderande lärmiljöer. Begreppet tillgänglighet beskriver de dock på olika sätt. Den ena tolkningen handlar om att materialet åtminstone ska vara synligt, den andra om att allt ska vara möjligt för barnet att ta själv. I vår studie framkommer också att om barnen hanterar materialet på ett sätt som anses olämpligt, skapar oreda eller konflikter, så placeras det ofta otillgängligt för barnen. Förskollärarna beskriver tillgänglighet på ett sätt som inte stämmer överens med deras realisering av begreppet. Det visar sig också att de ändrar om och iscensätter mötesplatser utefter barns intressen för att inkludera alla barn. Med den valda teorin och de valda begreppen tolkar vi det som att förskollärarna medger att lärmiljön har kraft att samspela med barnen. De använder denna kraft för att locka till samspel barn emellan, vilket kan förstås som inkludering. Detta kan utifrån Barad (2007) tolkas som att mellanmänskliga samspel premieras i förhållande till samspel mellan barn och material. Materialitet och därmed lärmiljöer kan tolkas vara viktiga för inkludering. Då den befintliga forskningen är knapphändig om inkluderande lärmiljöer kan detta med fördel forskas vidare på, förslagsvis genom att göra observationer eller fokusgrupper med hela arbetslag. Framtida forskningsfrågor skulle kunna vara - Hur förhåller sig barn till rådande materiella diskurser i förskolan?  -Vilka konsekvenser får avvikande från materiella diskurser i förskolan? -Hur realiserar pedagogerna tillgänglighet i förskolan i en kontext av inkluderande lärmiljöer?

This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.